Med 32 röster mot 31 godkände alltinget i går regeringens budget. Men tre av Gröna vänsterns ledamöter röstade emot det egna förslaget - i protest mot anslag till förhandlingar om EU-medlemskap och större procentuella nedskärningar inom välfärden än den statliga förvaltningen. Både statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och finansminister Steingrímur J. Sigfússon var mycket besvikna efter omröstningen.Att det funnits delade meningar inom Gröna vänstern om regeringssamarbetet är känt sedan länge. Partiet har som koalitionspartner till Socialdemokraterna tvingats till tuffa kompromisser om EU, Icesave och Internationella valutafonden. Och det är den osämjan som ligger bakom gårdagens anmärkningsvärda händelse, där Lilja Mósesdóttir, Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason röstade emot det egna partiets politik.
I samband med ett partirådsmöte i november krävde ett sjuttiotal EU-motståndare att Islands EU-anpassning skulle upphöra, och att inga steg närmare unionen skulle tas innan folket sagt ja till medlemskap. De ville dessutom nobba alla bidrag från EU, eftersom de betraktas som förtäckta mutor för att få islänningarna att ändra attityd till inträde i unionen.
Bakom förslaget stod Atli Gíslason. Både Ásmundur Einar Daðason och Lilja Mósesdóttir slöt upp bakom det. Men förslaget fick inte majoritet, och Ásmundur Einar Daðason kallade utgången enligt Morgunblaðið för "en pyrrhusseger" för partiledningen.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson försökte därefter än en gång få gehör för ståndpunkten att Island inte alls genomgår en smyganslutning till EU. Något som den trio som i går lade ned sina röster uppenbarligen inte verkar helt övertygade om.
Budgeten gick igenom med 32 röster mot 31 som avstod från att rösta. Den som såg till att regeringen fick majoritet var Þráinn Bertelsson, som valdes in på ett av Medborgarrörelsens mandat men senare blev politisk vilde och sedermera anslöt sig till Gröna vänstern.
Lilja Mósesdóttir, Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason vänder sig enligt ett pressmeddelande emot att 200 personer arbetar med Islands ansökan om EU-medlemskap, samtidigt som IMF-samarbetet tvingar regeringen till omfattande nedskärningar inom välfärdssystemet. Trion kan heller inte ställa sig bakom att de procentuella besparingarna slår hårdare mot välfärden än statsförvaltningen. Dessutom ansåg de att budgeten arbetats fram med avsevärda demokratiska brister.
Atli Gíslason säger till Vísir att han tidigare röstat för regeringens politik trots att han inte alltid ställt upp på den helhjärtat. Men i går var det inte möjligt:
"Jag har min gräns. Jag har röstat med regeringsförslag som jag har varit missnöjd med men här gick det enligt min mening för långt."I någon mån var dock allt som vanligt i alltinget. Självständighetspartiets Árni Johnsen hade i vanlig ordning med sig chokladpraliner som han bjöd kollegorna på, något han brukar göra då den tredje och sista budgetdebatten alltid brukar vara en utdragen företeelse. Att däremot tre ledamöter inte röstar på det egna budgetförslaget är enligt statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir unikt.
"Det faktum att tre ledamöter tillhörande regeringspartierna inte kan stödja budgetförslaget tyder kanske på att arbetssättet med budgetförslaget varit misslyckat", säger hon till Vísir.
Budgetförslag har tidigare klubbats av en minoritet - men då har det inte rört sig om regeringspartiernas ledamöter som lagt ned sina röster. Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Fréttablaðið att händelsen är unik, och att ställningstagandet måste betraktas som en misstroendeförklaring mot den egna regeringen:
"Det här är unikt och i vilket som helst av våra grannländer en mycket djärv åtgärd. Om den verkställande makten kommer till tinget med sin budget och en ledamot förkastar budgeten måste det ses dom ett mycket starkt misstroende mot ledningen för den verkställande makten. Så det här är faktiskt att jämställa med ett uttalande från berörda ledamöter om att de inte längre stödjer regeringen."Finansminister Steingrímur J. Sigfússon säger till Smugan att de tre ledamöternas agerande var en stor besvikelse:
"En undersökning har visat att 90 procent av Gröna vänsterns sympatisörer stödjer mig som partiordförande. Man får kanske överväga om det stödet är mindre i alltingsgruppen."Jóhanna Sigurðardóttir sade i går att framtiden för regeringssamarbetet nu blir "mycket svår" och att hon inte gav mycket för trions argument. Steingrímur J. Sigfússon meddelade att han tänkte avkräva partikamraterna på en förklaring och uppmanade dem att tänka över sin situation. Men han såg däremot ingen anledning till att de skulle lämna Gröna vänstern. Inrikesminister Ögmundur Jónasson, som vid flera tillfällen själv gått i strid med partilinjen, ansåg dock att trions ställningstagande inte skulle övertolkas.
Oppositionen var som väntat mycket kritisk både till budgeten och till splittringen inom koalitionspartierna. Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varnade under debatten för att regeringen inte har avsatt några pengar till Icesave, och att ett "Greklandsår" därför kan stå för dörren när den rödgröna koalitonen bjuder Storbritannien och Nederländerna på ett generöst "statsbidrag" som belöning för utpressning. Han hävdade vidare att Eftas övervakningsmyndighet med EU:s goda minne verkat för att pressa Island genom att hota med en rättsprocess om ansvaret för Icesave.
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tycks alltså inte särskilt intresserad av att ställa sig bakom regeringens Icesave-politik. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson kan därmed sannolikt avgöra både den frågan och regeringens framtid. Och beskedet från honom under debatten var att partiet ännu inte har bestämt sig:
"Det sägs att politik är det möjligas konst. Man får det i åtanke när politikern och konstnären (Þráinn Bertelsson) som gick med i Gröna vänstern blir dess räddande ängel. Utan den förstärkning som Gröna vänstern fått, när de har förlorat 20 procent av partigruppen under den här debatten, hade de inte haft majoritet i tinget. Det säger mer än många ord om regeringens ställning."Jóhanna Sigurðardóttir sade att hon hoppades på en snabb och bred uppgörelse om Icesave. Össur Skarphéðinsson befarade att det vid ett nej skulle bli mycket svårt att uppnå ett bättre avtal - och flirtade en smula med oppositionen:
"Jag anser att oppositionen har en stor del i att vi har nått ett resultat som är mycket bättre."Här kan du läsa mer om Icesave.
