Bankchef köpte aktier i sin döda mors namn

I maj 2005 köpte bankchefen Guðmundur Hauksson aktier i Sparisjóður Reykjavíkur og nágrennis, Spron. Affären gjordes i hans mors namn - som dog året innan. Det uppger DV.

Guðmundur Hauksson tog över Spron 1996. Banken gick omkull i mars 2009. Fordringarna på konkursboet uppgår till 250 miljarder isländska kronor. Guðmundur Hauksson kräver nästan 50 miljoner kronor i outbetalda löner. Som vd för banken tjänade han 3 miljoner i månaden.

Tidigare finansmarknadsministern Gylfi Magnússon kallade sparbankernas expansion för ett stort misslyckande som nästan fällde varenda regional bank. Guðmundur Hauksson höll däremot inte med, och hävdade trots kollapsen att nyemissionerna var nödvändiga för att kunna erbjuda de tjänster som kunderna krävde.

Merparten av Sprons tidigare verksamhet sköts nu av Arion banki, medan pensionssparandet flyttats till Byr.

Våren 2005 skedde en av de många nyemissionerna i Spron. Guðmundur Hauksson investerade - men gjorde det i sin döda mors namn. Hon hade avlidit året innan, och hade vid sin död aktier i Spron.

Ett år senare uppges Guðmundur Hauksson enligt DV ha bestämt sig för att dödsboet behövde fler aktier i Spron. Affären sägs ha varit svår att genomföra eftersom det krävdes en hel del tricksande för att få systemet att svälja att köparen hade en avliden människas personnummer.

Det är visserligen inte olagligt att handla med aktier för ett dödsbos räkning. Men då krävs det att affären sker i dödsboets namn innan dödsboet skiftas, och att det redan finns en aktiepost i det bolag som står bakom nyemissionen. Efter skiftet är aktieköp däremot otillåtna.

Här kan du läsa mer om Spron.

Nu smälter även glaciären Drangajökull

Drangajökull är inte längre undantaget bland isländska glaciärer. Nu smälter även landets nordligaste jökel.

De isländska smälterna minskar i omfång sommar efter sommar. De stigande temperaturerna gör att vintrarna inte längre förmår ersätta den is och snö som smälter under sommaren. Avsmältningen började för omkring hundra år sedan, och i snitt försvinner 0,3 till 0,4 procent av glaciären varje år. Ett undantag är Vatnajökull, som smälter tio gånger så fort.

Drangajökull har länge varit ett annat undantag. Glaciären har i stället brett ut sig under de senaste hundra åren. Men även den trenden tycks nu vara bruten.

Av Islands nio stora glaciärer ligger bara två, Snæfellsjökull och Drangajökull, utanför höglandet. Snæfellsjökull drar sig tillbaka och är med en topp på 1 446 meter en ganska typisk jökel.

Drangajökull är den enda glaciären i Västfjordarna, och ligger i det obebodda Hornstrandir. Här har temperaturen inte stigit lika mycket som i söder, regionen är landets svalaste och påverkas snarare av kalla vindar från Grönland än den milda Golfströmmen.

Drangajökull är speciell även av en annan anledning. Glaciärens högsta punkt är bara 925 meter över havet, medan de andra glaciärerna är betydligt högre. Drangajökulls yta är cirka 200 kvadratkilometer.

Men den varma sommaren påverkar nu också Drangajökull. På sina håll har istäckets djup minskat med sex meter sedan i våras.

Veðurstofa Íslands har ännu inte sammanställt resultaten från årets sista mätningar, men allt pekar på att också Drangajökull har börjat att dra sig tillbaka - åtminstone i år. Istäckets tjocklek mäts genom att borra med hjälp av ånga. Stavar som mäter djupet placeras på mellan 900 och 300 meters höjd. Sedan de sattes i marken i våras har alltså isens tjocklek på sina håll minskat med sex meter.

"Allt pekar på att avsmältningen nu är större än den har varit sedan mätningarna började år 2005", säger Jón Ottó Gunnarsson vid Veðurstofa Íslands till Bæjarins Besta.

Här kan du läsa mer om Drangajökull och här om den försvunna glaciären Ok.

Reaktionerna på att ställa Geir H. Haarde inför rätta

En politisk hämnd från regeringens sida. Eller en välgrundad bedömning av att Geir H. Haarde hade kunnat förhindra bankkraschen. Så lyder reaktionerna på beslutet att ställa förre statsministern Geir H. Haarde inför landsdomstol.

Med 33 röster mot 30 beslutade alltinget i tisdags att Geir H. Haarde ska ställas inför landsdomstol. Han åtalas misstänkt för försumlighet som innebär ett brott mot lagen om ministeransvar. Statsministern ska redan ett halvår före kollapsen ha fått sådan information att han borde ha agerat för att få bankerna att sälja av tillgångar samt en juridisk flytt av Landsbankis verksamhet i Storbritannien till ett brittiskt dotterbolag.

Geir H. Haarde riskerar nu, vid en fällande dom, upp till två års fängelse eller böter.

Tidigare finansministern Árni M. Mathiesen, utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir och finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson friades däremot. Björgvin G. Sigurðsson tar i morgon tillbaka till sin plats i alltinget efter en paus som varat sedan den parlamentariska kriskommissionen offentliggjorde sin rapport i mars.

Men reaktionerna på åtalet är starka från Självständighetspartiets sida. Flera tongivande politiker anser att de socialdemokrater som bytte sida under omröstningarna gjorde sig skyldiga till en politisk hämnd mot Geir H. Haarde, medan de egna ministrarna räddades från en rättsprocess.

Det innebär ett fortsatt skarpt tonläge i alltinget, och möjligheterna att samarbeta över blockgränserna förbättras knappast. Dessutom finns det även inom Självständighetspartiet ilska mot de framstegspartister som röstade för att ett åtal - även om de konsekvent tog ställning för att åtala samtliga.

Sigurður Líndal, professor i juridik, säger till Morgunblaðið att det hade varit bättre att åtala alla fyra eller ingen alls. Han anser att skillnaderna i bakgrunden till åtalet är så små att det inte går att särskilja Geir H. Haarde som den minister som ensam bär det största ansvaret. Däremot avvisar han invändingarna mot att landsdomstolen inte skulle efterleva kraven på rättssäkerhet. Landsdomstolen är skapad med den danska riksrätten som förebild, och den motsvarar kraven från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter.

Sigurður Líndal räknar också med att domstolen kommer att fria Geir H. Haarde. Annars väntar en snårig diskussion kring hur statsministern ska straffas. Något prejudikat finns inte eftersom det är första gången i Islands historia som domstolen sammankallas.

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir friades med 34 röster mot 29. Hon säger till DV att det ändå är svårt att vara nöjd med utgången:

"Jag är lättad om jag ser till mig själv men det här är ändå ett sorgligt ögonblick."

Hon tror att samarbetsklimatet mellan partierna kommer att försämras avsevärt på grund av åtalsbeslutet. Ingibjörg Sólrún Gísladóttir säger till Morgunblaðið att det innebär att svårigheterna med att lösa Islands problem ökar:

"Jag befarar att det här har dåligt inflytande på det politiska livet och samarbetet mellan politikerna i alltinget som redan nu inte är värt mycket. ... Alla hytter med nävarna mot varandra och det finns egentligen konflikter vart man än tittar. Jag tror att de här problemen kommer att öka."

Jón Baldvin Hannibalsson, tidigare socialdemokratisk utrikesminister, anser däremot att även partikamraten Ingibjörg Sólrún Gísladóttir borde ha ställts inför rätta. Han säger till Pressan att hon som partiledare självklart har ett ansvar för bankkraschen, och att hon uppenbarligen inte kan ha varit ärlig när hon bad folket om ursäkt eftersom hon alltjämt hävdar att finanspolitiken inte var hennes område.

Ingibjörg Sólrún Gísladóttirs son, Hrafnkell Hjörleifsson, beslutade sig för att gå ur Socialdemokraterna efter voteringen, skriver Morgunblaðið.

Socialdemokraten Skúli Helgason röstade för att enbart åtala Geir H. Haarde. Han motiverar i Fréttablaðið sitt ställningstagande med att statsministern var den som hade både informationen och makten att ingripa:

"Han satt också i regeringen från 1998 som finansminister. Han borde därför ha haft mycket bättre insyn i vad som var på väg att hända på finansmarknaden än de som kom in i regeringen senare. De hade till exempel ingen information om att det redan 2006 var så illa ställt med det finansiella systemet att det kunde krascha när som helst."

Partikamraten Ólína Þorvarðardóttir sade ja till att åtala alla utom Ingibjörg Sólrún Gísladóttir. I Fréttablaðið säger hon att beslutet grundade sig på att bankväsendet inte var utrikesministerns ansvar:

"Hon var utrikesminister och hennes ansvar som partiledare och ordförande för Socialdemokraterna definieras inte i lagen och det ansvaret måste hon därför axla på ett annat och annorlunda sätt. Hon har naturligtvis gjort det. Hon har offentligt bett sina väljare och dem som litar på henne om förlåtelse. ... Hon ställde inte upp i det senaste valet, finns inte i tinget nu och har inga förtroendeuppdrag för partiet."

Rörelsens Þór Saari tillhör de 18 ledamöter som röstade för att åtala alla fyra. Han säger till Fréttablaðið att det är nödvändigt att utlysa nyval om islänningarna ska kunna återfå förtroendet för alltinget:

"Det här är en pinsam utgång. Det enda som har beslutats här i dag är att det inte blir någon politisk uppgörelse med finanskraschen. Det här är en politisk överklass som har skapat en sköldborg runt sig själv. Sköldborgen höll i tre fall av fyra. ... Det duger inte att 23 ledamöter som satt i tinget vid kraschen röstar emot att deras kamrater ställs inför landsdomstol. Det här är politisk korruption i av värsta sort som inte skulle tolereras i något annat civiliserat land. ... Man måste först utlysa val till alltinget. Jag undrar: Tänker man sätta sig i tinget här på fredag som om inget har hänt? Det är totalt vansinne."

