fredag 13 maj 2011

Gammalt skatteparadis gör rekordresultat

Hvalfjarðarsveit var länge något av ett isländskt skatteparadis. Och med ett överskott på 190 miljoner isländska kronor för 2010 finns möjligheten att sänka kommunalskatten - samtidigt som många andra kommuner brottas med svåra ekonomiska problem.

Kommunchefen Laufey Jóhannsdóttir är en av få som har anledning att glädjas åt finanserna. Hvalfjarðarsveit hade enligt årsredovisningen ett överskott på 190 miljoner förra året, vilket motsvarar 32 procent av omsättningen. Intäkterna blev 64 miljoner större än budgeterat samtidigt som utgifterna minskade.

Anledningen till att Hvalfjarðarsveit ofta haft god ekonomi är de skatteintäkter som kommer från hamnen vid Grundartangi. Den är en av Islands största och tjänar de tunga industrierna som finns vid Hvalfjörður.

I finanskrisens spår tvingades även Hvalfjarðarsveit att höja kommunalskatten. Samtidigt bantades utgifterna i kommunen. I dag är kommunen en av få som inte tar ut den högsta möjliga skatten - och under året investeras dessutom i en ny grundskola som ska öppna i höst. Kommunen ska också sälja tomter för att locka nya invånare.

Att sänka skatten är dock inte första prioritet. Laufey Jóhannsdóttir kan i stället glädjas åt att överskottet innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna i skola och tomter.

Kommunalskatten i Hvalfjarðarsveit är i dag 14,23 procent inklusive de 1,2 procent som överfördes från staten till kommunerna i samband med att de senare tog över ansvaret för personer med funktionshinder.

Hvalfjarðarsveit har i dag drygt 600 invånare. Kommunen har ingen egentlig tätort utan är glesbefolkad och vidsträckt. Utöver de tunga industrierna ägnar sig många åt fiske och jordbruk. Kommunen bildades efter sammanslagningar av Hvalfjarðarstrandarhreppur, Innri-Akraneshreppur, Leirár- og Melahreppur och Skilmannahreppur. Samgåendet beslutades i en folkomröstning 2004 och trädde i kraft i samband med 2006 års kommunalval.

Här kan du läsa mer om Hvalfjarðarsveit.