Dagens bonuscitat

"Ólafur Ragnar Grímsson har ofta talat om den fantastiska förtjänsten med att han stoppade Icesave-lagen förra året. Var det inte 300 miljarder, eller mer, som presidenten sparade åt islänningarna? Hur som helst stod det klart att Ólafur var värd sin vikt i guld och mer än så (en grov uppskattning visar att hundra kilo guld kostar ungefär en miljon dollar). Men Ólafur kan inte sluta, lika lite som min vän vid spelbordet. Presidenten går in med hela vinsten - han vill fortsätta spela, oavsett vad det kostar."

Hrafn Jökulsson i Viðskiptablaðið om presidenten Ólafur Ragnar Grímssons agerande i Icesave-tvisten.

Recension: The Rough Guide to Iceland och Lonely Planet: Iceland

2010 skulle bli det stora turiståret då kronans ras skulle locka rekordmånga besökare till Island. Så vaknade en vulkan som inte erupterat på nästan två sekel och skrämde resenärerna just under den period som många bokar sina resor. I slutändan blev dock inte effekterna särskilt stora - antalet besökare under 2010 väntas sluta på en marginell minskning jämfört med rekordåret 2009.

Guideboksgiganterna Rough Guides och Lonely Planet prickade dock in nya Islandsböcker för att möta den förväntade rusningen, Lonely Planet i maj och Rough Guides i juni 2010.

Innan gnället börjar är det kanske bra att slå fast att Rough Guides och Lonely Planet står för de i nuläget bästa guideböckerna om Island. På svenska finns två tunna böcker från Berlitz och Fyris - bägge är slentrianöversatta från engelska förlagor, tunna, oinspirerande och räcker på sin höjd för en helg i Reykjavík.

Rough Guides och Lonely Planet är mer åt bibelhållet. Gedigna och välskrivna (även om texterna återanvänds och tuggas om från upplaga till upplaga) men säkerligen utmattande för den måttligt intresserade som inte planerar ett stopp i varje fiskeläge.

Att de senaste utgåvorna dök upp lagom till sommaren betyder dock inte att de innehåller särskilt färsk information. De få gånger ordet Eyjafjallajökull nämns så är det inte i samband med något vulkanutbrott, utan i bästa fall var upplysningarna korrekta sommaren 2009.

I synnerhet Lonely Planet Iceland luktar gammalt. På ryggen står det 100% researched & updated, men det är ett påstående som definitivt ska tas med en nypa salt. Att uppdateringen är slarvig i Reykjavík gör mindre då utbudet av hotell och restauranger är så stort, men att missa skojiga nyheter - från 2009 eller tidigare - i orter som Þórshöfn och Þingeyri känns lite tristare eftersom de bidrar till att ge hela samhället karaktär.

Lonely Planet känns inaktuell oftare än Rough Guides The Rough Guide to Iceland. Läsaren får veta att handboll är en stor idrott på Island med en åttondeplacering från 2007 års VM-turnering som en höjdpunkt. Informationen om OS-silvret från sommaren 2008 kanske hinner fram till Lonely Planet lagom tills det är dags för nästa uppdatering om några år.

Trots bristerna är det ändå bara att vara tacksam för att Lonely Planet pysslar med resehandböcker. Författarna Fran Parnell och Brandon Presser har nämligen knappast någon framtid som politiska analytiker framför sig - att skriva att Island sannolikt kommer att införa euron som valuta 2011 skvallrar kanske inte om någon vidare koll på läget.

Nåja. Gnällgnällgnäll. I övrigt märks det att Lonely Planet nu är inne på den sjunde utgåvan av Islandsguiden. Tipsen är vettiga och faktafelen få. En småirriterande grej är att boken är så fokuserad på sommarturister - den som vill ha koll på öppettider och priser under lågsäsong får ofta söka sig vidare. Ingen av guiderna gör heller några ansträngningar att lista de museer i Reykjavík som av författarna anses vara av minst intresse för utbölingar - synd för den som älskar att frottera sig med gamla mynt, läkemedel, kvinnohistoria och annat skoj.

Rough Guides bok om Island är den fjärde i ordningen. Den är snäppet mer ambitiös, kostar i regel några kronor färre, har aningen mindre plottriga kartor men ett något sämre register och är kanske det bästa köpet - även om den som är riktigt anal kan irritera skiten ur sig på grund av konsekvent genomförda avstavningar som Hallgrím-skirkja, Ísaf-jörður och Stykkish-ólmur. Och så känns det lite billigt att inse att det kan räcka med två besök för att ett ställe ska föräras Rough Guides kvalitetsmärkning av författarna David Leffman och James Proctor. I vanliga fall brukar utmärkelsen marknadsföras som något som erhålles först efter enträgna tester av kräsna och luttrade världsresenärer.

