
Makrillfångsterna har för Islands del varit en tvistefråga i tio år, men har vuxit i betydelse under de senaste åren i takt med att arten i allt större utsträckning uppehåller sig i isländskt vatten. I år fick Island för första gången, efter tio års väntan, en plats vid förhandlingsbordet.
Men EU och Norge erbjöd inte mer än 3,1 procent av den totala fångstkvoten. Island krävde å sin sida 17 procent, och förhandlingarna strandade. EU var berett att gå längre medan Norge inte kunde sträcka sig längre än 3,1 procent. Sedan dess har även EU och Norge misslyckats att komma överens med Färöarna.
Den rekommenderade makrillfångsten för 2011 är 572 000 ton. EU och Norge tilldelar sig själva totalt 584 000 ton - 183 000 ton till Norge och 401 000 ton till EU, och vill att Ryssland, Färöarna och Island delar på resterande 62 000 ton. Island fiskar i år 130 000 ton, Färöarna 85 000 ton och Ryssland 45 000 ton.
Fiskeminister Jón Bjarnason har redan tidigare deklarerat att Island kommer att lägga sig på samma fångstnivåer som tidigare, och uppmanat övriga nationer att ta hänsyn till detta. Islands ensidigt utfärdade kvot blir enligt ett pressmeddelande 146 818 ton. I kvoten ingår 8 000 ton som inte fiskats i år utan därmed överförs till 2011.
Jón Bjarnasons och fiske- och jordbruksdepartementets uppfattning är att skulden för överfisket helt och hållet vilar på EU och Norge:
"Det är uppenbart att dessa parter inte har tagit hänsyn till varken Islands och Färöarnas eller Rysslands legitima intressen som kuststater. EU:s och Norge kvotbeslut är därför i praktiken ett beslut om att det totala makrillfisket nästa år ska överstiga den rekommenderade totalfångsten, och hela ansvaret för detta vilar på dem."Island liksom Färöarna anser att deras av EU och Norge föreslagna kvoter är för små sett till hur mycket makrill som uppehåller sig i deras vatten och där lever på andra mindre arter och därigenom påverkar bestånden av dessa. Färöarna har liksom Island lämnat förhandlingarna med EU och Norge i protest mot de erbjudna fångstnivåerna.
EU och Norge hävdar däremot att kvoterna bör tilldelas dem som traditionellt fiskat makrill i Nordostatlanten, och att artens flytt norrut inte behöver vara permanent. Den skotske fiskeministern Richard Lochhead säger i ett uttalande att ansvaret för överfisket ligger på Island och Färöarna:
"This decision by Iceland to not only repeat their moves for 2010 in setting a massive unilateral quota but to increase if even further, represents a flagrant disregard for fisheries conservation and international opinion. ... It is now more important than ever that the international community stands together and takes strong action before it is too late for one of Europe's biggest and most valuable stocks. We have a commitment from the EU Fisheries Commissioner Maria Damanaki to take strong action against Iceland - and the Faroes - and put in place the necessary tools to apply meaningful sanctions."Norge och EU hotar alltså med sanktioner om inte Island backar från makrillfisket. Bland annat ska isländska fartyg förbjudas att landa fångster inom EU och Norge. Tómas H. Heiðar, som leder den isländska förhandlingsdelegationen, säger till Vísir att ett sådant förbud inte skulle få någon större effekt eftersom makrillen uteslutande tas i land och bereds på Island:
"Vi har inga synpunkter på det. ... Här i landet tillämpas dessutom samma regler. Enligt isländsk lag är det så att vi inte tillåter att utländska fartyg landar fångster här i landet från bestånd som det inte finns enighet om. Det är bara en spegelbild av vad som gäller här i landet."Friðrik J. Arngrímsson, vd för branschorganisationen LÍÚ, säger i ett pressmeddelande att EU:s och Norges kvotförslag - som för Islands del skulle innebära en makrillkvot på 26 000 ton - är "orealistiskt":
"Vi har samma rätt som Norge och EU att fiska makrill. Vårt fiske är lika legitimt som deras trots ständiga anklagelser om annat. Det är alla parters ansvar att enas om en överenskommelse för hela förvaltningen av makrillfisket."Utrikesminister Össur Skarphéðinsson sade i alltinget i förra veckan att striden om makrillkriget kan bli som "grus i maskineriet" för Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Han sade på en fråga från Einar K. Guðfinnsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och tidigare fiskeminister, att Island inte bekymrar sig om hoten från EU:s sida samt att det "i det här skedet" var svårt att bedöma om fisketvisten skulle påverka förhandlingarna.
Här kan du läsa mer om makrillkriget.