
Ólafur Ragnar Grímsson godkände den första Icesave-överenskommelsen som alltinget lagstiftade om. Men Nederländerna och Storbritannien ansåg att villkoren var för dåliga, och inför hotet om regeringskris lyckades så småningom statsminister Jóhanna Sigurðardóttir få alltinget att rösta ja till ett nytt och för Island betydligt sämre avtal.
Då sade presidenten nej, frågan blev föremål för republiken Islands första folkomröstning där islänningarna unisont gjorde tummen ned, och sedan dess har förhandlingsläget varit låst.
Nederländerna och Storbritannien hoppas kunna tvinga fram en uppgörelse genom att hota med att blockera Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Samtidigt har Icesave-tvisten kört förtroendet för EU i botten och i dagsläget finns inget som tyder på att intresset för inträde i unionen är på väg att vända. Om EU faktiskt vill att Island ska rösta ja till medlemskap kan den hittills misslyckade pressen från brittisk och nederländsk sida få motsatt effekt - utan kompromissvilja från unionens sida kommer den isländska opinionen inte att svänga till förmån för ett medlemskap.
EU har dessutom under de senaste månaderna svängt om insättningsgarantin. Unionen hävdar nu att det inte är statens skyldighet att träda in när en privat garantifond kollapsar. Däremot var den isländska garantifonden inte korrekt inrättad, och därför faller enligt EU ansvaret ändå på staten och skattebetalarna.
Ólafur Ragnar Grímsson säger till Global Times att Island inte har någon skyldighet att stå för insättingsgarantin till Icesave:
"It is unfair to ask ordinary people in Iceland, people who live in villages, in farming communities, in fishing communities, who are teachers, nurses, doctors and factory workers, to settle the bills if these private banks fail. These people didn't get any profits from the banks. It's not a sensible system. ... People who put their money into a private bank have to realize that this is a private bank. It's not a state bank. And the European system of private banking is based on the principle that there is no state guarantee."
Men frågan om EU-medlemskap är enligt Ólafur Ragnar Grímsson långt ifrån avgjord. För att islänningarna ska ändra sin uppfattning krävs dock ett gott förhandlingsresultat där en för Island gynnsam lösning på fiskefrågan är ett måste:
"The attitudes of the people of Iceland and the final decision whether to join the EU will be dependent very much on what comes out of the negotiations. It's difficult at this point to tell what can actually be the outcome."
Samtidigt som EU slutat hävda att Icesave omfattas av insättningsgarantin anser Eftas övervakningsmyndighet däremot att så är fallet. Det utlåtandet baseras på att det är så intentionen i direktiven måste tolkas. Eftersom det ännu inte finns någon överenskommelse mellan Island, Storbritannien och Nederländerna om Icesave kan Island därför dras inför Eftas domstol. På grund av förändringar i regeringen har Island dock fått ytterligare respit att svara, skriver Morgunblaðið.
Regeringen är kanske mer kluven än någonsin när det gäller frågan om själva medlemskapet. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till Bylgjan att han tycker att stödet för att slutföra förhandlingarna växer. Inrikesminister Ögmundur Jónasson säger sig däremot enligt Vísir vara mer emot EU-inträde än han någonsin tidigare varit.
Ögmundur Jónasson är liksom Ólafur Ragnar Grímsson kritisk till EU:s agerande i tvisten. Bägge hävdar att unionen låtit sig utnyttjas som ett brittiskt och nederländskt vapen för att pressa Island till orimliga eftergifter om Icesave. Ólafur Ragnar Grímsson säger till Bloomberg att det har bidragit till att minska förtroendet och intresset för EU:
"The activities by Britain and the Netherlands, which for a long time were supported by the European Union, have raised a question in the minds of many Icelanders: 'What kind of club is this anyhow?' ... Nobody can argue that the people of Iceland or our political democratic system is not acting in a responsible way to this financial crisis, but that doesn’t mean that we should have to agree to outrageous demands from the British and Dutch governments."
Här kan du läsa mer om EU och Icesave och här se en färsk CNN-intervju med presidenten.