Invändningarna är trots allt i regel på sandlådenivå. Både Lonely Planet och Rough Guides böcker är genomarbetade och stilsäkra. Förmodligen sneglar författarna rätt mycket på varandra. Ofta missar nämligen bägge böckerna samma saker: Snjáfjallasetur i Dalbær, Selasetur Íslands i Hvammstangi, gästhemmen i Þórshöfn, det enda fiket i Bakkafjörður, havsmonstermuseet Skrímslasetrið Bíldudal i Bíldudalur och så vidare.

Skillnaderna mellan dem är så små att ingen annan än kalenderbitaren behöver köpa båda. Och den som nöjer sig med en kan med fördel låta valet falla på The Rough Guide to Iceland, som är en noslängd före Lonely Planet i kvalitet.



Ovan kan du se filmer från ett trevligt ställe som både Rough Guides och Lonely Planet missar - Café Simbahöllin i Þingeyri. Här kan du läsa recensioner av fler guideböcker.

Bankchefer går fria trots brott mot interna regler

Bankcheferna lånade ut pengar för att låta ett annat bolag köpa deras aktier i MP Banki till överpris. Men de tre männen frias ändå av tingsrätten från åtalet om trolöshet mot huvudman. En av domarna ville dock fälla två av banktopparna.

Gårdagens dom är den andra med direkt koppling till finanskraschen. Den 7 oktober 2008, när det var uppenbart att det isländska banksystemet var på väg att slås i spillror, beslutade Byr att låna ut 1,1 miljarder isländska kronor till Exeter Holding för att köpa aktier i just Byr. Prislappen låg långt över marknadsvärdet - ändå informerades inte aktieägarna om att en post om 1,8 procent bytte ägare.

Förmedlare av köpet var MP Banki och dess vd Styrmir Þór Bragason. Uppdraget kom från Húnahorn, ett bolag kontrollerat av Jón Þorsteinn Jónsson och Ragnar Zophonías Guðjónsson, tidigare styrelseordförande respektive sparbankschef i Byr. I praktiken innebar affären att bankcheferna köpte sig fria från risken att aktierna skulle bli värdelösa i samband med en konkurs.

Samtliga tre åtalades för trolöshet mot huvudman. Styrmir Þór Bragason åtalades även misstänkt för penningtvätt.

Vid rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur krävdes fem års fängelse för männen. I stället frias alla tre från misstankarna.

En av de tre domarna, Ragnheiður Harðardóttir, var dock av annan åsikt och ville fälla Jón Þorsteinn Jónsson och Ragnar Zophonías Guðjónsson. Hon skriver i ett tillägg till domskälen att Byr vid det här laget hade förlorat stora summor på grund av det oroliga läget på finansmarknaden. Även om banken hade förhoppningar om att överleva krisen bröt männen enligt henne mot de interna reglerna genom att i affärer de själva var inblandade i bevilja ett enormt lån till ett bolag de knappt kollat upp, som hade negativt eget kapital och utan annan säkerhet än själva aktierna.

Styrmir Þór Bragason frias helt av samtliga domare. Han säger till Vísir att han aldrig förstått åtalet och hur han skulle kunnat ha gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman i Byr, en bank där han inte hade några uppdrag.

Domarna Arngrímur Ísberg och Einar Ingimundarson friar även Jón Þorsteinn Jónsson och Ragnar Zophonías Guðjónsson. Visserligen står det enligt domen klart att bankcheferna överskridit sina befogenheter, men de kunde vid det här skedet inte ha förutsett att aktieaffären skulle bli en sådan belastning för Byr. De har därmed inte satt bankens pengar på spel på det sätt som hävdades i åtalet.

Aktieägare har sedan tidigare planer på att stämma bankens ledning. De anser att de medvetet agerade för att klara sig själva undan skulder och lät aktieinnehavarna ta smällen. Guðjón Jónsson säger till Vísir att han är mycket missnöjd med gårdagens domslut:

"Den lilla tron som man hade på det isländska rättsväsendet är försvunnen."

Det är ännu oklart om domen kommer att överklagas till Hæstiréttur Íslands. Samtliga tre åtalade nekade i Héraðsdómur Reykjavíkur till alla brottsmisstankar.

Här kan du läsa mer om åtalet och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"I felt it was really weird that music schools behaved like a conveyor belt to make performers for those symphony orchestras: If you were really good and practiced your violin for a few hours a day for 10 years you might be invited to this VIP elite club. For me music was not about that. It is about freedom and expression and individuality and impulsiveness and spontaneity."

Björk i Stereogum om sin musikaliska bakgrund.

Dagens bonuscitat

"Islänningar har alltid visat ett stort entreprenörskap och vi på Lindex tror på återhämtningen i den isländska ekonomin. Vi har lyckats skapa ett starkt koncept som visat vara sig attraktivit för modeintresserade kvinnor i många länder och vi tycker nu det är dags att erbjuda den isländska marknaden ett inspirerande prisvärt mode. Vi har en spännande tid framför oss och att se hur Lindex växer känns väldigt roligt."

Göran Bille, vd för Lindex, i ett pressmeddelande om att modejättens första butik på Island invigs i Smáralind i Kópavogur i november - läs mer här.

