torsdag 17 mars 2011

Makrillkriget: Färöarna fiskar mer än Island

Färöarna fiskar i år 150 000 ton makrill. Beslutet kommer efter ännu ett resultatlöst möte om fångstkvoterna i Nordatlanten. Färöarna fiskar nu mer makrill än Island.

Det talades om ett bättre samtalsklimat under förra veckans möte i Norge, men det resulterade inte i någon överenskommelse om makrillfisket mellan EU, Norge, Färöarna, Island och Ryssland. EU har tidigare hotat med landningsförbud för isländsk makrill och kritiserat Island och Färöarna för de ensidigt utfärdade kvoterna. Samtidigt har EU och Norge efter att förhandlingarna strandat tilldelat sig själva drygt 90 procent av kvoten - vilken i sig översteg forskarnas rekommendationer - och låtit Island, Färöarna och Ryssland dela på resten.

Jacob Vestergaard, Färöarnas fiskeminister, har nu beslutat att ensidigt höja kvoten från 85 000 ton för 2010 till 150 000 ton för i år. Den nästan fördubblade kvoten är nu jämförbar med Islands på 147 000 ton. Bägge länderna har också liknande anspråk på makrillfisket.

Jacob Vestergaard säger till Portal att Färöarna in i det längsta strävat efter att nå en överenskommelse om makrillfisket. Därför väntade han också längre än motparterna med beslutet. Kvoten på 150 000 ton avspeglar enligt Jacob Vestergaard Färöarnas rättvisa anspråk.

Island gick in i förhandlingarna med krav på 16 till 17 procent av kvoten. EU och Norge erbjöd 3,1 procent och förhandlingarna avbröts i oenighet. Nu lägger sig alltså Färöarna på samma nivå.

Beslutet innebär att de samlade fångstkvoterna för området är omkring 40 procent större än forskarnas rekommendationer.

Både Island och Färöarna hänvisar till makrillens ändrade rörelsemönster och att den i allt större utsträckning uppehåller sig i nordliga vatten. En fjärdedel av beståndet finns under sommaren i den isländska zonen. Där äter den upp sig på annan fisk innan den i snitt 59 procent tyngre återvänder söderut, och denna inverkan på beståndet av andra arter anser Island borde avspeglas i kvoterna. Dessutom, argumenterar Island, vistas makrill i större utsträckning även i den egna zonen under vintern. Under vinterns fiske av lodda, som nu håller på att avslutas, har ovanligt mycket ung makrill observerats.

EU och Norge hänvisar i sin tur till den traditionella kvotfördelningen och den industri som finns runt den. I synnerhet skotska fiskare upprörs över det isländska och färöiska fisket. Om makrillfångsterna för EU-länderna skulle anpassas till de isländska och färöiska kraven skulle det sannolikt betyda skrotade trålare och arbetslöshet i flera hamnstäder.

När parterna träffades i Oslo i förra veckan sade Tómas H. Heiðar, Islands chefsförhandlare, i Morgunblaðið att mötet hade präglats av en mer positiv atmosfär än tidigare. Även om förhandlingarna inte resulterade i någon överenskommelse så förväntade han sig ökad hänsyn till Islands anspråk:
"Vi förväntar oss att EU och Norge i framtiden går oss till mötes för att minska det gap som ännu finns mellan länderna."
Färöarnas beslut innebär dock snarare en rejäl upptrappning av makrillkriget än ett steg närmare en gemensam lösning. Bertie Armstrong, ordförande för Scottish Fishermen’s Federation, dömer i The Press and Journal ut örikenas agerande:
"The behaviour of firstly Iceland and now Faroe in this is now at the root of a very serious problem, which threatens the carefully nurtured mackerel stock and also collapses important bilateral arrangements. It will have an extremely serious effect on the pelagic and white-fish fleets of Scotland."
Här kan du läsa mer om tvisten om makrillfisket.