I morgon väntas Island få ett föga överraskande besked: EU stoppar möjligheterna för isländska fartyg att landa makrill i någon av unionens hamnar. Men åtgärden tros inte få några nämnvärda konsekvenser för det isländska makrillfisket.I takt med att makrillen rört sig norrut mot kallare vatten har det isländska intresset för arten ökat. Men när Island 2010, efter att ha vägrats tillträde till förhandlingarna i tio år, fick möjlighet att förhandla om årets kvot stod parterna långt ifrån varandra.
EU och Norge erbjöd 3,1 procent av den totala makrillkvoten i Nordostatlanten medan Island begärde 17 procent. Förhandlingarna strandade. Även Färöarna lämnade ännu ett år förhandlingsbordet utan någon överenskommelse. Norge och EU tilldelade därefter sig själva drygt 90 procent av den totala kvoten och överlät resten till Island, Färöarna och Ryssland.
Island utfärdade ensidigt en kvot på 146 818 ton, ett beslut som har fått hård kritik från EU. Makrillkvoten motiverades med att en fjärdedel av beståndet rör sig i isländska vatten och att EU måste anpassa sig efter förändringarna i haven.
Vid ett möte i morgon väntas EU enligt Reuters meddela att isländska fartyg inte tillåts landa makrill i någon av unionens hamnar om inte fisket anpassas efter EU:s och Norges krav. När förbudet ska träda i kraft är inte känt.
Åtgärden är väntad och fiskeminister Jón Bjarnason har tidigare sagt att den inte är kontroversiell - så brukar ske med arter som det inte finns någon överenskommelse om - och inte kommer att påverka makrillfisket nämnvärt.
De mest högljudda protesterna mot det isländska makrillkriget kommer från Skottland. Där är fångsterna viktiga för att hålla fiskeindustrin vid liv. Men det är också där som de kanske mest cyniska kommentarerna om fisket hörs.
I Skottland är det väl känt att Jón Bjarnason är en av Islands mest uttalade EU-motståndare. Om EU reagerar på makrillfisket med att genomdriva sanktioner mot Island är det för hans del snarast en vinstlott - fisket fortgår samtidigt som det knappast gynnar unionens ställning.
Islänningarnas intresse för EU-medlemskap är i dag svalt och har knappast ökat i kölvattnet av den ekonomiska turbulensen inom EU-området. Samtidigt talar sig presidenten och EU-motståndaren Ólafur Ragnar Grímsson varm för ett ökat samarbete med Ryssland och Kina, EU:s främsta rivaler i kampen om Arktis.
I Skottland finns det inom fiskenäringen en utbredd rädsla att det här är en situation som gynnar Island. EU:s intresse för Island är i dagsläget betydligt större än Islands intresse för EU. Utan Island lär EU få svårt att segra i kapplöpningen om Arktis. Och det svala intresset gör att EU - befarar skotska fiskare - behöver fjäska lite extra för islänningarna genom att så småningom gräva ned stridsyxan och bjuda in till fredsförhandlingar om makrillkriget för att kunna komma några steg närmare Nordpolen.
Här kan du läsa mer om makrillkriget.
