Förtroendet för det politiska systemet tycks inte vara på väg att återhämta sig. I en opinionsmätning publicerad i Fréttablaðið uppger varannan inget parti. 48,8 procent av islänningarna tänker rösta blankt, strunta i att rösta eller vet inte vilket parti de skulle välja.Missnöjet med de etablerade politiska partierna tycks inte vara på väg att avta. Det kan möjligen utläsas i undersökningen där Rörelsen för första gången klättrar över femprocentspärren till alltinget.
Men misstroendet ryktas också vara något som gör att regeringen inte vågar riskera en regeringskris och ett nyval och att oppositionen avvaktar. I parlamentets korridorer är många alltingsledamöter väl medvetna om väljarnas missnöje. Att utlysa nyval när förtroendet för de etablerade partierna är så lågt skulle nämligen kunna öppna dörren för samma typ av överraskningar som förde Jón Gnarr och Bästa partiet till makten i Reykjavík.
Endast 51,2 procent av islänningarna hade lagt sin röst på något politiskt parti om det hade varit alltingsval i dag. 48,8 procent hade röstat blankt, avstått från att rösta eller vet inte vilket parti de hade gett sin röst.
"Den låga svarsfrekvensen visar att det fortfarande finns ett avsevärt missnöje med de traditionella partierna", säger Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, till Fréttablaðið.
Den kraftigaste ökningen svarar Rörelsen för. Partiet får 5,6 procent av väljarstödet, en ökning med 5,3 procentenheter jämfört med tidningens förra mätning i mars. Det skulle innebära att Rörelsen fick behålla dagens tre mandat i alltinget.
Även Gröna vänstern ökar kraftigt, från 20,6 procent i mars till 25,6 procent i september. Det gör att partiet nu är större än koalitionspartnern Socialdemokraterna, som har 23,2 procent av väljarsympatierna. Tillsammans skulle partierna med minsta möjliga marginal få egen majoritet i alltinget med 32 av 63 mandat.
Stödet för de borgerliga partierna backar rejält. Framstegspartiet rasar från 13,3 procent i förra mätningen till 7,3 procent av väljarstödet. Självständighetspartiet är alltjämt störst men går tillbaka från 40,3 procent till 35,6 procent.
Medborgarrörelsen ligger alltjämt långt ifrån femprocentspärren. Partiet har stöd av 2,7 procent av islänningarna. Ekonomen Þórdís Björk Sigurþórsdóttir valdes i helgen till ny ordförande för Medborgarrörelsen. Övriga i ledningen är Ingifríður Ragna Skúladóttir, Guðmundur Andri Skúlason, Guðmundur Karl Þorleifsson och Þorsteinn Guðmundsson.
Turerna kring nämndens beslut att rekommendera att fyra tidigare ministrar ställs inför landsdomstol kan ha påverkat förtroendet för de etablerade partierna. 64 procent av islänningarna vill att förre finansministern Árni M. Mathiesen dras inför rätta, 61 procent att Geir H. Haarde åtalas, 55 procent att Ingibjörg Sólrún Gísladóttir åtalas och 45 procent att Björgvin G. Sigurðsson åtalas. Det visar en gallupmätning utförd på uppdrag av RÚV.
Yngre och låginkomsttagare är mer positiva till tanken på att ställa ministrarna inför landsdomstol. Men åsikterna skiljer sig kraftigt mellan partierna.
Självständighetspartiets väljare är främst intresserade av att pröva misstankarna mot socialdemokraterna Ingibjörg Sólrún Gísladóttir (33 procent) och Björgvin G. Sigurðsson (31 procent). Socialdemokraternas sympatisörer tycker däremot att det är viktigare att misstankarna mot självständighetspartisterna, Árni M. Mathiesen (69 procent) och Geir H. Haarde (65 procent) prövas.
Även hos Gröna vänsterns, Framstegspartiets anhängare samt osäkra väljare vill fler att Árni M. Mathiesen och Geir H. Haarde ställs inför rätta.
Frågan om ministrarna ska ställas till svars för misstänkt försumlighet i samband med finanskraschen debatteras i alltinget i dag. Omröstningen ska också hinnas med om inte debatten drar ut på tiden.
Här kan du läsa mer om opinionsläget.
