tisdag 28 september 2010

Jordskalv kan förvarna om vulkanutbrott vid Grímsvötn

Två kraftiga jordskalv skakade Vatnajökull i lördags kväll. Sedan dess har mängder av efterskalv noterats. Geofysikern Páll Einarsson anser att skalven skulle kunna vara förspelet till ett nytt utbrott vid Grímsvötn.

Jordskalven inträffade 21.11 och 23.36 i lördags lokal tid och uppmättes till 3,5 respektive 3,7 på Richterskalan. De följdes av ett tjugotal efterskalv. De kraftigaste ägde rum 14.36 respektive 23.09 i går och registrerades till 2,6 respektive 2,4 på Richterskalan, uppger Veðurstofa Íslands.

Skalven i sig är inte märkvärdiga. De skedde vid Hamarinn nära Bárðarbunga, ett område vid nordvästra Vatnajökull som ofta drabbas av jordskalv.

Experterna är överens om att Vatnajökull är på väg mot en orolig period. Många tror att Grímsvötn blir nästa vulkan att eruptera, och att det kan ske snart och med kort varsel.

Grímsvötn har fått sitt namn efter en underjordisk sjö djupt under glaciärens istäcke. Sjön stiger och trycket har ökat, vilket kan tyda på att ett utbrott närmar sig.

Utbrottet 1996 inleddes med ett kraftigt jordskalv. Sedan tog det ett dygn innan istäcket rämnade och vulkanen nådde ytan för att skapa en tio kilometer hög pelare av aska och ånga. Det tog dock över en månad innan översvämningen som spolade bort två broar över ringvägen på sin väg mot Atlanten kom.

Lördagens jordskalv kan inte direkt kopplas till någon vulkanisk aktivitet. Men Páll Einarsson säger till Morgunblaðið att utbrottet 1996 föregicks av skalv vid just Hamarinn åtta till nio månader före eruptionen. De jordskalven tros ha utgjort förspelet till det fjärde största vulkanutbrottet på Island under det senaste århundradet.

Det finns i nuläget inga tecken på att Eyjafjallajökull skulle ha påverkat Katla. Enstaka jordskalv sker dock vid Goðabunga nära Katla under Mýrdalsjökull samt mer sällsynt vid Hekla. Almannavarnir har ännu inte formellt förklarat Eyjafjallajökullutbrottet för avslutat.

Eruptionen tycks ha varit gynnsam för spannmålsskörden. Þórarinn Ólafsson, bonde på Drangshlíð under Eyjafjallajökull, säger till Morgunblaðið att den varma sommaren och den näringsrika vulkanaskan har kompenserat för den sena vårsådden. I vanliga fall innehåller varje ax nitton eller tjugo korn:
"Nu ser vi 26 till 28 korn per ax på den här åkern, om än mindre i sandig mark. Jag tittade på åkrar i Danmark och Tyskland för två år sedan. Där var det vanligt att hitta 23 korn i axet."
Här kan du läsa mer om Grímsvötn och här mer om Eyjafjallajökull.