Ólöf Nordal, vice ordförande för Självständighetspartiet, instämmer i kravet på nyval. Hon anser enligt Morgunblaðið att Socialdemokraterna ligger bakom åtalet mot Geir H. Haarde som en del i att skydda sina egna och försöka klamra sig kvar vid makten. Hon anklagar också Framstegspartiets ja-röstare för att agera i egna intressen:

"Det är hög tid att väljarna får möjlighet att säga sin mening om den katastrofala situation som råder här."

Även partiledaren Bjarni Benediktsson hävdar enligt Fréttablaðið att åtalsbeslutet fattats på partipolitiska grunder:

"Jag tycker resultatet är dåligt på alla sätt, och förstår inte hur det är möjligt att komma fram till något annat än att en politisk attack har ägt rum riktad mot en enda person när omröstningen gick till som den gjorde."

Alltingsledamöterna Einar Kristinn Guðfinnsson och Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir sågar också voteringen i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet. "Socialdemokraterna ser om sina egna", skriver han i ett blogginlägg, och hon skriver i Pressan att utgången påminner henne om kommunistiska diktaturer:

"I kommunistländerna var det en erkänd metod att göra sig av med politiska ovänner genom att ställa dem inför domstol. Men jag kunde aldrig tänka mig att det isländska alltinget skulle göra misstaget att missbruka sin makt att väcka åtal för att göra upp gamla politiska saker."

Gröna vänsterns Atli Gíslason, som ledde den nämnd som rekommenderade åtalet mot de fyra ministrarna, säger till Fréttablaðið att han är förvånad över de hätska reaktionerna från Självständighetspartiets sida:

"Jag frågar mig: Varför blev de så arga? Hade de förväntat sig någon annan utgång? Hade de förhandlat och kommit överens om något annat? Den här oerhörda ilskan kom som en överraskning för mig. De talade som om någon hade lämnat bordet i någon överenskommelse."

Atli Gíslason tycker också att det var olämpligt att de sju ministrar som ingick i Geir H. Haardes regering deltog i voteringen. Att samtliga röstade nej till att ställa någon inför landsdomstol anser han luktar jäv och därför borde ersättare ha inkallats.

Den minst uppjagade reaktionen kommer från Islands av de etablerade partierna kanske just nu mest fruktade politiker, Jón Gnarr. Han har än så länge ett stort väljarstöd i Reykjavík, och om Bästa partiet skulle få för sig att ställa upp i ett nyval till alltinget är det sannolikt att de skulle stjäla massor av röster från de etablerade partierna. I sin dagbok på Facebook skriver Jón Gnarr att arbetet med att förändra det politiska klimatet i huvudstaden fortsätter:

"Jag är sorgsen och reflekterar över nyheterna från alltinget. Jag hoppas att vi hittar ut ur det här och undkommer oskadda. Jag tänker göra mitt bästa för att vara den förändring som jag vill se. God natt och goda drömmar."

Här kan du läsa mer om landsdomstolen och här se en Bloomberg-intervju med Geir H. Haarde.

Dagens citat

"Den tar upp ett svårt tema, men balanserar helskinnad ur det hela. Det är, som vanligt, skickligt skrivet av Indridason. Nästan lite för perfekt och överraskningarna uteblir. Man vänder blad för att få veta vad som händer härnäst, men häpnas tyvärr knappast över det som avslöjas."

Per-Erik Tell i Kristianstadsbladet om Arnaldur Indriðasons Mörka strömmar.

Fyra filmer från isländska vägar

Snön gjorde vägen till Árneshreppur oframkomlig ända in i april. Från Drangsnes i söder till Norðurfjörður i norr snöar vägen ofta igen under vintertid, vilket gör det omöjligt att ta sig landvägen till Islands mest isolerade kommun. Den som vill få en liten känsla för hur vägen är när den är som bäst under sommaren kan kika på klippet ovan, som är taget på sträckan mellan Gjögur och Djúpavík.



Friðrik Þór Friðrikssons film Hringurinn bestod av intervalltagna fotografier tagna under en färd längs med ringvägen runt Island. Ovan kan du kika på något liknande – 12 000 bilder Islandsresa komprimerade till tio minuter.



Ey­steinn Guðni Guðnason gjorde om samma resa 25 år senare i filmen Hringurinn II. Han placerade en kamera riktad framåt...



...och en riktad bakåt. Klippen ovan är de fyra sista minuterna av filmen.

Här kan du läsa mer om vägen till Árneshreppur och här mer om Friðrik Þór Friðriksson och Hringurinn.

Två av tre islänningar vill förhandla med EU

Två av tre islänningar vill att Island fortsätter att förhandla om villkoren för EU-medlemskap. Var tredje vill att ansökan om medlemskap dras tillbaka. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

64,2 procent av de tillfrågade vill att förhandlingarna fortsätter och att folket får rösta om resultatet. 35,8 procent anser däremot att ansökan bör återkallas.

Åsikterna skiljer sig mellan olika väljargrupper. 83,8 procent av Socialdemokraternas sympatisörer vill förhandla vidare, en åsikt som delas av 63,6 procent av Gröna vänsterns anhängare, 47,8 procent av Framstegspartiets väljare och 46,4 procent av Självständighetspartiets väljare.

Män är något mer positiva än kvinnor till att slutföra i stället för att avbryta förhandlingarna.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till DV att stödet för att fortsätta förhandla inte är oväntat. Han har den senaste tiden fått viss kritik för att inte offentligt ha tagit ställning för Islands makrillfiske i Nordatlanten, något som från oppositionen har setts som undfallenhet inför EU:s intressen:

"Havsbaronerna och Självständighetspartiets högerflygel törs inte ge sig in i en objektiv debatt om medlemskapets för- och nackdelar, i stället har de tagit över (EU-motståndarna) Heimssýn för att kämpa för att ansökan dras tillbaka så att folk inte ska få rösta. De tror nämligen, helt korrekt, att sannolikheten för att ansökan godkänns i en folkomröstning växer och vill därför förbjuda folk att rösta. ... De använder verksamhetsvinsterna från kronans ras till att betala av Morgunblaðiðs stora skulder, som de missbrukar för att skydda vad de felaktigt anser vara sina egna intressen, och kämpar mot allmänhetens intressen som naturligtvis är att folket självt får rösta om medlemskapet i en folkomröstning om EU-medlemskap. Havsbaronerna och den lilla, hårda klicken på Självständighetspartiets yttersta flank har tagit över Heimssýn."

En som anklagat Össur Skarphéðinsson för att inte våga ta ställning för Island i makrillkriget är självständighetspartisten Björn Bjarnason, tidigare justitieminister. Han skriver i ett blogginlägg att utrikesministern vill begrava frågan så att den inte ska förhindra förhandlingarna om EU-medlemskap.

Island, Färöarna, Norge och EU möts i London den 12 oktober för att diskutera makrillfisket i Nordatlanten. Under ett förberedande möte i Reykjavík förra veckan presenterade Hafrannsóknastofnunin nya siffror som visar att över en miljon ton makrill fanns i Islands exklusiva ekonomiska zon under sensommaren.

Det förberedande mötet beskrevs som hoppfullt. EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki och skotska fiskare anser dock alltjämt att Island inte har rätt att fiska makrill.

Här kan du läsa mer om makrilltvisten och EU.

Geir H. Haarde ställs inför landsdomstol

Geir H. Haarde ställs inför landsdomstol. Alltingets historiska beslut innebär att den förre statsministern blir den förste som ställs inför rätta för brott mot lagen om ministeransvar. Straffet kan bli upp till två års fängelse.

Med 33 röster mot 30 beslutade alltinget i går att Geir H. Haarde ska åtalas och ställas inför landsdomstol. Det är första gången som landsdomstolen sammankallas sedan den inrättades 1905. Och det är första gången som lagen om ministeransvar, som klubbades 1963, prövas.

Däremot frias tre andra ministrar som nämnden ville ställa inför rätta. Tidigare finansministern Árni M. Mathiesen undviker landsdomstolen med minsta möjliga marginal, 32 röster mot 31. Förre utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir friades med 34 röster mot 29 och tidigare finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson med 35 röster mot 27, där socialdemokraten Mörður Árnason lade ned sin röst.

Gröna vänsterns och Rörelsens samtliga ledamöter röstade för att åtala Geir H. Haarde. Det gjorde även nio socialdemokrater och sex framstegspartister. Mot förslaget röstade sexton självständighetspartister, elva socialdemokrater och tre framstegspartister. Bland dem som röstade nej återfanns Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir.

Självständighetspartiets ledamöter var eniga i samtliga voteringar och ville fria samtliga fyra tidigare ministrar. Rörelsens och Gröna vänsterns ledamöter röstade för att pröva misstankarna mot alla fyra i domstol. Socialdemokraternas och Framstegspartiets ledamöter var splittrade.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson var mycket kritisk mot nämndens åtalsrekommendation när han under debatten motiverade sina nej-röster:

"Jag tror att allt det värsta som man fruktade kunde ske på grundval av lagen om ministeransvar är på väg att inträffa här i dag."

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon röstade för åtal i samtliga fyra fall. Han trodde heller inte att Gröna vänsterns enhälliga ställningstagande för att pröva misstankarna skulle kunna hota regeringssamarbetet:

"Den här rollen har ledamöterna enligt konstitutionen och lagboken och de måste växa i ansvaret som följer med att besluta i den här frågan. Alltinget fattar sitt beslut och det gäller. Så enkelt är det."

Geir H. Haarde ställs nu inför landsdomstol. Åtalspunkterna gäller misstänkt försumlighet i samband med händelserna som föranledde finanskraschen. Enligt nämnden fick Geir H. Haarde i sin roll som statsminister redan den 7 februari 2008 sådan information att han borde ha agerat kraftfullt för att få bankerna att sälja av tillgångar och banta verksamheten. Han borde också ha drivit på för att skynda på flytten av Landsbankis verksamhet i Storbritannien till ett brittiskt dotterbolag.

Landsdomstolen har aldrig tidigare sammankallats. Den består av åtta alltingsledamöter, fem domare från Hæstiréttur Íslands, en domare från Héraðsdómur Reykjavíkur och en professor i juridik vid Háskóli Íslands. Domarna från Hæstiréttur Íslands befrias från ordinarie tjänstgöring så länge processen i landsdomstolen pågår, vilket sannolikt innebär att arbetet där påverkas och försenas.

