Grímsvötn, Hekla och Katla är de isländska vulkaner som forskarna tror står näst i tur för utbrott. Men nu finns det tecken på ökad aktivitet även vid Askja. När vulkanen erupterade 1875 spred sig askan med vinden till Sverige, Norge och Storbritannien.Askja var mycket aktiv under 1920-talet med fem utbrott. Den senaste eruptionen ägde rum 1961. Sedan dess har tecknen på vulkanisk aktivitet varit sparsamma. Mellan 1988 och 2007 minskade sannolikt mängden magma i kammaren under vulkanen.
Men sedan 2007 är trenden den motsatta. I kalderans mitt ökar gravitationen vilket tyder på ett snabbt och nytt inflöde av magma. Forskningsresultaten presenteras i Terra Nova, och sägs kunna förebåda en ny period av vulkanisk aktivitet vid Askja.
Askja ligger på det isländska höglandet norr om Vatnajökull. Det kraftigaste utbrottet här ägde rum 1875. Eruptionen började den 29 mars och aska från eruptionen nådde efter omkring två dygn såväl Norge som Sverige. Vulkanaskan nådde senare även Storbritannien.
Askan var giftig och dödade boskap och förstörde alla odlingsmöjligheter. Konsekvenserna var värst i östfjordarna, som drabbades värst av nedfallet. Förödelsen fick många att överge sina hem och emigrera till Nordamerika.
Askja var då en i princip okänd vulkan. Askja ligger visserligen i regnskugga från Vatnajökull, men vädret och de ökenliknande förhållandena gör ändå att det bara är möjligt att nå platsen under sommarmånaderna.
Utbrottet 1875 var dock inte Askjas första. Vulkanen erupterade för omkring 11 000 år sedan. Även då spreds aska till Storbritannien, Norge och Sverige.
Veðurstofa Íslands mätningar av rörelserna i jordskorpan visar att de under de senaste tio dagarna har varit mer omfattande vid Askja än vid Grímsfjall (Grímsvötn) och Haukadalur (Hekla).
Glaciärflödena vid Grímsvötn har nu avmattats och återgått till normala nivåer. Som mest var trycket enligt en rapport från Veðurstofa Íslands 2 600 kubikmeter i sekunden.
Här kan du läsa mer om Askja och här mer om Grímsvötn.
