Bara 35,97 procent av islänningarna röstade i valet till det konstitutionella tinget. Det är det lägsta deltagandet i allmänna val sedan republiken Island grundades 1944. Och det låga valdeltagandet kommer att göra det lättare för kritiker att ifrågasätta tingets slutsatser.83 576 personer av 232 374 röstberättigade gick till vallokalerna i lördags för att välja de 25 till 31 ledamöter som ska föreslå ändringar i Islands konstitution i ett särskilt rådgivande ting. Valdeltagandet, 35,97 procent, blev oväntat lågt. Som jämförelse röstade 62,7 procent av islänningarna om Icesave-lagen - trots att den gällde ett avtalsförslag som redan var överspelat.
Intresset var störst i valkretsen Reykjavík suður där 41,15 procent röstade. Därefter följde enligt Landskjörstjórn Reykjavík norður (39,4 procent), Suðvesturkjördæmi (37,08 procent), Norðvesturkjördæmi (32,71 procent), Norðausturkjördæmi (30,46 procent) och Suðurkjördæmi (29,2 procent).
Det låga valdeltagandet, som är det lägsta i republikens historia, är problematiskt. Ett högt intresse hade gett tinget större legitimitet, medan det ljumma deltagandet nu kan göra det lättare att ifrågasätta dess mandat.
Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, tror att det omfattande personvalet kan ha bidragit till att många inte röstade. Han säger till Vísir att det för många väljare helt enkelt kan ha känts övermäktigt att hitta 25 favoriter bland 523 kandidater:
"Förberedelsearbetet var inte tillräckligt bra och valproceduren var komplicerad. Det gjorde valkampanjandet meningslöst. Det var också en stor kostnad i tid för väljarna som behövde engagera sig mycket för att rösta. Det tog mycket tid i anspråk, och det är ingen tvekan om att det är en del av förklaringen. Det var en misslyckad valprocedur."Gunnar Helgi Kristinsson tror också att den politiska situationen i alltinget kan spela in. Många ser det konstitutionella tinget som regeringens projekt, medan intresset från i synnerhet Självständighetspartiet är svalare. Och samma attityder går igen även bland väljarna:
"Fenomenet med ett konstitutionellt ting är kontroversiellt. Vissa ansåg att det här inte var ett prioriterat projekt, medan andra ansåg att det var viktigt. Och det är helt i sin ordning att folk är oense om det. Vissa hade mer intresse än andra."En tredje trolig förklaring till det låga valdeltagandet är enligt Gunnar Helgi Kristinsson en viss utmattning, rapporterar Vísir. Lördagens val var det fjärde på nitton månader för islänningarna:
"Det kan finnas en viss valtrötthet hos folk. Internationella erfarenheter visar att fler och tätare val påverkar deltagandet. Det kan vara en del av förklaringen."Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir röstade i Hagaskóli i Reykjavík, och till skillnad från Icesave-omröstningen uppmanade hon den här gången islänningarna att gå till vallokalerna. Enligt ett pressmeddelande ansåg hon att det fanns gott om goda kandidater, och själv röstade hon på lika många män som kvinnor.
Sigurður Kári Kristjánsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i ett blogginlägg att det låga valdeltagandet visar att islänningarna inte är mer sugna på en ny konstitution än så här. Han anser vidare att det svaga intresset är ett hårt slag - i synnerhet för regeringen som förespråkat just det här sättet att förändra konstitutionen. Och det gör också att det konstitutionella tingets legitimitet naggas i kanten:
"Resultatet är att det konstitutionella tingets mandat blir mycket svagare än vad som räknades med från början."Valresultatet väntas bli klart under dagen.
Här kan du läsa mer om lördagens val.
