"Arnaldur Indriðason skriver inga rafflande deckare. Tempot är långsamt, vardagligt, och varken de misstänka eller vittnena till exempel en tossig kvinna som kanske ändå sett något viktigt är endimensionella. Han passar också på att, via Elínborgs barns funderingar, resonera om polisyrket, hur det är i motsats till hur det skildras på teve. I en beskrivning visar han hur litet Island och Reykjavík ändå är. Poliserna har märkt hur våldet och våldsamheten ökar, men mord sällsynta: vissa år sker inte ett enda, andra upp till fyra stycken."
Bella Stenberg i
Borås Tidning om Arnaldur Indriðasons
Mörka strömmar.
