Räntor på över 20 procent i stället för avtalade 3 procent. Det kan bli följden för vart tredje hushåll sedan Hæstiréttur Íslands avgjort målet om de omstridda myntkorgslånen. Regeringen vill samtidigt lagstifta om samtliga lån av typen - men frågan kan gå vidare till Eftas domstol.I våras dömde Hæstiréttur Íslands ut myntkorgslånen som olagliga. Lånen fanns på marknaden mellan 2001 och 2010 och har tecknats av 61 000 islänningar. Den totala lånesumman för myntkorgslån är 1 000 miljarder isländska kronor. Privatpersoner står för 139 miljarder - 78 miljarder för huslån och 61 miljarder för billån - och företagen för resterande 841 miljader. 256 miljarder av dessa har gått till företag inom fiskeindustrin.
Myntkorgslånen förklarades olagliga eftersom det enligt domstolen inte var lagligt att binda lån utbetalade i isländska kronor till kursen gentemot utländska valutor. Lånen var mycket gynnsamma under det ekonomiska uppsvinget då kronan stärktes, men fick katastrofal effekt i samband med finanskraschen då kostnaderna för många myntkorgslån tagna i valutor som japanska yen, schweiziska franc, amerikanska dollar och euro fördubblades.
Kreditinstituten vill att de ursprungliga villkoren gäller - alltså att lånen räknas om efter kronans kurs mot de valda valutorna i myntkorgen. Kunderna vill i stället att den ränta som gällde vid tecknandet av lånet ska gälla.
Hæstiréttur Íslands dom innebär i praktiken något av en medelväg. Myntkorgslånen ska enligt domstolen räknas om efter Seðlabanki Íslands lägsta inflationsindexerade ränta, vilket innebär en ränta på som lägst 8,25 procent och som mest strax över 20 procent.
Domen gäller ett billån på 3,6 miljoner isländska kronor som tecknades i slutet av 2007. Valutakorgen bestod av hälften yen och hälften schweizerfranc. Låntagaren krävde att den avtalade räntan på 4,34 procent skulle gälla, alternativt libor-räntan med ett påslag på 2,9 procent. Hæstiréttur Íslands utslag innebär i stället att snitträntan för lånet landar på 18,2 procent.
För tusentals islänningar kommer räntan att fyr- eller femfaldigas genom domstolens avgörande. Men myntkorgslånen behandlas nu på samma sätt som den som tagit ett inflationsindexerat lån i isländska kronor. Om kreditinstitutet Lýsing hade fått rätt hade kostnaderna för hela lånet i stället fördubblats.
Finansinstituten har tidigare hävdat att gårdagens dom inte gäller bostadslån eftersom de inte är formulerade på samma sätt. För att undvika fler rättsprocesser om myntkorgslån har regeringen föreslagit att samma omräkningsvillkor ska gälla samtliga typer av lån i isländska kronor som är bundna till utländska valutor. Även bostadslån ska alltså räknas om till Seðlabanki Íslands lägsta möjliga ränta.
Lagförslaget, som är utarbetat i samråd med inhemska och utländska experter, läggs fram i alltinget inom kort av finansmarknadsminister Árni Páll Árnason.
Beslutet gäller dock inte dem som har lånat direkt i utländska valutor. Sådana lån är alltjämt lagliga.
Trots gårdagens dom är turerna kring myntkorgslånen knappast över. Gísli Tryggvason talesperson för konsumentorganisationen Talsmaður neytenda, överväger att överklaga Hæstiréttur Íslands beslut till Eftas domstol. Han anser nämligen att förbudet mot myntkorgslån strider mot den fria rörligheten inom EES-området, och att den ränta som gällde vid tecknandet av lånet ska gälla även nu.
För många konsumenter är domen en stor besvikelse. Och det är långt ifrån osannolikt att fler rättsfall där olika detaljfrågor i myntkorgslånen prövas hamnar i rätten.
Både Fjármálaeftirlitið och Seðlabanki Íslands ser ändå domen som en medelväg. I de svartaste prognoserna talades det om att bankerna skulle kunna förlora 350 miljarder isländska kronor på myntkorgslånen. Nu väntas tappet i stället landa på 43 miljarder. Även landsorganisationen Alþýðusamband Íslands anser att domslutet innebär en tung men hanterlig börda både för låntagare och kreditinstitut.
Här kan du läsa mer om myntkorgslånen, här kan du läsa domen i sin helhet och här lagförslaget från Árni Páll Árnason.
