"Redan efter något kapitel börjar det krypa i kroppen på mig, Eva känner sig långsamt allt mer iakttagen. Hon går promenader, och ofta dyker det upp en man i en blå jacka. Hon saknar expojkvännen Hrafn, för vars skull hon återvänt till Island, men när de träffas blir det bara katastrof. Hon känner sig paranoid men försöker strunta i det. Kvinnor är inget man småläser innan man ska somna. Den är som att få en spruta i hjärtat, knivskarp, full av symbolik, djupt ångestfull, och i stort rent häpnadsväckande."Caroline Alesmark i Värmlands Folkblad om Steinar Bragis Kvinnor.
