Löjligt, orealistiskt och orättvist. Så motiverar chefsförhandlaren Tómas H. Heiðar och fiskeministern Jón Bjarnason Islands beslut att nobba de makrillkvoter som föreslogs av Norge och EU vid ett möte i London.De senaste årens makrillkrig tycks inte ha kommit närmare en lösning trots flera möten mellan EU, Norge, Färöarna och Island. Vid förra veckans möte mellan parterna i London erbjöds Island 3,1 procent av det totala makrillfisket i regionen.
Förslaget skulle innebära en rejäl bantning av det isländska makrillfisket. Årets kvot på 130 000 ton - vilket motsvarar 17 procent av den av forskarna rekommenderade fångsten - skulle i så fall minska till 26 000 ton nästa år.
Fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason hävdar i ett tal att Norge bär det största ansvaret för att förhandlingarna ännu en gång strandat. I de informella överläggningar som ägt rum med EU har Island erbjudits betydligt större kvoter, men EU gav i London sitt stöd till vad Jón Bjarnason kallar Norges brist på "flexibilitet". Island har därför "i god tro" avsatt tid åt meningslösa diskussioner. Men fisket fortsätter trots EU:s och Norges protester:
"Vi islänningar har en uttrycklig rätt, som inte kan tas ifrån oss så länge Island är en suverän stat, enligt havskonventionen att fånga makrill inom vår jurisdiktion. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en överenskommelse med de andra kuststaterna för en övergripande kontroll av makrillfisket under de kommande åren som säkrar ett ansvarsfullt och hållbart fiske."Tómas H. Heiðar anser att misslyckandet att nå en överenskommelse om makrillfisket beror på EU:s och Norges ovilja att anpassa sig efter de nya förhållandena, där allt större mängder makrill uppehåller sig i isländska vatten. Det tog många år att över huvud taget ge Island en plats vid förhandlingsbordet, och han säger till Fréttablaðið att Norge och EU inte agerar för att nå en lösning på konflikten:
"Den oresonliga hållningen från Norge och EU, som återspeglas i deras löjliga förslag om att Island skulle få en andel på 3,1 procent i makrillfisket nästa år, är en stor besvikelse för oss. Förslaget är helt orealistiskt och bidrar inte till att främja en lösning på problemet."Tómas H. Heiðar anklagar också EU och Norge för maktpolitik gentemot Island och Färöarna. Han hävdar att de tror sig kunna agera som om "de faktiskt äger makrillbeståndet" och blidka småstaterna genom att kasta åt dem smulor från förhandlingsbordet.
Även i Skottland är fiskarna besvikna över att konflikten alltjämt är olöst. Den skotska fiskenäringen är kanske den som upprörts mest över Islands och Färöarnas beslut att ensidigt höja makrillkvoterna. Ian Gatt vid Scottish Pelagic Fishermen’s Association säger till Fish News EU att han ändå är nöjd med att EU inte backat i frågan:
"We are bitterly disappointed that no agreement was reached during this second round, given that it proved impossible to accommodate the aspirations of Iceland and the Faroes. ... We are pleased, however, that the EU has not given in to the excessive demands from Iceland and the Faroes and has adopted a tough and realistic negotiating stance throughout. ... It is essential than any deal reached must ensure that mackerel is harvested at sustainable levels whilst at the same time protecting the rights of those who have traditionally fished for the species in the north-east Atlantic."Parterna möts på nytt i London den 8 november för att försöka nå en överenskommelse om makrillfisket i Nordatlanten.
Här kan du läsa mer om makrillkriget.
