Geir H. Haarde ställs inför landsdomstol. Alltingets historiska beslut innebär att den förre statsministern blir den förste som ställs inför rätta för brott mot lagen om ministeransvar. Straffet kan bli upp till två års fängelse.Med 33 röster mot 30 beslutade alltinget i går att Geir H. Haarde ska åtalas och ställas inför landsdomstol. Det är första gången som landsdomstolen sammankallas sedan den inrättades 1905. Och det är första gången som lagen om ministeransvar, som klubbades 1963, prövas.
Däremot frias tre andra ministrar som nämnden ville ställa inför rätta. Tidigare finansministern Árni M. Mathiesen undviker landsdomstolen med minsta möjliga marginal, 32 röster mot 31. Förre utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir friades med 34 röster mot 29 och tidigare finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson med 35 röster mot 27, där socialdemokraten Mörður Árnason lade ned sin röst.
Gröna vänsterns och Rörelsens samtliga ledamöter röstade för att åtala Geir H. Haarde. Det gjorde även nio socialdemokrater och sex framstegspartister. Mot förslaget röstade sexton självständighetspartister, elva socialdemokrater och tre framstegspartister. Bland dem som röstade nej återfanns Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir.
Självständighetspartiets ledamöter var eniga i samtliga voteringar och ville fria samtliga fyra tidigare ministrar. Rörelsens och Gröna vänsterns ledamöter röstade för att pröva misstankarna mot alla fyra i domstol. Socialdemokraternas och Framstegspartiets ledamöter var splittrade.
Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson var mycket kritisk mot nämndens åtalsrekommendation när han under debatten motiverade sina nej-röster:
"Jag tror att allt det värsta som man fruktade kunde ske på grundval av lagen om ministeransvar är på väg att inträffa här i dag."Finansminister Steingrímur J. Sigfússon röstade för åtal i samtliga fyra fall. Han trodde heller inte att Gröna vänsterns enhälliga ställningstagande för att pröva misstankarna skulle kunna hota regeringssamarbetet:
"Den här rollen har ledamöterna enligt konstitutionen och lagboken och de måste växa i ansvaret som följer med att besluta i den här frågan. Alltinget fattar sitt beslut och det gäller. Så enkelt är det."Geir H. Haarde ställs nu inför landsdomstol. Åtalspunkterna gäller misstänkt försumlighet i samband med händelserna som föranledde finanskraschen. Enligt nämnden fick Geir H. Haarde i sin roll som statsminister redan den 7 februari 2008 sådan information att han borde ha agerat kraftfullt för att få bankerna att sälja av tillgångar och banta verksamheten. Han borde också ha drivit på för att skynda på flytten av Landsbankis verksamhet i Storbritannien till ett brittiskt dotterbolag.
Landsdomstolen har aldrig tidigare sammankallats. Den består av åtta alltingsledamöter, fem domare från Hæstiréttur Íslands, en domare från Héraðsdómur Reykjavíkur och en professor i juridik vid Háskóli Íslands. Domarna från Hæstiréttur Íslands befrias från ordinarie tjänstgöring så länge processen i landsdomstolen pågår, vilket sannolikt innebär att arbetet där påverkas och försenas.
När rättsprocessen börjar är inte klart, men den väntas ta åtminstone en månad i anspråk. Både Geir H. Haarde och åklagaren, som agerar på uppdrag av alltinget, har möjlighet att kalla in vittnen. Geir H. Haarde har valt Andri Árnason som advokat inför prövningen i landsdomstol.
Landsdomstolen är en form av riksrätt. Geir H. Haarde riskerar böter eller fängelse i upp till två år om han döms enligt lagen om ministeransvar.
I alltingets korridorer ryktas det om att talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir kommer att överlåta valet av åklagare till Atli Gíslason, ordförande för den nämnd som rekommenderade att ministrarna skulle åtalas. Bland de jurister som arbetat för nämnden och därmed skulle kunna bli aktuella som åklagare finns Jónatan Þórmundsson, professor i juridik vid Háskóli Íslands, Bryndís Hlöðversdóttir, föreståndare för juridiska fakulteten vid Háskólinn á Bifröst, Ragnhildur Helgadóttir, professor i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, Sigríður J. Friðjónsdóttir, biträdande riksåklagare, och Bogi Nilsson, tidigare riksåklagare. Åklagaren väljs sedan formellt av alltinget.
Gårdagens omröstning var föremål för många rykten och spekulationer. Den första voteringen gällde Geir H. Haarde - och vissa hävdade att självständighetspartister vid ett åtalsbeslut skulle kunna ändra sig och hämnas genom att rösta för att åtala tidigare socialdemokratiska ministrar. Så skedde inte.
