Icesave-tvisten och makrillkriget är två olösta hinder för Islands väg mot EU-medlemskap. Förhandlingarna om Icesave väntas återupptas i september, medan striden om kvoterna för makrillfisket i Atlanten trappas upp.EU-kommissionen förklarade nyligen att staten inte bär ansvaret när en garantifond kollapsar. Island ska ändå betala för Icesave. Det ställningstagandet motiverar kommissionen med att Island inte genomfört insättningsgarantin på rätt sätt, samt att sparare i andra länder diskriminerats när storbankerna förstatligades.
Enligt regeringen och EU förändrar alltså ställningstagandet inget i sak. Men oppositionen är av motsatt åsikt. Den skjuter bland annat in sig på att Eftas övervakningsmyndighet - som för övrigt anser att insättningsgarantin gäller också Icesave eftersom det är regelverkets andemening - aldrig hade några invändningar mot hur Island tillämpade insättningsgarantin.
EU gör det därmed knappast lättare för regeringen att motivera varför Island ska bära ansvaret för insättningsgarantin i Landsbankis Icesave. Att frågan nu enligt EU Observer dessutom tagit steget från en angelägenhet mellan Island, Storbritannien och Nederländerna till att gälla EU mot Island lär knappast heller bidra till att öka unionens popularitet.
Några direkta förhandlingar om Icesave-tvisten har inte ägt rum sedan den 4 mars, två dagar före folkomröstningen om Icesave. Överläggningarna väntas enligt Fréttablaðið återupptas i september. Sverige har, enligt uppgifter till Islandsbloggen, inte gjort några nya försök att medla i konflikten.
Island hoppas att Internationella valutafondens tredje översyn av landets ekonomi ska inledas i september. Den andra försenades eftersom de nordiska länderna blockerade nya låneutbetalningar till Island på grund av den olösta Icesave-tvisten. Centralbankschefen Már Guðmundsson säger till Fréttablaðið att det efter ett eventuellt godkännande kan bli aktuellt att börja lätta på valutarestriktionerna.
Makrillfiskare i Norge och EU vill att regeringen stoppar landning av fisk från Färöarna och Island. Anledningen är att länderna ensidigt utfärdar kvoter för makrill som inte erkänns av Norge och EU.
Island fiskar det kommande fångståret 130 000 ton makrill. Färöarna har utfärdat en kvot på 85 000 ton.
Men fisket är omstritt. Island fick nyligen tillträde till förhandlingarna där kvoterna görs upp, men har hittills inte tilldelats några kvoter. Samtidigt fortsätter makrillen på grund av stigande havstemperaturer att vandra norrut, och finns nu i havet runt hela Island. Om Atlanten fortsätter att bli allt varmare väntas fler arter komma in i isländska vatten - och då väntar sannolikt nya konflikter om fiskekvoter.
EU och Norge hävdar att islänningarna tjuvfiskar. Island hävdar i sin tur att fisket är lagligt samt att Norge och EU bryter mot Förenta nationernas havskonvention genom att inte ge islänningarna en plats vid förhandlingsbordet. Eftersom fisket sker i Islands exklusiva ekonomiska zon har EU enligt regeringen och branschen ingen juridisk möjlighet att stoppa det.
Norge stoppar redan isländsk makrill från att landas i hamnarna. Branschen uppmanar nu enligt Fish News EU till en bojkott:
"This is the moment that we expect from our political leaders and administrations to work closely together in designing and deciding immediate and effective measures against Iceland and the Faroe Islands in order to defend the mackerel stock and the EU and Norwegian mackerel industry. This is a test case. If EU and Norway are not able to stop the outrageous behaviour by Iceland and the Faroe Islands the credibility of fisheries management at large is at stake."
Men enligt ett pressmeddelande från fiske- och jordbruksdepartementet skulle ett sådant handelsstopp bryta mot EES-avtalet. Island anser vidare att ansvaret för ett hållbart makrillfiske i Nordatlanten vilar hos EU, Norge, Färöarna och Island tillsammans - och att motparten genom att stänga ute Island inte har bidragit till att skapa den samsyn som krävs.
Branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmanna anser i ett uttalande att Island har samma rätt till makrillfiske som Norge och EU. LÍU upprepar också ståndpunkten att Island inte ska gå med i unionen.
EU-kommissionären Maria Damanaki säger i ett pressmeddelande att unionen ska verka för att få stopp på makrillkriget. Annars finns det en risk att beståndet kollapsar. Om inte Island och Färöarna backar kan EU-kommissionen tänka sig att använda "alla nödvändiga åtgärder" för att värna unionens intressen:
"We will put all our efforts into ending this untenable situation by trying to come to an agreement with all states fishing on the north eastern mackerel stock. Should our efforts however not be fruitful I cannot guarantee that we will continue to exchange fishing possibilities with the Faröe Islands and Iceland in 2011."
Samtidigt har fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason, som utfärdat makrillkvoten, fått ännu en het potatis på sitt bord. Stormur Seafood har nämligen de senaste månaderna köpt fem mindre företag i fiskebranschen samt kvoter på 1 200 ton. En kinesisk familj äger genom Nautilus Fisheries 43,25 procent av aktierna i Stormur Seafood.
Utländska investerare i fiskenäringen behöver ett godkännande från nämnden för utländska investeringar. Något sådant har inte Stormur Seafood. Det blir nu upp till nämnden, som tidigare brottats med turerna kring försäljningen av energibolaget HS Orka till Magma Energy Sweden, att besluta i ärendet, skriver Morgunblaðið.
Här kan du läsa mer om det isländska fisket och EU-frågan.
