tisdag 23 november 2010

Kräver skadestånd för terrorstämpling av Landsbanki

Storbritannien bör ersätta Island med skadestånd för terrorstämplingen av Landsbanki, centralbanken och finansdepartementet. Det anser fjorton alltingsledamöter, som i ett lagförslag kräver att statsminister Jóhanna Sigurðardóttir inleder en rättsprocess mot Storbritannien.

Att Storbritannien i oktober 2008 använde antiterroristlagar för att svartlista Landsbanki, finansdepartementet och centralbanken väckte kraftiga reaktioner på Island. Dåvarande premiärministern Gordon Brown motiverade ingripandet med att brittiska intressen stod på spel. Nyligen bad försvarsminister Liam Fox om ursäkt för agerandet och förklarade att terrorlagarna aldrig mer ska användas mot ett annat Nato-land.

Nu vill fjorton alltingsledamöter att Island drar Storbritannien inför rätta och vid en internationell domstol kräver skadestånd för de ekonomiska förluster som terrorstämplingen orsakade. Om förslaget skulle klubbas igenom väntar krav på miljardbelopp. De ekonomiska skadorna inträffade nämligen enligt motionen på många områden.

Terrorstämplingen bidrog till att även sänka Kaupþing med miljardförluster som följd. Den försvagade kronan, försvårade eller omöjliggjorde handel för många företag, gjorde så att affärer frös inne samt försatte näringslivet i knipa när utländska lån och investeringar plötsligt blev ouppnåeliga.

Bakom förslaget står fjorton alltingsledamöter som representerar Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Rörelsen. Bland undertecknarna finns tunga framstegspartister som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Siv Friðleifsdóttir samt Höskuldur Þórhallsson och Rörelsens samtliga tre ledamöter.

Uppdraget att inleda en rättsprocess bör enligt motionärerna gå till statsminister Jóhanna Sigurðardóttir. Island bör ta hjälp av internationell expertis och göra omfattande beräkningar av hur stor finansiell skada som terrorstämplingen faktiskt orsakade.

Det handlar inte enbart om ekonomi - de fjorton undertecknarna anser också att det är viktigt att fastslå att det brittiska agerandet stod i strid med ramverket för antiterrorlagarna. Ursäkten från Liam Fox tas även som ett bevis för att Storbritannien nu insett det felaktiga i ingripandet, vilket bör öka Islands möjligheter till skadestånd.

Lagförslaget från tunga oppositionspolitiker antyder möjligen att det kan bli svårt att nå den breda majoritet i alltinget som Storbritannien och Nederländerna vill se i samband med ett nytt Icesave-avtal. Det nya budet i Icesave-tvisten är en ränta på tre procent, men något kortare räntefri tid än tidigare förslag.

Den 7 december har nämnts som ett tänkbart slutdatum för Icesave-tvisten. Samma dag löper nämligen Islands frist att svara Eftas övervakningsmyndighet ut. I en alltingsdebatt i förra veckan sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att Icesave-tvisten fått "socialister och storkapitalister" att enas utan att ta hänsyn till det isländska folket, och självständighetspartisten Ragnheiður Elín Árnadóttir sade sig börja känna igen regeringens brådska från tidigare förhandlingsomgångar och omröstningar.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger dessutom till Fréttablaðið att det är en dålig tidpunkt för att diskutera Icesave. Nedskärningarna inom välfärden, de skuldsatta hushållen och protesterna utanför alltinget visar enligt honom att islänningarna inte vill bära ansvaret för bankkollapsen.

Sparare i Landsbanki Guernsey omfattas däremot inte av den brittiska insättningsgarantin. 433 sparare vädjade till regeringen om att staten skulle träda in även för dem, men beskedet blev ett nej, skriver Daily Telegraph.

Riksgälden räknar inte med några nya svenska lån till Island. Det isländska lånebehovet kan också visa sig bli något mindre än befarat - frågan är hur Sverige skulle ställa sig till en sådan förfrågan om oppositionen lyckas stoppa en uppgörelse om Icesave.

Här kan du läsa mer om Icesave.