47 procent av islänningarna anser att alltinget bör godkänna Icesave-avtalet. 35 procent är emot uppgörelsen. Det visar en gallupmätning utförd på uppdrag av RÚV.I går inleddes diskussionerna om Icesave i finansnämnden. Med tanke på det folkliga motståndets inverkan när presidenten Ólafur Ragnar Grímsson för ett år sedan valde att inte godkänna lagen innebär opinionsundersökningen sannolikt att regeringen vågar andas ut en smula. Ett mindre folkligt tryck för att nobba avtalet gör också att spelrummet för oppositionen blir större, vilket skulle kunna öppna dörren för den breda parlamentariska överenskommelse om Icesave som regeringen eftersträvar för att undanröja hotet från presidenten.
47 procent av islänningarna tycker alltså att alltinget ska säga ja till Icesave-avtalet. 35 procent vill att alltinget nobbar uppgörelsen medan 17 procent varken är positivt eller negativt inställda.
Bland regeringens sympatisörer är stödet för den nya Icesave-uppgörelsen utbrett. 78 procent anser att den bör godkännas. Den åsikten delar bara 30 procent av oppositionens väljare.
Men förutsättningarna för att opinionen ska kunna svänga finns sannolikt. 60 procent av de tillfrågade sade sig ha inga eller dåliga kunskaper om villkoren för det nya avtalet. Endast 17 procent ansåg sig ha hyfsade eller goda kunskaper om det.
Finansdepartementet uppskattar att statens kostnader för det nuvarande Icesave-budet skulle uppgå till 58,9 miljarder isländska kronor fram till år 2016. Beskedet ges i en pm till finansnämnden. De högsta kostnaderna, 26,1 miljarder, blir för 2011. 2012 uppgår kostnaden till 10,4 miljarder, 2013 till 8,6 miljarder, 2014 till 7 miljarder, 2015 till 5 miljarder och 2016 till 1,8 miljarder.
I går presenterades ytterligare fyra rapporter om Icesave. IFS Greining anser att det i avtalet finns villkor som gör att den isländska garantifonden får mer förtur gentemot andra fordringsägare i Landsbanki. Och det skulle kunna innebära att konkursboet täcker hela kostnaden för Icesave. Gamma skissar i en rapport på olika scenarier som innebär att statens kostnader uppgår till mellan 26 och 233 miljarder.
Vidare anser Seðlabanki Íslands att det finns starka ekonomiska skäl för att säga ja till avtalet. Det skulle sannolikt öppna möjligheter för att komma över kapital och investeringar samtidigt som den ekonomiska osäkerheten skulle minska. Kostnaden beräknas till 69 miljarder isländska kronor, inklusive de 20 miljarder som finns i garantifonden.
Och Indefence tycker att det nya avtalet visserligen är betydligt bättre än det gamla, men att många frågetecken återstår. Nätverket vill bland annat se en grundlig analys av hur Islands kreditbetyg skulle påverkas av avtalet. Indefence kräver även att avtalet omförhandlas så att garantifonden får högsta prioritet när konkursboets tillgångar säljs av.
I veckan började även Landsbanki sondera bland buden på Iceland, den brittiska butikskedjan som är en av guldklimparna i Landsbankis och Glitnirs konkursbon. Försäljningen tros nu kunna ge minst 300 miljarder isländska kronor, rapporterar Vísir.
Här kan du läsa mer om Icesave.
