Makrillkriget: Landningsförbud påverkar inte Island

EU och Norge stoppar isländska fartyg från att lossa makrill. Men åtgärden påverkar inte det isländska fisket. Och regeringen har full förståelse för EU:s och Norges agerande.

I takt med att makrillen rört sig norrut har det isländska fisket eskalerat lika raskt som dispyten om fångstkvoterna. Både Färöarna och Island lämnade förhandlingarna om 2011 års kvoter i protest mot att EU och Norge tilldelade sig själva över 90 procent av den totala kvoten.

Island utfärdade ensidigt en kvot på 146 818 ton för 2011, varav 8 000 ton har förts över från föregående år. Tillsammans med Färöarnas fiske innebär det att fångsterna ännu ett år kommer att överstiga forskarnas rekommendationer - och från båda sidor uppmanas till ansvarstagande.

Det landningsförbud som nu har utfärdats är snarast en kosmetisk åtgärd. All makrill som isländska fartyg har fångat har även tidigare landats i hemmahamnar för beredning. Också fisket har, förutom en liten del i färöiska vatten, bedrivits enbart inom den egna exklusiva ekonomiska zonen.

Kraven på ett landningsförbud har varit mest högljudda från skotska fiskare. Vissa har också uppmanat till ett mer omfattande förbud, men det skulle sannolikt leda till omfattande uppsägningar i brittiska hamnstäder som Hull och Grimsby. Någon bojkott av isländsk makrill kan heller inte genomföras eftersom en sådan skulle bryta mot EES-avtalet.

Från Islands sida var landningsförbudet väntat. Chefsförhandlaren Tómas H. Heiðar säger till Morgunblaðið att EU:s och Norges åtgärder är naturliga:

"Isländska myndigheter anser inte att det finns någon grund för att reagera på att EU tillämpar samma regler som Island och Norge om utländska fiskefartygs landning av fångster från gemensamma bestånd för vilka det inte finns någon överenskommelse om förvaltningen."

I samband med de strandade förhandlingarna krävde Island en kvot på 17 procent av de totala makrillfångsterna i Nordostatlanten medan EU och Norge erbjöd 3,1 procent. Islands huvudargument för större kvoter är att en fjärdedel av beståndet i området finns i de egna vattnen.

Tómas H. Heiðar säger vidare att Island alltjämt är redo att förhandla om makrillfisket. Det är EU:s, Norges, Islands och Färöarnas gemensamma ansvar att bedriva ett hållbart fiske. Men då krävs enligt Tómas H. Heiðar också att Norge och EU inte behandlar makrillen som en egen angelägenhet.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.