När rättsprocessen börjar är inte klart, men den väntas ta åtminstone en månad i anspråk. Både Geir H. Haarde och åklagaren, som agerar på uppdrag av alltinget, har möjlighet att kalla in vittnen. Geir H. Haarde har valt Andri Árnason som advokat inför prövningen i landsdomstol.

Landsdomstolen är en form av riksrätt. Geir H. Haarde riskerar böter eller fängelse i upp till två år om han döms enligt lagen om ministeransvar.

I alltingets korridorer ryktas det om att talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir kommer att överlåta valet av åklagare till Atli Gíslason, ordförande för den nämnd som rekommenderade att ministrarna skulle åtalas. Bland de jurister som arbetat för nämnden och därmed skulle kunna bli aktuella som åklagare finns Jónatan Þórmundsson, professor i juridik vid Háskóli Íslands, Bryndís Hlöðversdóttir, föreståndare för juridiska fakulteten vid Háskólinn á Bifröst, Ragnhildur Helgadóttir, professor i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, Sigríður J. Friðjónsdóttir, biträdande riksåklagare, och Bogi Nilsson, tidigare riksåklagare. Åklagaren väljs sedan formellt av alltinget.

Gårdagens omröstning var föremål för många rykten och spekulationer. Den första voteringen gällde Geir H. Haarde - och vissa hävdade att självständighetspartister vid ett åtalsbeslut skulle kunna ändra sig och hämnas genom att rösta för att åtala tidigare socialdemokratiska ministrar. Så skedde inte.

De som röstade olika i går var socialdemokraterna Helgi Hjörvar, Ólína Þorvarðardóttir, Sigríður Ingibjörg Ingadóttir och Skúli Helgason, som samtliga tog ställning för att pröva misstankarna mot Geir H. Haarde men ville fria Ingibjörg Sólrún Gísladóttir. Ólína Þorvarðardóttir och Sigríður Ingibjörg Ingadóttir röstade även för att åtala Árni M. Mathiesen, och tillsammans med Jónína Rós Guðmundsdóttir också för att åtala Björgvin G. Sigurðsson.

Geir H. Haarde säger till RÚV att alltingets beslut är en politisk hämnd och att han är missnöjd och chockad över att han ska ställas inför landsdomstol. Han befarar också att det kommer att bli svårt att försvara sig inför landsdomstolen eftersom han inte har fått möjlighet att korrigera flera missuppfattningar.

Han pekar också ut Össur Skarphéðinsson och Jóhanna Sigurðardóttir som två personer som bär ansvar för finanskraschen, han som utrikesministerns närmaste och hon med bostadslån som sitt ansvarsområde. Geir H. Haarde säger vidare att han hellre står ensam inför landsdomstolen än tillsammans med de tre andra ministrarna, och att han är oskyldig:

"Jag tänker bevisa det inför landsdomstolen och när det är dags kommer jag att visa att den här juridiska processen är fullkomligt grundlös. Den är ett politiskt upplopp och utgör närmast politisk förföljelse. ... Och det är otroligt att behöva sitta framför tv:n hemma och lyssna på en man som Atli Gíslason och andra diskutera möten som jag deltog i men inte de, och komma med grundlösa kommentarer och ogrundade uttalanden. Det är otroligt att alltinget sätter en människa som mig i den situationen att inte kunna framföra invändningar, rätta missuppfattningar och nämna sina ståndpunkter."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kallade åtalsbeslutet för först och främst politiskt, Jóhanna Sigurðardóttir beklagade att en majoritet i alltinget röstade för att åtala Geir H. Haarde och Rörelsen anklagade både Socialdemokraterna och Självständighetspartiet för att försöka skydda sina egna och vill se nyval till alltinget.

Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir säger till Morgunblaðið att resultatet av gårdagens votering är en för regeringen bekväm lösning:

"Den här frågan har varit politisk från början och resultatet är politiskt. Det bygger på en politisk bedömning av vad som har skett i samhället."

För regeringssamarbetet innebär åtalsbeslutet förmodligen en lättnad. Jóhanna Sigurðardóttir har argumenterat för att landsdomstolen är en föråldrad institution som inte lever upp till dagens krav på rättssäkerhet. Hon anser heller inte att de fyra ministrarna hade någon realistisk möjlighet att förhindra finanskrisen.

Gröna vänsterns Atli Gíslason har kontrat med att det inte är alltingets sak att ta ställning till sannolikheten för en fällande dom. Och han har haft hela partiet bakom sig.

Att enbart Geir H. Haarde ställs inför rätta gör att Jóhanna Sigurðardóttir slipper hantera den besvärliga situationen som skulle uppstå om Ingibjörg Sólrún Gísladóttir och Björgvin G. Sigurðsson åtalades. Båda har alltjämt ett visst stöd inom partiet.

Även om Björgvin G. Sigurðsson är den som är mest ute i kylan av de två så är det också han som väckt de största sympatierna - bankfrågorna var visserligen hans ansvar men Ingibjörg Sólrún Gísladóttir valde att hålla honom utanför och lät i stället Össur Skarphéðinsson föra Socialdemokraternas talan i samband med att Glitnir förstatligades.

Björgvin G. Sigurðsson har nu också möjlighet att åter ta plats i alltinget. Han har sedan den parlamentariska kriskommissionens rapport offentliggjordes ersatts av Anna Margrét Guðjónsdóttir, som i går röstade för att inte åtala honom.

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir ledde partiet för så sent som ett och ett halvt år sedan, och även om relationen mellan henne och efterträdaren Jóhanna Sigurðardóttir är kylig så hade det inte sett snyggt ut med en offentlig spricka. Som utrikesminister rekommenderade heller inte den parlamentariska krisutredningen att ställa Ingibjörg Sólrún Gísladóttir inför landsdomstol, utan det var ett förslag från nämndens sida.

För regeringen blir gårdagens beslut något av en medelväg. Samtidigt som en minister åtalas för försumlighet slipper Socialdemokraterna en besvärlig intern konflikt. Och hade Jóhanna Sigurðardóttir lyckats med sin avsikt att fria samtliga fyra ministrar hade det förmodligen inneburit en stor spricka i regeringssamarbetet.

Här kan du läsa mer om landsdomstolen.

Dagens citat

"When she declined, the Chinese embassy complained to the Ministry for Foreign Affairs in Reykjavik and implied economical and political consequences for the Chinese-Icelandic relationships if my film screens."

Dirk Simon hävdar i Phayul att Kina försökte få Islands regering att stoppa visningen av When the Dragon Swallowed the Sun, som handlar om Tibet, under filmfestivalen i Reykjavík sedan festivalchefen Hrönn Marinósdóttir vägrat ta bort den från programmet.

77-åring döms för våldtäkter mot tonårsflicka

77-åringen började uppvakta flickan redan som 13-åring. Genom att locka henne med pengar, smycken, kläder och andra presenter tvingade han henne till sex. Övergreppen pågick i fem års tid. Nu döms mannen till två års fängelse.

Flickan såg mannen första gången som 13-åring. Hon arbetade då extra i en butik i Reykjavíkområdet. Mannen kom allt oftare till affären för att besöka henne. Så småningom lyckades han övertyga flickan om att ge honom sitt telefonnummer. Efter det ringde han och bjöd in henne till hemmet i Kópavogur.

Mannen lockade flickan med presenter. Hon fick pengar, kläder och smycken. Han lovade henne alltmer exklusiva gåvor, men då krävde han också motprestationer. Först skulle hon posera och klä av sig inför honom, därefter gick hon med på att använda mannens solarium medan han filmade. Snart krävde 77-åringen samlag av flickan.

De första övergreppen ägde rum 2002. Därefter blev våldtäkterna närmast ett dagligt inslag i flickans liv. Hon tvingades ofta gå direkt från skolan hem till 77-åringen.

År 2008, när flickan hade fyllt 18 år, gick hon till polisen och anmälde mannen för våldtäkt. 77-åringen nekar till brott, men medger att han haft sex med flickan. Han hävdar dock att han trott att hon hade fyllt 18 år, och att han först efter hennes myndighetsdag fått veta att så inte var fallet.

Hæstiréttur Íslands fastställer nu domen från Héraðsdómur Reykjavíkur. 77-åringen döms mot sitt nekande till två års fängelse. Han ska också betala flickan 1,2 miljoner isländska kronor i skadestånd.

Domstolen tror inte på att mannen inte känt till att flickan var omyndig. Han döms huvudsakligen efter hennes egen berättelse, men även andra vittnen styrker vissa av hennes uppgifter.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Jordskalv kan förvarna om vulkanutbrott vid Grímsvötn

Två kraftiga jordskalv skakade Vatnajökull i lördags kväll. Sedan dess har mängder av efterskalv noterats. Geofysikern Páll Einarsson anser att skalven skulle kunna vara förspelet till ett nytt utbrott vid Grímsvötn.

Jordskalven inträffade 21.11 och 23.36 i lördags lokal tid och uppmättes till 3,5 respektive 3,7 på Richterskalan. De följdes av ett tjugotal efterskalv. De kraftigaste ägde rum 14.36 respektive 23.09 i går och registrerades till 2,6 respektive 2,4 på Richterskalan, uppger Veðurstofa Íslands.

Skalven i sig är inte märkvärdiga. De skedde vid Hamarinn nära Bárðarbunga, ett område vid nordvästra Vatnajökull som ofta drabbas av jordskalv.

Experterna är överens om att Vatnajökull är på väg mot en orolig period. Många tror att Grímsvötn blir nästa vulkan att eruptera, och att det kan ske snart och med kort varsel.

Grímsvötn har fått sitt namn efter en underjordisk sjö djupt under glaciärens istäcke. Sjön stiger och trycket har ökat, vilket kan tyda på att ett utbrott närmar sig.

Utbrottet 1996 inleddes med ett kraftigt jordskalv. Sedan tog det ett dygn innan istäcket rämnade och vulkanen nådde ytan för att skapa en tio kilometer hög pelare av aska och ånga. Det tog dock över en månad innan översvämningen som spolade bort två broar över ringvägen på sin väg mot Atlanten kom.