De som röstade olika i går var socialdemokraterna Helgi Hjörvar, Ólína Þorvarðardóttir, Sigríður Ingibjörg Ingadóttir och Skúli Helgason, som samtliga tog ställning för att pröva misstankarna mot Geir H. Haarde men ville fria Ingibjörg Sólrún Gísladóttir. Ólína Þorvarðardóttir och Sigríður Ingibjörg Ingadóttir röstade även för att åtala Árni M. Mathiesen, och tillsammans med Jónína Rós Guðmundsdóttir också för att åtala Björgvin G. Sigurðsson.
Geir H. Haarde säger till RÚV att alltingets beslut är en politisk hämnd och att han är missnöjd och chockad över att han ska ställas inför landsdomstol. Han befarar också att det kommer att bli svårt att försvara sig inför landsdomstolen eftersom han inte har fått möjlighet att korrigera flera missuppfattningar.
Han pekar också ut Össur Skarphéðinsson och Jóhanna Sigurðardóttir som två personer som bär ansvar för finanskraschen, han som utrikesministerns närmaste och hon med bostadslån som sitt ansvarsområde. Geir H. Haarde säger vidare att han hellre står ensam inför landsdomstolen än tillsammans med de tre andra ministrarna, och att han är oskyldig:
"Jag tänker bevisa det inför landsdomstolen och när det är dags kommer jag att visa att den här juridiska processen är fullkomligt grundlös. Den är ett politiskt upplopp och utgör närmast politisk förföljelse. ... Och det är otroligt att behöva sitta framför tv:n hemma och lyssna på en man som Atli Gíslason och andra diskutera möten som jag deltog i men inte de, och komma med grundlösa kommentarer och ogrundade uttalanden. Det är otroligt att alltinget sätter en människa som mig i den situationen att inte kunna framföra invändningar, rätta missuppfattningar och nämna sina ståndpunkter."Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kallade åtalsbeslutet för först och främst politiskt, Jóhanna Sigurðardóttir beklagade att en majoritet i alltinget röstade för att åtala Geir H. Haarde och Rörelsen anklagade både Socialdemokraterna och Självständighetspartiet för att försöka skydda sina egna och vill se nyval till alltinget.
Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir säger till Morgunblaðið att resultatet av gårdagens votering är en för regeringen bekväm lösning:
"Den här frågan har varit politisk från början och resultatet är politiskt. Det bygger på en politisk bedömning av vad som har skett i samhället."För regeringssamarbetet innebär åtalsbeslutet förmodligen en lättnad. Jóhanna Sigurðardóttir har argumenterat för att landsdomstolen är en föråldrad institution som inte lever upp till dagens krav på rättssäkerhet. Hon anser heller inte att de fyra ministrarna hade någon realistisk möjlighet att förhindra finanskrisen.
Gröna vänsterns Atli Gíslason har kontrat med att det inte är alltingets sak att ta ställning till sannolikheten för en fällande dom. Och han har haft hela partiet bakom sig.
Att enbart Geir H. Haarde ställs inför rätta gör att Jóhanna Sigurðardóttir slipper hantera den besvärliga situationen som skulle uppstå om Ingibjörg Sólrún Gísladóttir och Björgvin G. Sigurðsson åtalades. Båda har alltjämt ett visst stöd inom partiet.
Även om Björgvin G. Sigurðsson är den som är mest ute i kylan av de två så är det också han som väckt de största sympatierna - bankfrågorna var visserligen hans ansvar men Ingibjörg Sólrún Gísladóttir valde att hålla honom utanför och lät i stället Össur Skarphéðinsson föra Socialdemokraternas talan i samband med att Glitnir förstatligades.
Björgvin G. Sigurðsson har nu också möjlighet att åter ta plats i alltinget. Han har sedan den parlamentariska kriskommissionens rapport offentliggjordes ersatts av Anna Margrét Guðjónsdóttir, som i går röstade för att inte åtala honom.
Ingibjörg Sólrún Gísladóttir ledde partiet för så sent som ett och ett halvt år sedan, och även om relationen mellan henne och efterträdaren Jóhanna Sigurðardóttir är kylig så hade det inte sett snyggt ut med en offentlig spricka. Som utrikesminister rekommenderade heller inte den parlamentariska krisutredningen att ställa Ingibjörg Sólrún Gísladóttir inför landsdomstol, utan det var ett förslag från nämndens sida.
För regeringen blir gårdagens beslut något av en medelväg. Samtidigt som en minister åtalas för försumlighet slipper Socialdemokraterna en besvärlig intern konflikt. Och hade Jóhanna Sigurðardóttir lyckats med sin avsikt att fria samtliga fyra ministrar hade det förmodligen inneburit en stor spricka i regeringssamarbetet.
Här kan du läsa mer om landsdomstolen.
