torsdag 2 december 2010

Toppchefer i Landsbanki stäms på miljardbelopp

37 miljarder isländska kronor var. Det är Landsbankis krav på de tidigare bankcheferna Sigurjón Þ. Árnason och Halldór J. Kristjánsson. Båda har enligt upplösningskommittén gjort sig skyldiga till försumlighet. Av samma skäl stäms Elín Sigfúsdóttir på 18 miljarder, och Price Waterhouse Coopers kommer också att stämmas eftersom revisionsbyrån godkände den missvisande årsredovisningen för 2007.

Under ett möte för fordringsägare i Landsbanki i Reykjavík i går avslöjade upplösningskommittén att flera tidigare toppchefer i banken kommer att stämmas på miljardbelopp. De anses liksom Price Waterhouse Coopers ha agerat försumligt och därmed orsakat banken enorma förluster. Kommittén anser att Landsbanki godkände lån till huvudägarna i strid med bankens egna riktlinjer samt medvetet övervärderade sina tillgångar.

Stämningen mot Sigurjón Þ. Árnason och Halldór J. Kristjánsson gäller två olika lånebeslut. Landsbanki struntade i att begära någon säkerhet för ett mångmiljardlån till investmentbolaget Grettir, kontrollerat av Björgólfur Thor Björgólfsson och Björgólfur Guðmundsson som också var huvudägare i banken. Därför krävs bankcheferna tillsammans med Elín Sigfúsdóttir, som basade över Landsbankis företagsavdelning, på 18 miljarder isländska kronor var.

Det andra lånet som upplösningskommittén anser ha beviljats av försumlighet godkändes den 2 oktober 2008, bara sex dagar innan Landsbanki gick omkull och hamnade i statlig förvaltning. Även vid det här tillfället begärde Landsbanki ingen säkerhet - och även den här gången gick lånet till Björgólfur Thor Björgólfsson som huvudägare i investmentbanken Straumur Burðarás. Här krävs Sigurjón Þ. Árnason och Halldór J. Kristjánsson på 19 miljarder var.

Totalt stäms alltså Sigurjón Þ. Árnason och Halldór J. Kristjánsson på 37 miljarder var, och Elín Sigfúsdóttir på 18 miljarder isländska kronor. Upplösningskommittén anser att de genom försumlighet utsatte Landsbanki för stora risker.

Fordringsägarna fick under mötet veta att både Sigurjón Þ. Árnason och Halldór J. Kristjánsson bestrider kraven genom sina advokater. Båda poängterar att de inte på något sätt är skyldiga att gå i borgen för bankens utlåning och att stämningsansökan därför är felaktig.

Sigurjón Þ. Árnasons advokat hävdar vidare att ansvaret för samtliga anställdas agerande inte kan skjutas över på de högsta cheferna bara för att övriga säkerhetsnät fallerat. Men han lämnar enligt advokaten ändå dörren öppen för någon form av uppgörelse med Landsbanki - och detta på grund av hänsyn till sin familj. Att banken skulle kunna få ut 37 miljarder genom att stämma Sigurjón Þ. Árnason är inte heller realistiskt. Advokaten hävdar att han i det närmaste saknar tillgångar eftersom han till största delen har varit arbetslös sedan Landsbanki kollapsade för drygt två år sedan.

Halldór J. Kristjánssons advokat har två invändningar mot stämningsansökan. Dels ska Landsbanki i Storbritannien ha köpt försäkringar som skyddade bankpersonalen mot liknande juridiska processer, dels ska Halldór J. Kristjánsson aldrig ha agerat på något annat sätt än för bankens bästa.

Den rättsprocess som upplösningskommittén nu aviserar påminner om den som inletts mot sju tidigare toppchefer i Glitnir. Även då stämdes också revisionsbyrån, som också den här gången är Price Waterhouse Coopers. Företagets revisorer anses liksom bankens toppchefer ha agerat försumligt.

Anklagelserna gäller årsredovisningen för 2007. Upplösningskommittén anser att Landsbanki medvetet lämnat falska upplysningar då gränsen för det godkända innehavet av aktier i den egna banken ska ha överskridits långt före oktober 2008. Det egna innehavet i Landsbanki ska ha mörkats för att hålla börskursen uppe.

Price Waterhouse Coopers har fått kännedom om upplösningskommitténs avsikt att stämma företaget. Hittills har revisionsbyrån vägrat att lämna ut det underlag för årsredovisningen som upplösningskommittén efterfrågat. Price Waterhouse Coopers anser även att det inte var revisionens uppgift att gräva fram uppgifter som Landsbankis ledning kan ha mörkat, och tillbakavisar därför kraven.

Beslutet att stämma bankcheferna och revisionsbyrån var det stora samtalsämnet bland fordringsägarna under och efter mötet på Hótel Nordica. Fordringsägare som närvarade vid mötet uppger för Islandsbloggen att de flesta närvarande var positivt inställda till att inleda rättsprocesser, samt att många tycktes ha längtat efter den typen av åtgärder från upplösningskommitténs sida.

Under gårdagens möte framkom också att Landsbanki äger 67 procent av kedjan Iceland Foods, 65 procent av Hamleys, 35 procent av House of Fraser och 66 procent av Aurum, som i sin tur har andelar i Mappin & Webb, Goldsmiths och Watches of Switzerland. Icelands grundare, Malcolm Walker, erbjöd nyligen Landsbanki och Glitnir en miljard pund för deras andel i bolaget, men bankerna nobbade. Han äger själv 24 procent av bolaget, medan Glitnir äger resterande 9 procent.

Fordringarna på Kaupþing har minskat från 7 316 till 6 297 miljarder isländska kronor. Anledningen är att vissa krav har dragits tillbaka eller minskat i omfattning. Det uppger bankens upplösningskommitté i en rapport.

De tre isländska storbankerna tjänade under årets nio första månader totalt 35 miljarder isländska kronor. Bäst gick Íslandsbanki (tidigare Glitnir) som drog in 13,2 miljarder. Landsbanki tjänade 12,9 miljarder och Arion banki (tidigare Kaupþing) 8,9 miljarder.

Åklagare utreder nu även Landsbankis köp av obligationer till ett värde av 400 miljoner isländska kronor från huvudägaren Björgólfur Guðmundsson. Han använde pengarna till att grunda en minnesfond för sin dotter. Åklagaren misstänker att investeringen står i strid med bankens riktlinjer, där det uttryckligt sägs att den aktuella Landsbanki-fonden enbart investerar i pålitliga företag och institutioner. Där ingår knappast privatpersoner, rapporterar Viðskiptablaðið.

Björgólfur Thor Björgólfsson har tidigare bett det isländska folket om ursäkt för sin roll i finanskrisen. Han har då också betonat att det inte funnits några misstankar om brott gällande Landsbanki. Så är alltså inte längre fallet.

Här kan du läsa mer om Landsbanki.

Foto: Actavis