Lördagens jordskalv kan inte direkt kopplas till någon vulkanisk aktivitet. Men Páll Einarsson säger till Morgunblaðið att utbrottet 1996 föregicks av skalv vid just Hamarinn åtta till nio månader före eruptionen. De jordskalven tros ha utgjort förspelet till det fjärde största vulkanutbrottet på Island under det senaste århundradet.

Det finns i nuläget inga tecken på att Eyjafjallajökull skulle ha påverkat Katla. Enstaka jordskalv sker dock vid Goðabunga nära Katla under Mýrdalsjökull samt mer sällsynt vid Hekla. Almannavarnir har ännu inte formellt förklarat Eyjafjallajökullutbrottet för avslutat.

Eruptionen tycks ha varit gynnsam för spannmålsskörden. Þórarinn Ólafsson, bonde på Drangshlíð under Eyjafjallajökull, säger till Morgunblaðið att den varma sommaren och den näringsrika vulkanaskan har kompenserat för den sena vårsådden. I vanliga fall innehåller varje ax nitton eller tjugo korn:

"Nu ser vi 26 till 28 korn per ax på den här åkern, om än mindre i sandig mark. Jag tittade på åkrar i Danmark och Tyskland för två år sedan. Där var det vanligt att hitta 23 korn i axet."

Här kan du läsa mer om Grímsvötn och här mer om Eyjafjallajökull.

Bara varannan islänning väljer ett politiskt parti

Förtroendet för det politiska systemet tycks inte vara på väg att återhämta sig. I en opinionsmätning publicerad i Fréttablaðið uppger varannan inget parti. 48,8 procent av islänningarna tänker rösta blankt, strunta i att rösta eller vet inte vilket parti de skulle välja.

Missnöjet med de etablerade politiska partierna tycks inte vara på väg att avta. Det kan möjligen utläsas i undersökningen där Rörelsen för första gången klättrar över femprocentspärren till alltinget.

Men misstroendet ryktas också vara något som gör att regeringen inte vågar riskera en regeringskris och ett nyval och att oppositionen avvaktar. I parlamentets korridorer är många alltingsledamöter väl medvetna om väljarnas missnöje. Att utlysa nyval när förtroendet för de etablerade partierna är så lågt skulle nämligen kunna öppna dörren för samma typ av överraskningar som förde Jón Gnarr och Bästa partiet till makten i Reykjavík.

Endast 51,2 procent av islänningarna hade lagt sin röst på något politiskt parti om det hade varit alltingsval i dag. 48,8 procent hade röstat blankt, avstått från att rösta eller vet inte vilket parti de hade gett sin röst.

"Den låga svarsfrekvensen visar att det fortfarande finns ett avsevärt missnöje med de traditionella partierna", säger Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, till Fréttablaðið.

Den kraftigaste ökningen svarar Rörelsen för. Partiet får 5,6 procent av väljarstödet, en ökning med 5,3 procentenheter jämfört med tidningens förra mätning i mars. Det skulle innebära att Rörelsen fick behålla dagens tre mandat i alltinget.

Även Gröna vänstern ökar kraftigt, från 20,6 procent i mars till 25,6 procent i september. Det gör att partiet nu är större än koalitionspartnern Socialdemokraterna, som har 23,2 procent av väljarsympatierna. Tillsammans skulle partierna med minsta möjliga marginal få egen majoritet i alltinget med 32 av 63 mandat.

Stödet för de borgerliga partierna backar rejält. Framstegspartiet rasar från 13,3 procent i förra mätningen till 7,3 procent av väljarstödet. Självständighetspartiet är alltjämt störst men går tillbaka från 40,3 procent till 35,6 procent.

Medborgarrörelsen ligger alltjämt långt ifrån femprocentspärren. Partiet har stöd av 2,7 procent av islänningarna. Ekonomen Þórdís Björk Sigurþórsdóttir valdes i helgen till ny ordförande för Medborgarrörelsen. Övriga i ledningen är Ingifríður Ragna Skúladóttir, Guðmundur Andri Skúlason, Guðmundur Karl Þorleifsson och Þorsteinn Guðmundsson.

Turerna kring nämndens beslut att rekommendera att fyra tidigare ministrar ställs inför landsdomstol kan ha påverkat förtroendet för de etablerade partierna. 64 procent av islänningarna vill att förre finansministern Árni M. Mathiesen dras inför rätta, 61 procent att Geir H. Haarde åtalas, 55 procent att Ingibjörg Sólrún Gísladóttir åtalas och 45 procent att Björgvin G. Sigurðsson åtalas. Det visar en gallupmätning utförd på uppdrag av RÚV.

Yngre och låginkomsttagare är mer positiva till tanken på att ställa ministrarna inför landsdomstol. Men åsikterna skiljer sig kraftigt mellan partierna.

Självständighetspartiets väljare är främst intresserade av att pröva misstankarna mot socialdemokraterna Ingibjörg Sólrún Gísladóttir (33 procent) och Björgvin G. Sigurðsson (31 procent). Socialdemokraternas sympatisörer tycker däremot att det är viktigare att misstankarna mot självständighetspartisterna, Árni M. Mathiesen (69 procent) och Geir H. Haarde (65 procent) prövas.

Även hos Gröna vänsterns, Framstegspartiets anhängare samt osäkra väljare vill fler att Árni M. Mathiesen och Geir H. Haarde ställs inför rätta.

Frågan om ministrarna ska ställas till svars för misstänkt försumlighet i samband med finanskraschen debatteras i alltinget i dag. Omröstningen ska också hinnas med om inte debatten drar ut på tiden.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Jag och Kristján L. Möller (tidigare kommunikationsminister) talade för länge sedan om att det här skulle vara en stor stund för oss alla som har våra rötter här i väst. Därför är det en stor glädje för mig att vara här hela dagen och delta i festliga firande."

Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson i Morgunblaðið om lördagens invigning av tunneln Bolungarvíkurgöng mellan Bolungarvík och Hnífsdalur i Västfjordarna - läs mer om bygget här.

Recension: Hugleikur Dagsson: Popular Hits och Íslensk dægurlög

Hugleikur Dagsson har byggt sin karriär på blod, piss, skit och sperma. Hans morbida streckgubbar har en tendens att alltid plumsa rakt ned i någon av människokroppens mindre lockande utsöndringar och vätskor. Konceptet i Popular Hits och Íslensk dægurlög är visserligen lite annorlunda, men fixeringen vid våld och sex är lika pålitligt äcklande som vanligt.

Íslensk daegurlög är bildsatta textrader ur isländska schlagerlåtar. Popular Hits följer samma koncept men med sånger som valts ut med motiveringen att de sätter sig på hjärnan tills den smälter och kollapsar.

När Hugleikur Dagsson är som bäst skapar han dråplig brutalhumor som lever på att ständigt utmana läsarens uppfattningar om vad som är lämpligt och smakfullt. Ibland blir det underbart vidrigt, någon enstaka gång kan konceptet kännas väl slitet och skämten väl tomgångsprovokativa.

Hur ser då de bildsatta låttexterna ut? ”Hey Kanína, komdu í partý”, sjunger Stefán Hilmarsson i en gammal klassiker – förmodligen utan syftet att den stackars kaninen skulle drabbas av samma gruppsexorgie som en gris, en katt och en höna tvingas genomlida. Selma Björnsdóttirs schlagerdänga ”All Out of Luck” förvandlas kort och koncist till en hängd gubbe, medan Hjaltalíns ”Þú komst vid hjartad í mér” blir ett ovanligt djupgående besök hos kirurgen.

Popular Hits känns då och då aningen tröttare än sin isländska förlaga. Men den känslan försvinner snabbt när Hugleikur Dagsson bankar in några träffsäkra humorknockar långt under bältet – som The Beatles ”Norwegian Wood” (längdskidåkare med toppluva och praktstånd), Depeche Modes ”Your own personal Jesus” (han följer snällt med i kopplet) och Joan Osbornes undring ”What if God was one of us?” har förstås en logisk tolkning: En skitupprepad folkmassa med facklor, påkar och treuddar som jagar en ensam flyende stackare.

Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Här kan du läsa mer om Hugleikur Dagsson.

Islands mest svikna vallöfte ska infrias år 2012

Islands kanske mest svikna vallöfte ska äntligen infrias. Hösten 2012 ska den nya och asfalterade vägen mellan Grindavík och Þorlákshöfn på sydkusten stå klar.

Beslutet om en ny väg klubbades redan 1999 i samband med att valdistrikten i sydväst enades. Sedan dess har bygget skjutits upp gång efter annan.

Nu är åtminstone två tredjedelar av sträckan färdig. I sommar öppnar avsnittet mellan Krýsuvík och Herdísarvík. Och den sista biten, 15 kilometer mellan Krýsuvík och Ísólfsskáli, ska påbörjas i sommar och öppnas för trafik den 15 september 2012, åtta år efter den planerade invigningen.

Suðurstrandarvegur skulle knyta ihop samhällena på sydkusten och öka utbytet i regionen. I stället har projektet blivit det vallöfte som politiker från samtliga partier gång på gång svikit. Senast sköts vägbygget på framtiden på grund av nedskärningar i infrastruktursatsningar i samband med finanskrisen.

Vägen var också ett villkor när valkretsarna i söder, Suðurnes och Suðurland, slogs ihop till Suðurkjördæmi. Den skulle utgöra det nav som gjorde att den nya regionen hängde ihop, med liknande livsvillkor för samtliga invånare i distriktet.

Lika många gånger som projektet skjutits på framtiden har politikerna också lockat med löften om en färdig väg vid flera olika valrörelser. Hittills har dock ingen hållit vad de lovat.

Men nu ska vägen alltså bli verklighet. Förra vintern blev avsnittet mellan Þorlákshöfn och Selvogur klart, och Vegagerðin asfalterade nyligen sträckan vid Vogsós och vägen går nu söder i stället för norr om Hlíðarvatn. Bygget omfattar också ridstigar, diken och stängsel, rapporterar Vísir.

Vegagerðin har inlett anbudsförfarandet som avslutas den 5 oktober. Då ska det också stå klart vilket företag som ska infria Islands mest svikna vallöfte.

Här kan du läsa mer om Suðurstrandarvegur och här kan du läsa en gästblogg om vägen.

