Islänningarna röstade nej till Icesave-avtalet eftersom uppgörelsen var orättvis då Island skulle bära hela ansvaret för insättningsgarantin kopplad till Landsbankis kollaps. Det var budskapet från Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson när han mötte brittiske premiärministern David Cameron och utrikesministern William Hague.Bjarni Benediktsson säger i ett uttalande att diskussionerna var "nyttiga" och betonar vikten av goda relationer med Storbritannien. Vad David Cameron och William Hague sade om Icesave-tvisten framgår inte.
Mötet är en signal om att Självständighetspartiet fortsätter att försöka odla Icesave-motståndet. I alltinget lade flera av partiets ledamöter tidigare ett förslag på en granskning av hur Icesave-tvisten hanterats. Men regeringspartierna avfärdade tankarna som ett sätt för Självständighetspartiet att hämnar för beslutet att ställa Geir H. Haarde inför landsdomstol.
Att Bjarni Benediktsson på egen hand väljer att diskutera Icesave med William Hague och David Cameron signalerar förmodligen också att det kommer att bli svårt att nå den breda uppslutning bakom ett nytt avtal som Storbritannien och Nederländerna vill se. Om inte uppgörelsen är tillräckligt bred och inte innehåller tillräckligt många förbättringar för Islands del finns återigen en risk att presidenten Ólafur Ragnar Grímsson vägrar att godkänna en sådan lag.
Regeringen har dock inför Internationella valutafonden vid flera tillfällen försäkrat att Island ska ansvara för insättningsgarantin knuten till Icesave plus ränta. Vänsterkoalitionen vill också, till skillnad från oppositionen, undvika en prövning av det juridiska ansvaret för Icesave vid Eftas domstol.
Marknaden tycks dock se allt ljusare på möjligheterna att Landsbankis tillgångar faktiskt täcker en allt större del av själva kostnaden för insättningsgarantin. Värdet på Landsbankis obligationer stiger sakta, och detsamma gäller även Glitnir och Kaupþing.
Ett av de mest eftertraktade innehaven i Landsbankis konkursbo är den 69-procentiga ägarandelen i den brittiska lågpriskedjan Iceland. I juni i år värderades posten i Iceland till ett värde av 83 miljarder isländska kronor, och de totala tillgångarna till 1 177 miljarder.
Men det förefaller ha varit en värdering i underkant. Malcolm Walker erbjöd sig nyligen att köpa majoritetsposten i Iceland för 200 miljarder isländska kronor, ett bud som Landsbanki nobbade. En utländsk investeringsfond sockrade sedan budet till 250 miljarder, uppger Stöð 2.
Iceland gjorde ett starkt resultat förra året, och tjänade 135 miljoner pund, cirka 22 miljarder isländska kronor.
Om Landsbanki skulle acceptera det nya budet skulle det innebära att enbart Iceland täckte en dryg fjärdedel av den brittiska insättningsgarantin knuten till Icesave, och det är alltså tre gånger så mycket som lågpriskedjan värderades till i somras.
Ett annat osäkerhetsmoment blir snart en rättssak. Inom kort prövas i Héraðsdómur Reykjavíkur om de nödlagar som instiftades av regeringen i oktober 2008 var lagliga. Då prioriterades insättningar före andra fordringar, och det är den prioriteringen som domstolen ska ta ställning till.
Om insättningar och fordringar jämställs får det stora konsekvenser. De prioriterade fordringarna uppgår till cirka 1 300 miljarder isländska kronor. Statens kostnader skulle därmed enligt RÚV kunna öka med mellan 400 och 900 miljarder.
De sju första målen som prövas gäller Landsbanki. Dom väntas först efter nyår, och den kommer säkerligen att överklagas till Hæstiréttur Íslands.
Här kan du läsa mer om Icesave.
Andra medier om Island:
"Islands existens står på spel": Dagens Industri
Reykjavik: Mere cool end nogensinde: Jyllands-Posten
