fredag 3 september 2010

Här är Islands nya regering

Gröna vänsterns EU-kritiker får en starkare röst i regeringen. Beskedet gläder säkerligen partiets väljare, men för statsminister Jóhanna Sigurðardóttir innebär det att Socialdemokraterna kommer att få det fortsatt tufft att hitta kompromisser i många avgörande frågor. Dessutom såg avgående kommunikationsministern Kristján L. Möller till att lägga en ovälkommen present på efterträdaren Ögmundur Jónassons bord.

Strax före alltingets öppnande i går presenterade Jóhanna Sigurðardóttir sin nya regering. Antalet ministrar har bantats från tolv till tio, något som ska ses som en föraning om hur ansvarsfördelningen kommer att se ut när de planerade sammanslagningarna av flera departement genomförs.

Ministrarna som lämnar regeringen är förutom Kristján L. Möller även hälso- och sjukvårdsminister Álfheiður Ingadóttir, finansmarknadsminister Gylfi Magnússon och justitieminister Ragna Árnadóttir. De två sistnämnda återvänder därmed till högskolevärlden. När de tog plats i regeringen i februari 2009 var det som ministrar utan partibok, men med expertkompetens som skulle öka förtroendet inom två departement som misslyckades med att förhindra bankkraschen.

Gylfi Magnússon och Ragna Árnadóttir har också varit regeringens två i särklass mest respekterade ministrar, och har också stannat längre än de från början tänkta tre månaderna. Förtroendet för Gylfi Magnússon har dock naggats i kanten sedan hans departement redan förra året fick kännedom om att myntkorgslånen kunde vara olagliga. Han säger dock att det inte var ett skäl till att sluta.

Álfheiður Ingadóttir kom in i regeringen när Ögmundur Jónasson lämnade den för ett år sedan eftersom han inte kunde acceptera regeringens hållning i Icesave-tvisten. Hon har gjort ett relativt anonymt intryck. Kristján L. Möller har länge varit en av de minst populära ministrarna - möjligen beroende på att han på grund av kraftigt minskade resurser har fått skjuta många efterlängtade infrastrukturprojekt på framtiden, och därmed setts som en svikare.

Kristján L. Möller passade också på att ge Ögmundur Jónasson en oönskad gåva. I hans kanske sista beslut som kommunikationsminister gav han det nederländska företaget ECA tillstånd att påbörja förberedelser för att utnyttja den gamla Nato-basen i Keflavík för träning av stridsflygare. Beslutet motiveras med den höga arbetslösheten på Suðurnes. ECA kan nämligen skapa mellan 150 och 200 arbetstillfällen.

Beslutet är på många sätt en påminnelse om hur Självständighetspartiets avgående fiskeminister Einar Kristinn Guðfinsson agerade för ett och ett halvt år sedan. Då fick den rödgröna koalitionen fem års valfångst i knät, något som beslutades just före han lämnade sin post. Ögmundur Jónasson vill inte ha ECA i Keflavík, och han vill också folkomrösta om Islands Nato-medlemskap.

Företagets förhandlingar med regeringen har pågått i ett år. Planen är att köpa vitryska stridsflygplan för 1,5 miljader dollar och flytta dem till Island. Vapnen ska plockas bort, och planen ska sedan användas för att träna stridsflygare. Nato-länder är den tänkta målgruppen.

Men frågan är hur USA egentligen ser på Keflavík. De två senaste åren har landet skickat fyra jaktplan för att övervaka det isländska luftrummet. Årets styrka landade i går - tio plan och 175 personer som blir kvar till och med den 24 september. Rykten gör gällande att USA kan tänka sig att i framtiden sköta övervakningen av det nordeuropeiska luftrummet från Keflavík. Sedan Nato-basen avvecklades för fyra år sedan har ryska stridsflygplan blivit allt vanligare i den isländska övervakningszonen.

Kristján L. Möller ryktas ha fattat det kontroversiella beslutet utan att de vänstergröna fått kännedom om saken. Jóhanna Sigurðardóttir och finansminister Steingrímur J. Sigfússon betonade dock att det inte rörde sig om något definitivt godkännande - i så fall hade sannolikt den första konflikten med Ögmundur Jónasson redan varit ett faktum.

Jóhanna Sigurðardóttir sägs heller inte ha varit nöjd med att Gröna vänstern ger både Ögmundur Jónasson och Jón Bjarnason ministerposter. De kommer sannolikt att motarbeta de förändringar som Jóhanna Sigurðardóttir vill göra genom att minska antalet departement. Ögmundur Jónasson basar nu över två departement och blir snarast något av inrikesminister. Finansmarknadsfrågorna, som övertas av Árni Páll Árnason, kan senare att komma att bli finansministerns ansvar.