Fyra av tio islänningar emot moskébygge i Reykjavík

41,8 procent av islänningarna säger nej till bygget av en moské i Reykjavík. Motståndet är störst bland Självständighetspartiets väljare. Det visar en opinionsmätning publicerad i Fréttablaðið.

I tio års tid har Félag múslima á Íslandi sökt efter en lämplig tomt i Reykjavík. Hittills har trossamfundet inte anvisats någon plats som varit intressant. Förhoppningen är att ett sådant besked ska komma från kommunen inom kort.

Men det finns alltså ett utbrett motstånd mot moskébygget. 41,8 procent av islänningarna säger nej till en moské i huvudstaden medan 36,6 procent säger ja. 28,3 procent tar kraftigt avstånd från bygget medan 13,5 procent är ganska negativa. 17,2 procent är mycket positiva till planerna och 19,4 procent ganska positivt inställda.

Meningarna går också isär mellan olika väljargrupper. Mest positiva till moskébygget är Gröna vänsters sympatisörer, där 52,9 procent tar ställning för planerna och 25,9 procent säger nej. 46,8 procent av Socialdemokraternas anhängare är positiva medan 29,9 procent inte vill att det ges klartecken till ett moskébygge i Reykjavík.

Bland de borgerliga partierna är motståndet större. 26,7 procent av Självständighetspartiets sympatisörer är för bygget och 48,1 procent emot. Framstegspartiets väljare är inte riktigt lika skeptiska. Där säger 37,5 procent ja och 45,8 procent nej.

Med hjälp från Félag múslima á Íslandi halalslaktade Sláturfélag Suðurlands isländska lamm, bland annat vid slakteriet i Hvammstangi. Syftet var att undersöka möjligheten att sälja lammkött till Irak, skriver Morgunblaðið.

Länder med stor muslimsk befolkning är intressant för export eftersom marknaden för lammkött är stor och priserna förhållandevis höga samtidigt som produktionen överstiger efterfrågan på den inhemska marknaden. Den här gången blev det dock inget avtal med Irak.

Beskedet om att halalslakt utfördes på Island väckte också starka känslor. Sláturfélag Suðurlands fick ett femtiotal kritiska telefonsamtal sedan uppgifterna blev kända, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om planerna för en moské i Reykjavík.

Dagens citat

"Ett av de främsta argumenten för att införa euron är att kronan är död och knappast har något hopp om att resa sig från det som hänt. Kronan stöttas nu av en sträng kapitalkontroll och skulle kollapsa om skyddet togs bort. Kronan har sedan 1939 försvagats med 99,95 procent gentemot den danska kronan. Inflationen, som både var orsaken till och en konsekvens av kursraset, undergrävde ekonomin."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, argumenterar i Fréttablaðið för att den isländska kronan bör ersättas av euron.

Dagens bonuscitat

"Scenografin har förenklats men det är bara av praktiska skäl. Den var naturligtvis så stor och tung i omfång vilket inte är smidigt när man färdas över hela världen. ... De första konserterna var i mars och sedan dess har det bara gjorts i en lättare omfattning."

Konsertarrangören Kári Sturluson i Fréttablaðið om scendekoren som Jón þor "Jónsi" Birgisson har med sig när han avslutar årets världsturné med en konsert i Reykjavík den 29 december.

Foto: Lilja Birgisdóttir

Värmen fick sjön Kjalvötn att torka ut

Att glaciärerna krymper är väl känt. Men nu har också det varma vädret fått en sjö att försvinna. Kjalvötn på höglandet var för några år sedan sex meter djup - i dag är den helt uttorkad.

De isländska glaciärerna smälter och drar sig tillbaka. Avsmältningen uppgår just nu till mellan 0,3 och 0,4 procent om året. Vatnajökull smälter betydligt fortare, medan Drangajökull i norr inte smälter alls.

Anledningen till att glaciärerna är den globala uppvärmningen. Medeltemperaturen på Island har stigit under det senaste århundradet, och det sätter också sina spår i naturen. På fjället Ok, som fram till för några år sedan klassades som en glaciär, finns i dag en sjö bildad av smältvatten från jökelisen på toppen. Och vid Vatnajökulls utlöpare i söder bidrar avsmältningen till att glaciärlagunen Jökulsárlón blir allt djupare.

På andra håll innebär värmeböljan i stället att sjöar torkar ut. Kjalvötn, en av de större sjöarna på höglandet, har försvunnit under sommaren. Kvar av den tidigare sex meter djupa sjön finns bara en lerbotten.

Sjön ligger strax väster om Sprengisandurleden nordväst om Þórisvatn, och nästan mitt emellan Vatnajökull, Hofsjökull och Langjökull.

Kjalvötn har enligt Vísir bokstavligen gått upp i rök. Sigurður Páll Ásólfsson, som brukar mäta sjöarna för Landsvirkjuns räkning, säger att höglandet aldrig har varit så torrt som nu. Kjalvötn har helt enkelt avdunstat.

Förklaringen till torkan är den varma sommaren och den ovanligt milda vintern. Nederbörden på höglandet har i sommar också varit mindre än normalt, och de två senaste vintrarna har det heller inte fallit särskilt mycket snö. Trots att glaciärerna smälter är grundvattnet på historiskt låga nivåer.

Här kan du läsa mer om avsmältningen av glaciärerna.

Regeringens mål: 20 kommuner till år 2022

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir ville minska antalet kommuner från dagens 76 till 17 inför kommunalvalen 2014. Men i regeringens nya handlingsplan för kommunerna står det klart att bantningen blir både långsammare och lindrigare - senast inför valen 2022 ska antalet kommuner vara 20.

År 1950 hade Island 229 kommuner och 141 000 invånare. Sedan dess har antalet minskat stadigt. År 2000 var antalet kommuner 124 - på tio år har den siffran alltså nästan halverats.

Men skillnaderna mellan kommunerna är enorma. Huvudstaden Reykjavík har 118 488 invånare. Árneshreppur i Strandir har 53 invånare. Kostnaderna för den kommunala demokratin och servicen är i regel betydligt högre i mindre kommuner.

I dag har Island 76 kommuner. Sammanslagningarna sker på frivillig väg, även om kommuner med färre än 50 invånare kan tvingas till ett samgående med en grannkommun. I takt med att ett större ansvar läggs på kommunerna blir det också allt svårare för småkommuner att kunna erbjuda de tjänster som krävs.

De förändringarna kommer att fortsätta. Under 2011 får kommunerna ansvaret för frågor rörande personer med funktionshinder, och 2012 blir äldrevården ett kommunalt ansvar. I regeringens planer finns också mer allmänna skrivningar om att öka medborgarnas inflytande.

Tidigare kommunministern Kristján L. Möller vill att samgåendena sker på kommunernas eget initiativ. I flera regioner pågår också sådana diskussioner. Álftanes förhandlar om ett samgående med Garðabær, i Austurland utreds möjligheterna att skapa en regionkommun och i Västfjordarna vill kommunstyrelsen i Strandabyggð enligt Bæjarins Besta diskutera ett ökat samarbete med de övriga kommunerna i Strandirregionen, Bæjarhreppur, Kraldrananeshreppur och Árneshreppur. Syftet är först och främst att småkommunerna tillsammans ska få en starkare röst i Västfjordarna.

Frågan är dock om efterträdaren Ögmundur Jónasson har samma syn på kommunerna. Han vill enligt Morgunblaðið inte tvinga fram några samgåenden.

I september tar för övrigt Ingibjörg Valgeirsdóttir över som kommunchef i Strandabyggð. Hon bor i dag i Reykjavík men har sina rötter i Árneshreppur - och kommunen efterlyser nu genom hemsidan en bostad till henne.

Här kan du läsa mer om planerna på att slå ihop isländska kommuner.

Dagens citat

"This humane detective simply needs to understand what makes people choose such a lonely death. That curiosity, as well as his fixation with missing persons, inevitably stirs guilty memories of his brother, who disappeared in a blizzard, a tragedy that still chills Erlendur to the bone but has made him a sensitive witness to the suffering of lost souls."

Marilyn Stasio i New York Times om Arnaldur Indriðasons Hypothermia (Frostnätter) - läs Islandsbloggens recension av boken här.

Dagens bonuscitat

"Björk and Sigur Rós have gone through years of hard work to find their style, and then the first thing they get asked is: 'Is this typical Icelandic music?' There is no such thing as typical Icelandic music, because we have no folk tradition due to our history being so short. But it's easy to use an Icelandic aesthetic to your advantage, which a lot of people do. My songs are about the kind of human connections we all have, not culture and geography. I don't want geysers in my videos."

Ólöf Arnalds i The Guardian om den isländska musikscenen.

Foto: www.myspace.com/olofarnalds

Fyra ungdomar erkänner anlagd kyrkbrand

Branden i Krýsuvíkurkirkja var anlagd. Fyra unga islänningar har erkänt att de tände eld på en av Islands mest uppskattade landsbygdskyrkor.

Krýsuvíkurkirkja totalförstördes i en brand under natten mot den 2 januari i år. Det dröjde en halvtimme innan brandkåren kom fram till kyrkan efter larmet då den närmaste vägen mellan Grindavík och Krýsuvík inte var framkomlig. Redan när larmet kom klockan 02.04 var kyrkan övertänd och den gamla träbyggnaden var bortom räddning.

Kyrkan byggdes 1857 och renoverades 1964. Trots att de sista gårdarna i området är övergivna sedan länge har Krýsuvíkurkirkja ändå varit populär. Dörren har stått öppen året runt och gästboken har alltid varit tillgänglig. Två gånger varje år har en präst från Hafnarfjörður hållit gudstjänst, och då har det i regel varit så fullt i den lilla kyrkan att många besökare har fått sätta sig i gräset utanför.

Vinafélag Krýsuvíkurkirkju grundades efter eldsvådan. Föreningens mål är att återskapa kyrkan, ett projekt som kostar minst nio miljoner isländska kronor. Iðnskólinn i Hafnarfjörður utför bygget med stöd från bland annat Þjóðminjasafn Íslands, Þjóðkirkjan, Húsafriðunarnefnd och Hafnarfjarðarbær.

Målet är att den nya Krýsuvíkurkirkja ska invigas sommaren 2012. För att den ska bli så trogen originalet som möjligt har flera experter kopplats in för att övervaka bygget.

