tisdag 5 oktober 2010

Regeringen tror på snar lösning av Icesave-tvisten

Förhandlingarna mellan Island, Storbritannien och Nederländerna i Icesave-tvisten har nått så långt att flera konkreta avtalsförslag har diskuterats. Regeringen hoppas nu kunna nå en snar lösning på konflikten och undvika en domstolsprövning. Det framkommer i en promemoria till Internationella valutafonden.

Vid två tillfällen har Island inför IMF lovat ta ansvar för Icesave, i november 2008 då Geir H. Haarde var regeringschef och i april i år med Jóhanna Sigurðardóttir som statsminister. I samband med IMF:s tredje översyn av Islands ekonomi förklarar regeringen åter att avsikten är att ansvara för insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave i Storbritannien och Nederländerna - om det går att nå en acceptabel lösning.

Och en sådan tycks alltså inte vara särskilt långt borta. I promemorian framkommer att överläggningarna mellan länderna har nått så långt att flera utkast till avtal har diskuterats. Island lovar att bära ansvaret för insättningsgarantin på 20 887 euro plus ränta och rimliga omkostnader.

De tidigare förhandlingsutspelen har spruckit på att Island ansett att Nederländerna och Storbritannien ville tjäna för mycket på lånen. Då krävde de påslag utöver den rörliga räntan. Att samtalen nu beskrivs som framgångsrika kan tyda på att de kraven har minskat.

Det senare kan möjligen ha påverkats av att EU har ändrat inställning i själva principfrågan. Unionen anser inte längre att ansvaret för Icesave per automatik övergår till den isländska staten när den privata garantifonden kollapsar, men att ansvaret ändå skulle falla på staten eftersom Island inte tillämpat direktivet om insättningsgarantin på rätt sätt.

Eftas övervakningsmyndighet håller däremot fast vid EU:s nu övergivna ståndpunkt, och den tolkningen är på väg att bli en rättssak inför Eftas domstol. Det är en prövning som regeringen vill slippa men oppositionen välkomnar. Att Icesave-motståndet inte minskat i alltinget kan också ha bidragit till ökad kompromissvilja från Nederländernas och Storbritanniens sida.

Regeringen anser nu att sannolikheten för en rättsprocess om Icesave har minskat. Men något tänkbart slutdatum för förhandlingarna anges inte.

Promemorian avslöjar också några tänkta drag i ett blivande Icesave-avtal. Den upplupna räntan kommer att beräknas månadsvis utifrån snittskulden i euro respektive pund. Omräkningen till isländska kronor ska också ske månadsvis. Det framgår även att Landsbankis tillgångar kommer att säljas av löpande för att amortera på lånet.

Utöver Jóhanna Sigurðardóttir har även finansminister Steingrímur J. Sigfússon, finansmarknadsminister Árni Páll Árnason och centralbankschefen Már Guðmundsson skrivit under promemorian.

Mark Flanagan, som är chef för IMF:s Islandsdelegation, sade under en presskonferens i går att det inte finns någon formell koppling mellan slutförandet av den tredje översynen och Icesave. Men då både Nederländerna och Storbritannien är starka röster inom IMF ser han det som naturligt att de tidigare använt sitt inflytande för att bromsa processen och låneutbetalningen på grund av den olösta tvisten.

Sändebudet ville inte uttala sig om det juridiskt riktiga i Nederländernas och Storbritanniens fordringar. Mark Flanagan underströk också att regeringen visat stor vilja för att lösa konflikten.

Här kan du läsa mer om Icesave.