EU vill diskutera makrillfisket med Island. Mötet äger rum i Reykjavík i september. I oktober hålls ett nytt möte i London. Samtidigt visar nya undersökningar att makrillen fortsätter att flytta norrut. Bara i isländska vatten finns 650 000 ton makrill.Makrillkriget har blossat upp under de senaste tre åren. I takt med att arten har flyttat norrut har Island fiskat alltmer makrill. Årets kvot är 130 000 ton. Landet har dock nekats kvoter och en plats vid förhandlingsbordet av EU och Norge. Makrillkvoterna har därför utfärdats ensidigt och utöver de kvoter som EU, Norge och Färöarna förhandlar om. Det betyder att mer makrill än vad forskarna anser vara hållbart fiskas i Nordatlanten för tillfället.
EU och Norge hävdar att Island ägnar sig åt tjuvfiske. Island hävdar å sin sida att den makrill som nu finns i den egna exklusiva ekonomiska zonen också äter upp sig där, och att det därför är självklart att Island ska erkännas som ett kustrike med rätt att fiska makrill.
Tonläget har blivit alltmer uppskruvat. Att fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason också är en av regeringens mest uttalade EU-motståndare ökar förmodligen inte den isländska kompromissviljan. Från Skottland har det uppmanats till bojkott - även om det är svårt att se hur en sådan skulle vara förenlig med det EES-avtal som EU samtidigt hänvisar till i Icesave-tvisten där Island anklagas för diskriminering av utländska sparare.
Skotska fiskare anslutna till Scottish Pelagic Fishermen's Association har tidigare bojkottat en konferens på Färöarna om framtiden för fisket i Nordatlanten på grund av de utökade isländska och färöiska makrillkvoterna. Europaparlamentarikern Struan Stevenson kallar diskussionerna enligt Shetland Marine News för konstruktiva. Men SPFA-chefen Ian Gatt säger till The Scotsman att det finns ett brett stöd för bojkotten:
"We want to send a very clear signal to the Faroese and Icelanders that their dangerous and irresponsible decision to significantly increase their mackerel quotas is not something the international community will tolerate."
Regeringschefen Alex Salmond kallar enligt The Scotsman det isländska fisket för "oansvarigt" och säger att makrilltvisten måste lösas under förhandlingarna om villkoren för EU-medlemskap:
"Scotland and Norway are the two fishing communities most immediately affected. ... We agreed to press the European commissioner to continue to take a strong stand against this action. The fisheries secretary is in regular contact with the commissioner, who has been assured this is a top priority for the European Union. ... And it's being brought to the forefront of the Icelandic accession negotiations."
Samtidigt har sex skotska fiskare åtalats för att ha brutit mot fiskekvoterna vid över 200 tillfällen. De har erkänt att de illegalt har fiskat makrill och sill till ett värde av 15 miljoner pund. Enligt STV vilseledde fiskarna medvetet myndigheterna under drygt tre års tid genom falsk bokföring av fångsterna. Två av Skottlands största fiskeföretag har varit inblandade i det olagliga fisket. Vilket straffet blir för att ha brutit mot EU:s regelverk meddelas i november.
Friðrik J. Arngrímsson, ordförande för den isländska branschorganisationen LÍÚ, säger till LÍÚ:s hemsida att tjuvfisket visar att de skotska fiskarna inte är lika ansvarsfulla som de påstår sig vara:
"Det har blivit tröttsamt att läsa varje nyhet efter den andra om skottarnas anklagelser mot oss för ett oansvarigt makrillfiske. ... Samma män har nu befunnits vara skyldiga till att olagligt fiska och landa tiotusentals ton av makrill och sill."
Christian Allard anklagar i The Scotsman EU-parlamentarikern Struan Stevenson för att försöka vilseleda opinionen om makrillkriget:
"The most shocking revelation of all for me, as someone who worked in the Scottish fishing industry for the past 20 years, was to hear that Stevenson, the vice-president of the European Parliament Fisheries Committee, does not understand the consequences of calling for a mackerel war with our neighbours. Without landings from Iceland and the Faroes, what is left of the English fishing industry would be destroyed and in Scotland fish processors would have to close down or to reduce their workforce considerably."
Makrillen fortsätter att bre ut sig västerut och norrut om Island. Den finns nu längs med hela kusten, och rör sig ofta i stora stim inne i hamnarna. Det visar en undersökning som Hafrannsóknastofnunin gjort i samarbete med Norge och Färöarna.
Rapporten säger att det finns fyra till fem miljoner ton makrill i det undersökta området i Nordsjön och Atlanten. 650 000 ton finns i Islands exklusiva ekonomiska zon. Medianmakrillen är 34 centimeter lång och väger omkring 450 gram.
Makrillen finns framför allt längs med den isländska syd- och ostkusten i riktning mot Färöarna, och är sedan ganska riklig ända från Jan Mayen till det norska fastlandet. Norr om Lofoten är mängden makrill förhållandevis liten.
EU vill nu diskutera makrillfisket med Island. Möter äger enligt Morgunblaðið rum i Reykjavík mellan den 20 och den 22 september. Jón Bjarnason betonar dock att det inte rör sig om några förhandlingar, och utgår från att EU:s syfte bara är att informera sig om det isländska makrillfisket.
I mitten av oktober träffas EU, Norge, Färöarna och Island i London för att försöka enas om ett kvotsystem.
"Det är helt klart att man måste ge efter om man ska kunna komma överens", säger Islands förhandlingschef Tómas H. Heiðar till Morgunblaðið.
Undersökningarna visar också att havstemperaturen fortsätter att stiga. I Atlanten vid södra och sydvästra Island var snittemperaturen 2,5 grader över medelvärdet för de senaste tjugo åren. På 50 meters djup var det mellan den 9 juli och den 20 augusti i år nio grader varmt. Runt övriga Island var temperaturen mellan fem och åtta grader.
Temperaturförändringarna tros vara avgörande för att makrillen söker sig norrut till isländska vatten. Uppvärmningen tillsammans med makrillens ankomst tros vara en av anledningarna till att viktiga tobisfiskar har blivit färre, vilket i sin tur har drabbat sjöfåglar som silvertärna och lunnefågel. De har nu betydligt svårare att hitta mat, och världens största koloni av lunnefågel på Västmannaöarna hotas nu av kollaps.
Här kan du läsa mer om makrillkriget och här mer om lunnefågeln.