Iðnskólinn i Hafnarfjörður står för bygget som väntas ta två år i anspråk. Sedan ska den färdiga kyrkan flyttas till Krýsuvík med invigning någon gång under 2012.

Nu har fyra personer, två män och två kvinnor i åldern 17 till 20 år, erkänt att de ligger bakom branden. Þórhallur Heimisson, präst i Hafnarfjörður, skriver i ett blogginlägg att de berättat för polisen att de åkte till Krýsuvíkurkirkja med syfte att bränna ned kyrkan.

Ungdomarna var under natten på färd för att hitta en kyrka att tända på. Att det blev just Krýsuvíkurkirkja var mest en slump. De tömde en bensindunk över träinredningen och tände på. Innan de lämnade kyrkan tog de också med sig de småpengar som fanns i kollekten, uppger polisen.

Samtliga fyra är tidigare kända av polisen. Nu riskerar de att dömas till fängelse för mordbrand.

Här kan du läsa mer om Krýsuvíkurkirkja.

Foto: Lögreglan

Rio Tinto Alcan bygger ut i Straumsvík

Rio Tinto Alcan bygger ut aluminiumsmältverket vid Straumsvík i Hafnarfjörður för 347 miljoner dollar. Beslutet är en konsekvens av ett avtal med Landsvirkjun om att köpa energi fram till år 2036. Produktionskapaciteten ökar med 20 procent och utsläppen med upp till 7 procent när utbyggnaden är klar.

År 2007 sade en knapp majoritet av kommuninvånarna i Hafnarfjörður i en folkomröstning nej till en utbyggnad av smältverket. Efter finanskraschen har både kommunens och företagets intresse ökat samtidigt som opinionen på sina håll svängt, och det har länge spekulerats i en ny folkomröstning om Rio Tinto Alcans planer.

Det har också funnits frågetecken kring tillgången till energi. Aluminiumsmältverket Straumsvík är bara en av flera energikrävande investeringar i regionen.

Nu garanterar alltså Landsvirkjun det ökade behovet av 75 megawatt fram till år 2036. Det ligger enligt ett pressmeddelande bakom beslutet att bygga ut Straumsvík. Själva anläggningen kommer dock inte att växa. I stället är det strömledarna i ugnshallen som får ökad kapacitet.

Investeringen innebär att produktionskapaciteten med 20 procent, från 189 000 ton om året till 228 000 ton. Kostnaden för utbyggnaden beräknas till 347 miljoner dollar, motsvarande 40 miljarder isländska kronor. Bygget ska vara klart i december 2012 och i juli 2014 ska produktionen i Straumsvík ha nått taket.

I dag arbetar 450 personer vid smältverket. Själva utbyggnaden skapar på årsbasis 470 nya arbetstillfällen. Hur många som kommer att nyanställas i smältverket är dock inte klart.

Samtidigt som kapaciteten ökar ska också utsläppsreningen förbättras och minska med 10 procent för varje ton. Ändå rör det sig totalt om ökade utsläpp med 5 till 7 procent på grund av den stigande produktionstakten. Det är sannolikt bygget av Búðarhálsvirkjun som möjliggör investeringen i Straumsvík.

Investeringen i Straumsvík var dock inte Rio Tinto Alcans första alternativ. Företaget hade hellre byggt ut själva anläggningen, men hänvisar till folkomröstningen som sägs ha stoppat den vägen.

Rio Tinto Alcans vd på Island, Rannveig Rist, säger i pressmeddelandet att satsningen tryggar framtiden för Straumsvík:

"Vi är stolta över att investera i Ísals framtid. Arbetet med att öka strömkapaciteten kommer att skapa flera hundra arbetstillfällen medan utbyggnaden pågår, som blir ett välkommet tillskott till den isländska ekonomin. Projektet styrker också vår position som en av Islands största exportörer, vilket kommer både Ísal och den isländska ekonomin till godo."

Landsvirkjun har tidigare strävat efter att sälja energi till ett fast pris i dollar. Tidigare har taxan varit bunden till världsmarknadspriset för aluminium. Det nya avtalet mellan Landsvirkjun och Rio Tinto Alcan om energileveransen träder i kraft den 1 oktober 2011 och gäller i 25 år. Hur mycket Rio Tinto Alcan betalar för elektriciteten och övriga affärsvillkor är hemliga.

Här kan du läsa mer om aluminiumsmältverket i Straumsvík och här mer om attentat mot Rannveig Rist.

Foto: Rio Tinto Alcan

Dagens citat

"Isländske Steinar Bragi har med Kvinnor skrivit en mörk och fascinerande roman som för läsaren ut på allt djupare vatten och lämnar henne utan att räcka ut en hjälpande hand. En märkvärdig bok som blandar ett Stephen King-artat händelseförlopp med provocerande diskussioner om konstvärlden och maktförhållanden mellan könen."

Karin Widegård i Göteborgs-Posten om Steinar Bragis Kvinnor.

Reklamfilmen för Arnaldur Indriðasons Hypothermia

Om Arnaldur Indriðasons Harðskafi (Frostnätter) kommer att filmatiseras är inte klart. Men romanen har i alla fall fått en alldeles egen reklamfilm - ovan kan du se hur förlaget Random House marknadsför Hypothermia i Storbritannien och USA. Värt att notera är att polisen Erlendur Sveinsson - på film spelad av Ingvar E. Sigurðsson - i den engelskspråkiga reklamen har blivit betydligt äldre än den isländska förlagan.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Frostnätter.

Sex av tio vill att ministrar ställs inför rätta

61,2 procent av islänningarna vill att fyra ministrar ställs inför landsdomstol på grund av försumlighet i samband med bankkollapsen. Det största stödet för en rättsprocess finns inom Gröna vänstern. Mest negativa till en juridisk prövning är Självständighetspartiets sympatisörer.

En majoritet av alltingets nämnd som granskat den parlamentariska krisutredningen vill att fyra tidigare ministrar ställs inför landsdomstol. Enligt majoriteten har de gjort sig skyldiga till försumlighet genom att ha fått kännedom om en förestående kris för bankerna utan att agera. En av punkterna som nämnden vill pröva är den uteblivna flytten av den juridiska hemvisten för Landsbankis Icesave från Island till Storbritannien.

Misstankarna gäller den tidigare statsministern Geir H. Haarde, finansministern Árni M. Mathiesen, utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir och finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson.

Men statsminister Jóhanna Sigurðardóttir vill inte inleda någon rättsprocess mot de tidigare ministrarna. Och det har skapat en spricka mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern som skulle kunna leda fram till en regeringkris.

61,2 procent av islänningarna vill att misstankarna prövas inför landsdomstol. 38,8 procent säger nej till en sådan rättsprocess. Det visar en opinionsmätning publicerad i Fréttablaðið.

Socialdemokraternas sympatisörer är kluvna. 45,8 procent av partiets väljare vill att ministrarna åtalas medan 54,2 procent avvisar tanken på en rättsprocess. Bland koalitionspartnern Gröna vänsterns anhängare är stödet för en juridisk prövning däremot stort - 80,3 procent säger ja och 19,7 procent nej.

Även en majoritet av Framstegspartiets sympatisörer - 65 procent - vill att landsdomstolen sammankallas för att pröva misstankarna. Den åsikten delar bara 25,4 procent av Självständighetspartiets väljare, medan 74,6 procent inte vill se någon rättsprocess.

Åsiktsskillnaderna är partiberoende. När det gäller kön och bostadsort var utfallet tämligen jämnt, skriver Fréttablaðið.

Både Árni M. Mathiesen och Ingibjörg Sólrún Gísladóttir har bjudits in till möten med Socialdemokraterna för att ge sin syn på misstankarna och nämndens åtalsrekommendation. Björgvin G. Sigurðsson och Geir H. Haarde avböjde däremot, rapporterar Fréttablaðið.

Frågan behandlas i allsherjarnefnd i dag, och ett besked väntas i dag eller i morgon. Debatten i alltinget väntas fortsätta på måndag.

Här kan du läsa mer om bråket kring krisrapporten.

Rörelsen vill locka över vänsterpolitiker

Uppenbara sprickor i regeringssamarbetet och en allt mer isolerad partiledare. Det är argumenten som Rörelsen använder för att locka över alltingsledamöter från Gröna vänstern. Men än så länge har inviterna avvisats.

Inom Gröna vänstern finns en livlig och ofta hätsk debatt om att partiet har kompromissat för mycket med Socialdemokraterna. I hjärtefrågor som ansökan om EU-medlemskap, ansvar för Icesave och samarbete med Internationella valutafonden har Gröna vänstern tvingats backa. Därför var det förmodligen nödvändigt för regeringen att åtminstone tillfälligt stoppa Magma Energy Swedens köp av energibolaget HS Orka - annars hade koalitionen kunnat spricka på grund av oenighet i principfrågan om utländsk kontroll av inhemska naturtillgångar.

Det har länge ryktats om en splittring inom Gröna vänstern. Den inflytelserike och principfaste Ögmundur Jónasson, som hoppade av som minister på grund av Icesave, har pekats ut som en tänkbar ledare för en utbrytargrupp. Men med hans återinträde i regeringen har sannolikt missnöjet minskat, eftersom vänsterflygeln åter har en stark röst i samarbetet.

Partiet håller ihop. Steingrímur J. Sigfússon är en populär ledare och opinionssiffrorna är alltjämt goda. Även om kompromisserna har svidit så föredrar förmodligen de flesta partimedlemmarna att regera ihop med Socialdemokraterna än att försöka nå en koalition med Självständighetspartiet, vilket är det enda realistiska alternativet om Gröna vänstern inte ska lämna ifrån sig makten.

Þór Saari, alltingsledamot för Rörelsen, säger till Fréttablaðið att han välkomnar alla tänkbara avhoppare från Gröna vänstern. Han anser att den del av Gröna vänstern som står längre ifrån Socialdemokraterna nu skulle passa mycket bättre inom Rörelsen - och att det inte skulle behöva utlösa en regeringskris:

"Om de gick över till oss finns det inget som hindrar att regeringen behåller makten men då finns vissa bestämda ståndpunkter. Jag har länge talat för en bred koalition utan Självständighetspartiet."

