Mötet i London om makrillfisket i Nordatlanten slutade i oenighet. Nu gör Island, Färöarna, Norge och EU ett sista försök att komma överens om kvoterna. Misslyckas det väntar fortsatt strid om makrillfångsterna.I slutet av oktober möttes parterna i London för att försöka få till stånd en överenskommelse om makrillfisket i Nordatlanten. Island erbjöds där 3,1 procent av den totala kvoten. Förslaget dömdes ut som löjligt och orättvist. Islands eget bud var 17 procent.
Under förra veckans möte i London hoppades Island på ett bättre bud från EU och Norge. Men något sådant kom inte. Länderna håller fast vid 3,1 procent, vilket för Islands del skulle innebära att kvoten skulle minskas från årets 130 000 ton till 26 000 ton nästa år.
Island har i tio års tid kämpat för en plats vid förhandlingsbordet, men tidigare nekats status som ett kustrike. I protest mot detta har Island ensidigt utfärdat makrillkvoter, något som väckt irritation bland i synnerhet norska och brittiska fiskare.
Chefsförhandlaren Tómas H. Heiðar säger till Morgunblaðið att attityden från Norge och EU hittills är en stor besvikelse, och att de måste tänka om för att kunna nå en lösning på konflikten:
"Vi sade då att det här var helt orealistiskt och önskade efter ett mer realistiskt utspel. ... Vi refererade senast till att 23 procent av makrillbeståndet hade befunnit sig i den isländska zonen under den främsta tiden under sommaren när fiskarna äter upp sig och då växer med en fjärdedel. Vi anser att det är nödvändigt, om en överenskommelse ska kunna nås, att EU och Norge tar hänsyn till de förändrade omständigheterna och diskuterar realistiska förslag med oss."Parterna gör nu ett sista försök att mäkla fred i makrillkriget i Oslo den 25-26 november. Om ingen överenskommelse nås väntar sannolikt fortsatt ordkrig om makrillen, och kraven på bojkott och upprivna avtal lär växa från Norges och EU:s sida. Den olösta fisketvisten kan också bli ett hinder för Islands förhandlingar om villkoren för EU-medlemskap.
Tómas H. Heiðar säger till Fréttablaðið att Norge och EU bär ansvaret för att förhandlingarna hittills inte har lett till något resultat:
"Vi hade hoppats att EU och Norge skulle lägga fram ett mer realistiskt förslag på det här mötet än under det senaste, som tog hänsyn till den kraftiga ökningen av makrill i den isländska zonen under de senaste åren. ... Något sådant förslag såg inte dagens ljus på mötet och därför är avståndet mellan oss fortfarande stort."Fiskeminister Jón Bjarnason var enligt RÚV mycket kritisk mot EU:s agerande under ett möte med Samtök fiskframleiðenda og útflytjenda. Han anklagade EU för att bete sig som en kolonialmakt som tror sig äga även den fisk som finns i isländska vatten. Jón Bjarnason sade även att EU:s stormaktspolitik och hot inte skulle påverka Islands inställning till makrillfisket i Nordatlanten. Han antydde också att en förklaring till Norges attityd i förhandlingarna kan vara att avsaknaden av en lösning på tvisten kan bidra till att ytterligare minska islänningarnas intresse för medlemskap i unionen, vilket i sin tur skulle minska trycket på Norge att gå med.
Benedikt Jónsson, Islands ambassadör i Storbritannien, träffade nyligen Bertie Armstrong, vd för Scottish Fishermen's Federation, och Ian Gatt, vd för Scottish Pelagic Fishermen's Association, i Aberdeen för att diskutera situationen. Bertie Armstrong säger till Fish News EU att det är uppenbart att parterna står långt ifrån varandra:
"Clearly, a gap remains between viewpoints but at least we all agreed that an even-handed solution to the dispute is in the best interests of all. ... The end result must protect the interests of the current stakeholders of the mackerel fishery, of which the Scottish fleet is a major player."Här kan du läsa mer om makrillkriget.
