onsdag 10 november 2010

Nya frågetecken kring EU:s syn på Icesave-ansvaret

Icesave-tvisten måste lösas innan Island kan bli medlem i EU. Det fastslår EU-kommissionen i den färska utvidgningsrapporten. Däremot tycks unionen ännu en gång ha bytt åsikt om varför den anser att Island ska bära ansvaret för Icesave.

Utvidgningsrapporten innehåller för Islands del få överraskningar. EU konstaterar att inga framsteg har gjorts inom fisket och jordbruket, två områden där Island inte vill ändra lagstiftningen utan hoppas få göra omfattande undantag för. EU vill också se förändringar i regelverket som begränsar utländska investeringar, valutarestriktioner och investeringar inom fisket.

Island har enligt rapporten en gedigen demokratisk tradition, och den parlamentariska kriskommissionen och de brottsutredningar som drivs i samband med händelser knutna till finanskraschen ses som bevis på att det demokratiska systemet fungerar. EU anser vidare att det finns goda tecken på att tillsättningen av domare och rättsväsendets självständighet ska förändras i rätt riktning.

Men för att ett medlemskap ska kunna bli aktuellt krävs en lösning på Icesave-tvisten. Och det är här som det börjar bli en smula komplicerat.

EU:s inställning var först att insättningsgarantin omfattade Icesave och att den isländska staten skulle träda in när Landsbankis tillgångar inte räckte till. Samma ställningstagande gjorde Eftas övervakningsmyndighet ESA, och hotar därför att dra Island inför domstol om inte staten ansvarar för insättningsgarantin.

EU ändrade sedan uppfattning, och kom fram till att det inte finns något i direktiven som säger att staten ska träda in när både banken och garantifonden kollapsar. Ansvaret skulle ändå falla på Island eftersom garantifonden inte varit inrättad i enlighet med direktiven.

ESA anser däremot att direktivet lägger ansvaret på den isländska staten. Myndigheten argumenterar att direktivets andemening är sådan, även om det inte i klartext står att ansvaret för en kollapsad garantifond övergår till staten.

Nu antyder EU på nytt en ändrad hållning i frågan. I rapporten skriver kommissionen:
"The European Commission indicated that it supported the legal analysis of ESA."
När det gäller fisket har ingen utveckling skett sedan förhandlingarna om medlemsvillkor för EU-inträde inleddes. Enligt utvidgningsrapporten delar Island och EU grundsynen för ett hållbart fiske, men regelverket för hur det ska bedrivas skiljer sig åt på många avgörande punkter. EU anser att utländska investeringar måste tillåtas utan dagens många begränsningar. Dessutom ogillar kommissionen det isländska makrillfisket i Nordatlanten.

I rapporten kallas den rödgröna regeringskoalitionen för "stabil" samtidigt som regeringspartierna är oeniga i synen på EU-medlemskap. Även när det gäller islänningarnas attityd till EU försöker kommissionen att beskriva den i så positiva ordalag som möjligt:
"Opinion polls show a mixed picture as regards EU membership. While membership as such remains a contested issue, support for the accession process has increased at the end of the reporting period with a majority in favour of conducting accession negotiations."
EU satsar under de kommande åren 155 miljoner isländska kronor på att informera om unionen.

Här kan du läsa utvidgningsrapporten, här mer om makrillkriget och här läsa mer om Island och EU.