När Landsbanki kollapsade i oktober 2008 hamnade banken såväl som det isländska finansdepartementet och centralbanken Seðlabanki Íslands på den brittiska terrorlistan. Nu ber försvarsministern Liam Fox om ursäkt för terroriststämplingen.Användningen av antiterroristlagarna gjorde det möjligt för de brittiska myndigheterna att ta kontroll över Landsbankis verksamhet i landet. Åtgärden väckte kraftiga reaktioner och har också kritiserats i en parlamentarisk utredning. The Treasury Committee fastslog förra året att tidigare finansministern Alistair Darling missuppfattade den isländska regeringens avsikter samt att terrorstämplingen av Landsbanki bidrog till att skapa finansiellt kaos och sänka Kaupþing.
Terrorstämplingen har också försvarats av förre premiärministern Gordon Brown. Han menade att åtgärden var nödvändig för att skydda brittiska intressen. Han fruktade att Landsbanki skulle plocka hem alla tillgångar till Island, vilket vid en kollaps riskerade att öka den finansiella bördan för den brittiska staten.
Men nu ber försvarsminister Liam Fox om ursäkt för terrorstämplingen. Han säger till Aftenposten att antiterroristlagstiftningen aldrig mer ska användas mot en Nato-allierad, och beklagar den förra regeringens bryska behandling av Island.
Finansminister Steingrímur J. Sigfússon välkomnar ursäkten, men säger till Vísir att han ställer sig frågande till varför den framförs i en norsk tidning och inte direkt till den isländska regeringen:
"Det är utmärkt att de har börjat att inse att det här var en oacceptabel behandling som vi utsattes för - är det inte nödvändigt att de offentligt ber den isländska regeringen om ursäkt? Vi har naturligtvis inget emot att de har gjort det, och skulle gärna få det här på ett annat sätt än genom norska medier. Men det här visar att den nuvarande regeringen i Storbritannien har insett att det här inte var ett gott uppförande."Steingrímur J. Sigfússon säger däremot till Vísir att han inte känner till att statsminister Jóhanna Sigurðardóttir ska ha utövat påtryckningar mot Gröna vänsterns alltingsledamöter för att få ett dem att rösta ja till att inleda förhandlingar om villkoren för EU-medlemskap.
Alltingsledamoten Ásmundur Einar Daðason sade nyligen under en debatt att det hade rört sig om utpressning från statsministerns sida, och fiskeministern Jón Bjarnason ska ha hotats med sparken om han inte ändrade ståndpunkt. Under själva omröstningen ska dessutom flera hotfulla sms ha skickats för att få EU-motståndare att ändå rösta ja till förhandlingar.
Miljöminister Svandís Svavarsdóttir och kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir säger sig inte heller känna till några hot. Katrín Jakobsdóttir, som själv röstade ja med tårar rullande nedför kinderna, bekräftar dock för Vísir att omröstningen var känslosam:
"Det var en dramatisk omröstning och många starka känslor inblandade som alla minns. Så det var säkert en del känslomässig kommunikation som ägde rum."Jón Bjarnason vill inte uttala sig om de påstådda påtryckningarna. Han säger till Morgunblaðið att han varken förnekar eller bekräftar Ásmundur Einar Daðasons uppgifter, och att hans syn på Europapolitiken är välkänd:
"Min inställning till EU-medlemskap är och har varit känd för alla och i linje med mitt partis politik. Därför röstade jag emot att ansöka om EU-medlemskap."Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten och här mer om anklagelserna om Jóhanna Sigurðardóttirs hot mot Gröna vänsterns EU-motståndare.
