USA har i tysthet övervakat personer som har rört sig vid ambassaden på Laufásvegur i centrala Reykjavík. Syftet med spaningen har varit att upptäcka eventuella hot mot säkerheten. Men det är än så länge okänt i vilken omfattning och på vilket sätt övervakningen har gått till.På Island liksom i Norge, Finland och Sverige har USA utan myndigheternas vetskap övervakat området vid ambassaden på Laufásvegur. Talespersonen Laura Gritz bekräftar för RÚV att en så kallad Surveillance Detection Unit funnits stationerad även i Reykjavík.
Övervakningen sägs ha varit begränsad till ambassadens närområde och inriktad på att avslöja eventuella hot. Exakt hur spaningen har bedrivits är inte känt, men den har inte meddelats till den isländska regeringen.
Troligtvis rör det sig om registrering och kartläggning av besökare till ambassaden och närområdet. Laura Gritz hävdar att den övervakning som skett i Reykjavík inte skiljer sig från de säkerhetsåtgärder som USA vidtar vid samtliga ambassader.
Securitas ska enligt RÚV ha stått för övervakningen fram till år 2005, då ambassaden anställde säkerhetsvakterna direkt. En till två vakter var i tjänst samtidigt, och de var inte klädda i företagets uniform utan bar vanliga kläder för att smälta in. En av deras uppgifter var att gå igenom innehållet i papperskorgarna i grannskapet.
I ett uttalande beklagar ambassaden det eventuella obehag som övervakningen skapat. Samtidigt tar USA avstånd från den rapportering där verksamheten beskrivs som spioneri. Övervakningen sägs heller inte vara riktad mot värdlandet eller dess medborgare.
Före det amerikanska medgivandet i går kväll diskuterades frågan under dagen i alltinget. Inrikesminister Ögmundur Jónasson har bett rikspolischefen undersöka vilken typ av övervakning som har bedrivits.
Álfheiður Ingadóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, sade i går att hon visserligen har en viss förståelse för att USA, som ofta är inblandat i konflikter, anser sig behöva skydda sitt territorium. Men sådana säkerhetsåtgärder får inte kränka mänskliga rättigheter och den personliga integriteten för dem som bor eller rör sig vid ambassaden.
Álfheiður Ingadóttir kräver vidare att Ögmundur Jónasson samlar in den information som behövs för att kunna svara på hennes tio frågor om övervakningen. Hon vill bland annat veta hur länge övervakningen pågått och i vilken omfattning, samt om Ögmundur Jónasson anser att den har skett i enlighet med isländsk lag.
Det är inte första gången som den amerikanska ambassaden i Reykjavík visar sig kartlägga islänningar med kontroversiella metoder. I våras publicerade Wikileaks dokument som visade att USA även ägnade sig åt att samla privat information om flera toppolitiker, bland annat statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och utrikesminister Össur Skarphéðinsson.
Dokumenten visade också att Albert Jónsson, tidigare isländsk ambassadör i Washington, i tysthet protesterade mot att CIA-plan utnyttjade isländskt luftrum för hemliga fångtransporter utan att meddela detta. Men i det offentliga samarbetade han med amerikanska diplomater för att tona ned betydelsen av fångtransporterna.
Här kan du läsa mer om den amerikanska ambassadens kartläggning av isländska politiker.