Enligt Þór Saari är den interna kritiken inom Gröna vänstern störst när det gäller ekonomi- och demokratifrågor.

EU- och Icesave-motståndaren Lilja Mósesdóttir är en av de alltingsledamöter som anses tillhöra Gröna vänsterns vänsterfalang. Hon har också gått emot regeringen i flera viktiga frågor. Lilja Mósesdóttir säger till Fréttablaðið att hon gärna fördjupar samarbetet med Rörelsen, men att hon i nuläget inte överväger att byta parti:

"Många, oftast politiska motståndare, har sagt att jag skulle höra mer hemma där. Många som röstade på Rörelsen röstade tidigare på Gröna vänstern och det är samma väljargrupp. Jag arbetade ihop med Þór Saari under köksredskapsrevolutionen och har känt honom längre än många inom Gröna vänstern. Så jag gillar dem i Rörelsen mycket. Men jag trivs utmärkt i Gröna vänstern och har ett mycket bra samarbete med många."

En som går i motsatt riktning är Þráinn Bertelsson. Han valdes in i alltinget på ett av Medborgarrörelsens mandat, men blev politisk vilde efter en strid med de övriga tre ledamöterna - som i sin tur för övrigt hoppade av Medborgarrörelsen och bildade Rörelsen efter oenighet med styrelsen.

Þráinn Bertelsson har enligt ett pressmeddelande gått med i Gröna vänstern, och kommer också att ingå i deras alltingsgrupp. Han har tidigare i regel röstat på regeringens politik efter tvisten med dåvarande Medborgarrörelsen.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson sade i somras enligt Fréttablaðið att han kunde tänka sig en bred koalition mellan samtliga partier i alltinget - även Självständighetspartiet.

Här kan du läsa mer om meningsskiljaktigheter inom Gröna vänstern.

Dagens citat

"For Iceland such cooperation with Russia and other countries in the North is a crucial pillar of our strategy for the 21st century. It is rooted in the common history, the heritage of Russia and the Nordic people, stretching more than a thousand years back in time, closely recorded in the medieval Icelandic sagas written down in the twelfth and thirteenth centuries, and made tangible by archaeological evidence found in many parts of Russia."

President Ólafur Ragnar Grímsson i ett tal vid International Arctic Forum i Moskva om behovet av goda relationer mellan Island och Ryssland.

Borgmästare får gå innan han fått jobbet

Turerna kring politiken i Reykhólahreppur snurrar vidare. Först gjordes valet om sedan vissa kommuninvånare inte fått information om hur de skulle rösta. Och nu får den tilltänkte borgmästaren gå eftersom han tigit om en personlig konkurs i våras.

Vårens kommunalval i Reykhólahreppur i södra Västfjordarna ogiltigförklarades sedan det visade sig att tio röstberättigade bosatta på öarna Flatey och Skáleyjar i Breiðafjörður inte fått någon information om röstningen. Den dåvarande borgmästaren Óskar Steingrímsson tog på sig misstaget - han hade helt enkelt glömt bort öbefolkningen.

För första gången i Islands historia gjordes ett val på nytt på grund av ett sådant missöde. När kommuninvånarna åter gick till valurnorna blev resultatet detsamma som vid den första röstningen, samma fem personer valdes in i kommunstyrelsen.

Ett av den nya styrelsens första beslut var att anställa Gylfi Þór Þórisson som borgmästare. Vid ett möte den 9 september ansågs han i konkurrens med nitton andra sökande vara den bäste kandidaten.

Men bara elva dagar senare rev kommunstyrelsen upp beslutet. Gylfi Þór Þórisson hade nämligen gått i konkurs så sent som i april, något han undanhållit i anställningsprocessen men som styrelsen fått veta på omvägar sedan förhandlingarna inletts.

Den 20 september bestämde sig därför Reykhólahreppur för att gå igenom ansökningarna på nytt - och ännu en gång är målsättningen att välja den mest lämplige för jobbet.

Här kan du läsa mer om valet i Reykhólahreppur.

Eftas domstol avgör tvisten om myntkorgslån

Osäkerheten kring myntkorgslånen är inte över. Hagsmunasamtök heimilanna överklagar Hæstiréttur Íslands beslut om hur lånen ska räknas om till Eftas domstol. En dom är att vänta före årsskiftet.

Hæstiréttur Íslands beslutade nyligen att myntkorgslånen ska räknas om efter Seðlabanki Íslands lägsta inflationsindexerade ränta, vilket innebär en ränta på som lägst 8,25 procent och som mest strax över 20 procent. Vart tredje hushåll har tagit lån i isländska kronor kopplade till utländska valutakurser. För många av dem innebär domen att räntan fyr- eller femfaldigas, men beslutet innebär ändå att skulden blir betydligt lägre än om finansinstitutens linje hade vunnit.

Domslutet gäller billån, men regeringen förbereder lagstiftning som ska gälla även bostadslån. Före finanskraschen fanns 75 olika myntkorgslån på marknaden - 25 för bilar och 50 för bostäder. Regeringen vill att samtliga omfattas av den nya lagen, men det är inte osannolikt att fler typer av lån blir föremål för domstolsprövning.

Kreditvärderingsinstitutet Moody's skriver i ett uttalande att Hæstiréttur Íslands dom är "ett viktigt och positivt steg" för att minska osäkerheten kring den isländska finanssektorn. Beslutet är därför positivt för det isländska kreditbetyget, men där kvarstår alltjämt frågetecken för bland annat Icesave-tvisten.

Och osäkerheten gäller även myntkorgslånen. Hagsmunasamtök heimilanna överklagar nämligen räntebeslutet till Eftas domstol. Organisationen anser att Hæstiréttur Íslands dom strider mot EES-lagstiftningen på konsumentområdet genom att domstolen föreskriver att en för kunderna mindre gynnsam ränta än den som avtalades när lånet tecknades ska gälla.

Ett beslut från Eftas domstol väntas inom tre månader.

Seðlabanki Íslands sänkte i går styrräntan med 0,75 procentenheter till 6,25 procent. Sänkningen var väntad eftersom inflationen fortsätter att minska. Arion banki och Íslandsbanki hade förutspått sänkningar på en procentenhet, medan Landsbanki prickade rätt inför räntebeskedet.

Centralbanken tror på fler räntesänkningar inom kort. Kronan är relativt stabil och inflationen väntas backa ytterligare.

Internationella valutafondens tredje översyn av Islands ekonomi äger rum den 29 september.

Här kan du läsa mer om myntkorgslånen.

I Grundarfjörður finns jobben ingen vill ha

Bara en enda person sökte jobb när Guðmundur Runólfsson sökte ny personal till fiskfabriken - trots att det bara i kommunen Grundarfjarðarbær finns 25 arbetslösa. Anledningen till det låga intresset tros vara att lönerna i fiskeindustrin inte ger mer än arbetslöshetsersättningen.

Situationen i Grundarfjörður på Snæfellsnes är inte ovanlig. På landsbygden finns det ofta jobb, men lönerna är ofta för låga för att locka arbetslösa från Reykjavíkområdet. I Grundarfjarðarbær står 25 personer utanför arbetsmarknaden, i grannkommunerna Snæfellsbær och Stykkishólmsbær finns totalt 41 arbetslösa och i regionen Vesturland är andelen arbetslösa enligt Vinnumálastofnun 3,7 procent.

Ändå fick Guðmundur Runólfsson bara en enda ansökan när han annonserade efter ny personal till fabriken i Grundarfjörður. På grund av personalbrist har företaget minskat fisket och i stället sålt fisk vidare i oförädlat skick, något som betyder mindre intäkter.

Företagets vd Guðmundur Smári Guðmundsson säger till Skessuhorn att han tror att en förklaring till bristen på intresse är att ingångslönen inte skiljer sig från arbetslöshetsersättningen. Men han anser också att ändrade rutiner hos Vinnumálastofnun har gjort det svårare att hitta personal:

"Vi vill naturligtvis först och främst anställa lokalbefolkningen men av den här anledningen söker vi nu för fullt efter utländsk personal. ... Vi får inte längre någon lista över vilka som är inskrivna som arbetslösa vilket betyder att det är svårare att få tag på folk. Nu är det en stor hemlighet vilka som är arbetslösa."

En nyanställd i fiskförädlingsbranschen har en grundlön på 167 500 isländska kronor - cirka 10 000 svenska kronor - i månaden för ett hårt, slitsamt och oglamoröst heltidsarbete. Och möjligheterna att dra in mer pengar är små. En kvinna som har jobbat i branschen i tjugo år tjänar bara 174 500 kronor, vilket alltså innebär ett påslag på 7 000 kronor i månaden för två decenniers erfarenhet.

Verkalýðsfélag Akraness anser att de låga lönerna i branschen är en skam för fackföreningarna. Kvinnan med tjugo års branscherfarenhet har - inräknat bonus - en genomsnittlig månadslön på 209 166 isländska kronor, vilket motsvarar 168 175 kronor efter skatt.

Vilhjálmur Birgisson, ordförande för Verkalýðsfélag Akraness, säger i en kommentar att det inte finns något som hindrar Guðmundur Runólfsson att betala sina anställda bättre för att på så sätt få lättare att hitta ny personal.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Det är ett litet pussel att organisera ett band med sex personer med familjer, barn och skolgång. ... Det är också hur vi arbetar med musiken eftersom det sker lite i omgångar. Vi pusslar ihop det här och skickar idéer mellan varandra. Den här skivan har pusslats ihop under lång tid."

María Huld Markan Sigfúsdóttir i Fréttablaðið om hur Amiinas nya album fick namnet "Puzzle".

Foto: Kjartan Sveinsson/www.amiina.com

Siste bonden vill begravas med sina får

Þorbjörn Pétursson är den siste fårbonden vid norra Arnarfjörður i Västfjordarna. Nu lämnar han gården för gott - men han vill komma tillbaka och begravas tillsammans med sina favoritfår.

Gården Ós ligger i Mosdalur någon mil väster om vattenfallet Dynjandi i Västfjordarna. Vägen hit är grusig, krokig och i ganska hopplöst skick. På andra sidan fjorden blickar de få gårdar som finns kvar i regionen ut mot Hrafnseyri.