Ögmundur Jónasson har dessutom tidigare visat sig vara principfast. Under hot om regeringskris på grund av Icesave-tvisten lämnade han för ett knappt år sedan uppdraget som hälso- och sjukvårdsminister. Han har knappast blivit mer positivt inställd till EU sedan dess. I en debattartikel skrev han nyligen att EU:s intresse för Island motiverades av behovet av att utöka unionens lífsrými, Lebensraum. Parallellerna mellan EU och Nazityskland lär knappast stå på pluskontot hos Jóhanna Sigurðardóttir, även om Ögmundur Jónasson förklarade liknelsen med att EU enbart styrs av ekonomiska intressen.

Att en Reykjavíkbo får ansvaret för kommunikationsfrågorna är för övrigt oerhört sällsynt. Den ministerposten brukar traditionellt vara vikt åt en politiker från landsbygden. Ögmundur Jónasson är den förste kommunikationsministern född och bosatt i Reykjavík sedan Magnús Torfi Ólafsson 1974, som var född i Västfjordarna men bodde i huvudstaden.

Árni Páll Árnason är en framtida partiledarkandidat för Socialdemokraterna. Han har fått en del kritik under sin tid som socialminister. Den nya portföljen innebär i dagsläget ett tyngre politiskt ansvar, och därmed möjligen ett snäpp upp på karriärstegen om han gör ett bra jobb.

Påläggskalven Guðbjartur Hannesson är ny i regeringen men får två ansvarsområden, hälso- och sjukvårdsfrågorna samt socialpolitiken. Han valdes in i alltinget 2007. Fram till 2003 var han bland annat verksam inom Landsbanki och Heritable Bank.

Den nya regeringen har - något överraskande - sex manliga och fyra kvinnliga ministrar, och sex företrädare för Socialdemokraterna och fyra för Gröna vänstern. Den innebär också en tydligare vänsterprägel än den tidigare ministären. Ögmundur Jónasson är en av alltingets mest uttalade EU- och Icesave-motståndare, medan EU-vännen Gylfi Magnússon försvinner.

Nästa stora förändringar inom regeringen väntas äga rum vid årsskiftet i samband med att flera departement slås ihop. Då vill Jóhanna Sigurðardóttir också åter se en jämställd regering.

Jóhanna Sigurðardóttir presenterade i går ett punktprogram med tjugo frågor som ska prioriteras. Arbetslösheten är alltjämt en nyckelfråga. Att i synnerhet få fler unga i arbete blir en viktig uppgift. Regeringen ska också utarbeta en ny och hållbar energipolitik, minska antalet departement och effektivisera statsapparaten, förändra fiskekvotsystemet och folkomrösta om frågan om det inte går att nå bred enighet, lätta på valutarestriktioner och avsluta samarbetet med Internationella valutafonden senast sensommaren 2011, ta fram en ny handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, överföra ansvaret för vård av äldre och funktionshindrade till kommunerna, öka demokratin och genomsynligheten, stärka mänskliga rättigheter samt skydda naturtillgångar och minska utsläpp av växthusgaser.

I sitt tal sade Jóhanna Sigurðardóttir att Islands ekonomi nu är på rätt väg. Den ekonomiska tillväxten ligger sex månader före målen, arbetslösheten har börjat sjunka, inflationen har minskat från 18,6 procent till 4,5 procent på ett och ett halvt år, kronan fortsätter att stärkas och styrräntan är den lägsta på sex år, och har på ett och ett halvt år sänkts från 18 till 7 procent.

Hon pekade också ut Icesave och myntkorgslånen som två frågor som behöver lösas för att ekonomin åter ska bli stabil, både för staten och för hushållen.

Här är Islands nya regering:
Jóhanna Sigurðardóttir:
Statsminister.
Steingrímur J. Sigfússon: Finansminister.
Össur Skarphéðinsson: Utrikesminister.
Ögmundur Jónasson: Justitie-, kyrko-, kommunikations- och kommunminister samt ansvar för mänskliga rättigheter.
Guðbjartur Hannesson: Social-, socialförsäkrings, sjukvårds- och hälsominister.
Árni Páll Árnason: Ekonomi- och finansmarknadsminister.
Katrín Júlíusdóttir: Näringsminister med ansvar för energi och turism.
Katrín Jakobsdóttir: Kultur-, utbildnings- och vetenskapsminister.
Svandís Svavarsdóttir: Miljöminister.
Jón Bjarnason: Fiske- och jordbruksminister.

Stödet för regeringspartierna ökar något i en gallupmätning utförd på uppdrag av RÚV. Socialdemokraterna har stöd av 24,6 procent av väljarna och Gröna vänstern av 20,8 procent. Oppositionen har dock alltjämt ett knappt övertag i opinionen. Självständighetspartiet är alltjämt största parti med 34,6 procent av väljarstödet, medan 12 procent hade lagt sin röst på Framstegspartiet om det var alltingsval i dag. Hela 16 procent hade röstat blankt medan 8 procent hade valt något annat parti.

Överläggningarna mellan Island, Nederländerna och Storbritannien om Icesave-tvisten fortsatte i går. Juristen Lárus Blöndal säger till Morgunblaðið att mötet då mest handlade om att utbyta ståndpunkter. Förhandlingarna, som äger rum i Nederländerna, fortsätter i dag.

Här kan du läsa mer om EU och Icesave.