Þorbjörn Pétursson är traktens siste fårbonde. I våras bestämde han sig för att flytta. Han har rivit fårhusen och köpt en bostad fem mil bort i Þingeyri, som tillsammans med Bíldudalur är närmaste tärorten. Men nu funderar han på att flytta ännu längre från Mosdalur.

Men efter sin död vill Þorbjörn Pétursson komma tillbaka till gården och begravas där.

På Ós finns redan i dag en gravhög som han skapat som en hedersbetygelse till djuren. Där vilar ett åttiotal får som har varit Þorbjörn Péturssons favoriter och som därför aldrig har gått till slakt. Efter sin död vill fårbonden göra dem sällskap i graven vid grinden.

"Där ligger fåren som jag tyckte bäst om. ... Jag vill också ligga där", säger han till Vísir.

Här kan du läsa mer om Dynjandi och här mer om Þingeyri.

Kommunen stoppar Kentucky Fried Chicken i Akureyri

Kommunstyrelsen river upp detaljplanen som skulle göra det möjligt för Kentucky Fried Chicken att öppna en restaurang i Akureyri. Nu går en av ägarna till hård kritik mot kommunen - tio år efter den första ansökan om bygglov har snabbmatskedjan endast fått ett förslag på en tomt i ytterområdena.

Detaljplanen för Akureyris stadskärna har varit föremål för många diskussioner under de senaste månaderna. Den förra majoriteten, som bestod av Självständighetspartiet och Socialdemokraterna, godkände en ny detaljplan för Hafnarstræti, där det bland annat fanns utrymme för Kentucky Fried Chicken och en bensinmack.

Men beslutet väckte reaktioner, och 1 868 personer skrev under en protestlista mot nyetableringarna och kommunen fick också ett trettiotal brev med invändningar mot planerna. Motståndarna ansåg att snabbmatsrestaurangen och bensinstationen skulle förfula den vackra stadskärnan.

Listi folksins, som fick egen majoritet vid vårens kommunalval, har nu bestämt sig för att riva upp beslutet. I stället ska en ny detaljplan för hela stadskärnan tas fram. Det betyder att det i nuläget inte finns någon plats för Kentucky Fried Chicken eller macken.

Kentucky Fried Chicken har sju restauranger på Island. Samtliga finns i Reykjavíkområdet. Men trots att det har gått tio år sedan den första ansökan om bygglov har kedjan ännu inte fått något tillstånd från kommunen. Delägaren Helgi Vilhjálmsson är i ett uttalande mycket kritisk till hanteringen av ärendet:

"KFC har i tio år försökt att få en lämplig tomt för verksamhet i Akureyri men alltid fått nej. ... Det är onaturligt att på de tio år som har gått sedan KFC först ansökte om bygglov för en restaurang i Akureyri har något tillstånd ännu inte givits, med undantag för en tomt i utkanten av kommunen där ingen bor och få arbetar som företaget erbjöds."

Den nya detaljplanen för stadskärnan avgränsas av Kaupvangsstræti, Hafnarstræti, Drottningarbraut och Austurbrú. När översynen ska vara färdig är inte klart.

Här kan du läsa mer om striden kring Kentucky Fried Chicken i Akureyri.

Strid om ministeransvar kan utlösa regeringskris

Sprickan mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern är total i frågan om fyra tidigare ministrar ska ställas inför landsdomstol. En statsvetare förutspår att regeringen inte håller året ut.

Fyra före detta ministrar skulle ställas till svars för att ha agerat försumligt i samband med finanskraschen. Så löd det oeniga beslutet från den nämnd som utifrån den parlamentariska krisutredningen granskat om någon borde ställas inför domstol. Majoritetens rekommendation var att misstankarna mot tidigare statsministern Geir H. Haarde, finansministern Árni M. Mathiesen, utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir och finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson skulle prövas i landsdomstol.

I nämnden ville Gröna vänstern pröva misstankarna mot samtliga fyra, medan Socialdemokraterna ville undanta Björgvin G. Sigurðsson. Men statsminister Jóhanna Sigurðardóttir anser att alltinget bör säga nej till processen mot de fyra - däribland två socialdemokratiska partikamrater. Och det har skapat en djup spricka mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir säger till Morgunblaðið att frågan om landsdomstol kan fälla regeringen eftersom Jóhanna Sigurðardóttir hamnat i ett politiskt "minfält":

"Jag ger inte den här regeringen många månader. Jag ger den vintern som mest. Det är min åsikt. ... Den här frågan är den värsta röran. Det gick att förutse att frågan skulle bli mycket svår för Socialdemokraterna. Jóhanna tar ställning för Ingibjörg Sólrún för att försöka hålla ihop det socialdemokratiska partiet."

Jóhanna Sigurðardóttir motiverade i alltinget sin tveksamhet till landsdomstolen med att de fyra tidigare ministrarna omöjligen kunde ha förhindrat bankkollapsen. Dessutom anser hon att de punkter där ministrarna anses ha brustit i ansvar är alldeles för vagt formulerade för att kunna tjäna som grund för en prövning i domstol.

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir dömer i ett uttalande också ut tankarna på en domstolsprocess:

"Frågan uppstår om Atli Gíslasons (nämndens ordförande) och andras beslutsamma vilja att åtala inte bygger på missförståndet att det är bättre att anklaga fel person än ingen alls."

Finansmarknadsminister Árni Páll Árnason delar Jóhanna Sigurðardóttirs åsikt. I alltinget förklarade han att en stor brist i nämndens rekommendation var att den delvis byggde på uppgifter från "stjärnvittnet" Davíð Oddsson, ett faktum som enligt Árni Páll Árnason i sig är oansvarigt och oseriöst:

"Det måste vara ett av de mest opålitliga vittnena om händelserna år 2008."

Jóhanna Sigurðardóttirs ställningstagande gör att det är tveksamt om det finns en majoritet i alltinget för att ställa de fyra ministrarna inför rätta. Självständighetspartiet vill nämligen inte sammankalla landsdomstolen för att pröva misstankarna.

Men Gröna vänstern står enigt bakom nämndens rekommendationer. Partiledaren och finansministern Steingrímur J. Sigfússon håller inte med Jóhanna Sigurðardóttir, och samtliga av partiets ledamöter i alltinget står bakom ett uttalande där det heter att agerandet hotar parlamentets trovärdighet. Gröna vänstern påminner också om att alltinget ställde sig bakom såväl den parlamentariska krisutredningen som den nämnd som skulle granska eventuella misstankar om brott mot lagen om ministeransvar.

Jóhanna Sigurðardóttir sade i alltinget att tanken på att ställa Ingibjörg Sólrún Gísladóttir inför domstol är konstig. Jóhanna Sigurðardóttir kan heller inte se annat än att landsdomstolen skulle fria den tidigare utrikesministern:

"Utrikesministerns position och ämbetesområde i landets konstitution är sådan att det är svårt att se hur man kan komma fram till slutsatsen att ministern har gjort sig skyldig till brott i utövandet av sitt ämbete i samband med händelserna som ledde fram till de isländska bankernas fall."

Efter det uttalandet viskades det enligt Morgunblaðið bland Gröna vänsterns ledamöter i alltinget om en regeringsspricka. Atli Gíslason, nämndens ordförande, var en av dem som hade svårt att dölja sitt missnöje:

"Det här är något allvarligt att fundera på. Inte minst för henne, men också för mig. Jag tänker bara räkna till tjugo och sova på det här. Jag ska bara smälta det här och tänker avhålla mig från ytterligare kommentarer."

Kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir konstaterade att hon hoppades att oenigheten mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern inte ska påverka regeringssamarbetet. Men frågan är om den förhoppningen infrias. Atli Gíslason vill ha nyval om inte - som han uttrycker det - alltinget tar sitt ansvar. Och Þráinn Bertelsson hävdade att Socialdemokraterna stod bakom "en billig amerikansk tvålopera".

Även Rörelsen ställer sig bakom kravet på nyval. Þór Saari säger till Morgunblaðið att turerna kring nämndens rekommendation bara kan förklaras med att Självständighetspartiet och Socialdemokraterna försöker rädda sitt eget skinn:

"Hon (Jóhanna Sigurðardóttir) kräver helt enkelt att det politiska ansvaret för kraschen sopas under mattan. ... Socialdemokraterna och Självständighetspartiet försöker helt enkelt ställa sig i vägen."

Frågan om tidigare ministrar ska ställas inför landsdomstol är inte den första som delar Gröna vänstern och Socialdemokraterna. Partierna har skilda åsikter om EU-medlemskapet, samarbetet med Internationella valutafonden och Icesave-tvisten. I samtliga dessa har Gröna vänstern kompromissat, vilket också har lett till intern kritik.

Många frågetecken finns också kvar. Bland Gröna vänsterns ministrar finns ett motstånd mot den redan beslutade sammanslagningen av departement och försäljningen av HS Orka till Magma Energy. Även här hade regeringen kunnat spricka. Den nämnd som skulle granska affären kom i sin rapport fram till att den inte var olaglig, men näringsminister Katrín Júlíusdóttir hoppas enligt Fréttablaðið kunna gå vidare genom att isländska intressen köper in sig i HS Orka samt att nyttjanderätterna till geotermisk energi på sydvästra Island begränsas. Steingrímur J. Sigfússon vill dock se över lagstiftningen, och anser alltjämt att affären strider mot lagtextens andemening. Utan en lösning som är tillfredsställande för Gröna vänstern är även försäljningen av Magma Energy en fråga som kan fälla koalitionen.

Jóhanna Sigurðardóttir står inför uppgiften att både hålla samman regeringen och partiet. I dagsläget är det en ytterst komplicerad balansgång. Samtidigt står ett nyval knappast särskilt högt på önskelistan. Stödet för Socialdemokraterna har försvagats och att bilda regering med Självständighetspartiet - vilket enligt dagens parlamentariska läge är det enda realistiska sättet att nå en majoritet - står garanterat ännu längre ned på den önskelistan.

Här kan du läsa mer om landsdomstolen.

Andra medier om Island:
På spaning efter fyratusen får: Hufvudstadsbladet
Folksam köper dansk bank av Island: Dagens Nyheter