Fem saker du inte ska göra på Island

Frågor på temat vad en resenär ska och inte ska göra på Island är några av de vanligaste i mejlkorgen. Det är skojigare att hissa än att dissa, men här är fem saker som bör undvikas. Och alla har på olika sätt gjort sig förtjänta av en icke-rekommendation.

1. Kaffi Reykjavík:
I det gula huset på Vesturgata 2 huserar Kaffi Reykjavík - sett till prislappen stadens mest hopplösa restaurang. Grundstenen lades redan 1863 och menyn har förmodligen inte uppdaterats sedan dess. Trevlig miljö men fiskbuffén som restaurangen snärjer turisternas plånböcker med är oändligt sorglig och allt annat än prisvärd. Halvljumma fiskvarianter i halvskumma kryddningar och inläggningar där allt i slutändan ändå smakar lika torrt och mjäkigt. Om det här haket någon gång hade en själ är den sedan länge försvunnen. Mest gudsförgätna är faktiskt efterrätterna. Den som jobbar i ett kök och inte ens kan sno ihop kärleksmums utan bismak av fnöske eller en vettig skyrdessert förtjänar en rejäl utskällning av Gordon Ramsay eller någon annan matfascist som åtminstone har en smula passion kvar för sitt jobb.

2. Friðrik Þór Friðriksson:
Friðrik Þór Friðriksson är något av ett nationalhelgon, både som den förste filmaren som nådde internationellt erkännande och den ende isländske regissör som nominerats till en Oscar. Börn náttúrunnar, Djöflaeyjan och Englar alheimsins är sebara. I övrigt är Friðrik Þór Friðriksson besvärande självupptagen och bedövande trist - med Bíódagar och Mamma Gógó som mest avskräckande exempel.

3. Sightseeing i Reykjavík:
Reykjavík är en liten stad. Att betala några hundralappar för att bussas runt en sträcka som tar en halvtimme att gå är onödigt. I synnerhet som stadens underliga charm upplevs bättre till fots på smågatorna än på turistbussarnas breda genomfartsleder. Dessutom finns det betydligt trevligare - och kostnadsfria - stadsvandringar.

4. Äta lunnefågel:
Den är otroligt söt när den inte ligger på tallriken. Om inte de senaste årens katastrofalt dåliga återväxt - vilket inget i dagsläget tyder på - kan lunnefågeln vara mer eller mindre borta från södra Island inom några decennier. Även om de flesta fåglarna som landar på tallriken kommer norrifrån, där bestånden ännu inte påverkats av bristen på föda i alls samma utsträckning, så är det skojigare att se dem flaxa.

5. Storleken har betydelse:
Kalla inte islandshästar för ponnyer. Åtminstone inte bland hästfolk. Åtminstone inte om du inte vill slippa en lång föreläsning som går ut på att hästar är betydligt smartare än turister.

Blå lagunen 146 procent dyrare för utlänningar

Utlänningar betalar 4 800 isländska kronor i inträde till Blå lagunen. Islänningar kan klara sig undan med mindre än hälften. Badet riskerar nu att stämmas för diskriminering.

Med omkring en halv miljon gäster varje år är Blå lagunen en av Islands främsta turistattraktioner. Även om bolaget är kraftigt belånat är ekonomin stabil - företaget omsatte enligt 2009 års bokslut 16 miljoner euro och gjorde en vinst på 1,8 miljoner euro. Den största intäktskällan är entréavgifter, vilka svarade för 5,5 miljoner.

Men Blå lagunen riskerar nu att dras inför domstol för diskriminering. Konsumentombudsmannen anser nämligen att badet har en dubbel prislista - där utländska turister mjölkas på pengar medan islänningar kan doppa sig betydligt billigare.

Inträdet kostar i dag 4 800 isländska kronor. För den som går med i badets klubb kostar entréavgiften bara 1 950 kronor. Och den möjligheten har bara folk som har ett isländskt personnummer.

På Blå lagunens hemsida finns informationen om klubbmedlemskapet, som är kostnadsfritt, bara på isländska.

För utlänningar är ett bad på Blå lagunen 146 procent dyrare än för islänningar. Det är nämligen åtminstone ibland språket och inte medlemskapet som avgör entrépriset. Den som svarar já på frågan ertú í klúbbnum? eller själv tar initiativ till ég er í klúbbnum går in billigare utan att behöva visa upp något medlemsbevis. Ibland kan det räcka med att ha ett isländskt betalkort.

Gísli Tryggvason vid Talsmaður neytenda säger till DV att det enligt hans mening rör sig om dubbel prissättning:

"Jag anser att det är olagligt om arrangemanget är sådant, om det är indirekt diskriminering efter nationalitet, och om det är utfört så att de enda som kan gå med i klubben har isländska personnummer. ... Jag hade två möten med vd:n där jag sade till honom att det här enligt min mening inte var förenligt med Europarättens jämställdhetsprincip som säger att man inte får diskriminera efter nationalitet. Jag visade bland annat på en dom från Europadomstolen om ett spanskt fall."

Gísli Tryggvason ska också ha fått löften om att prisskillnaderna skulle tas bort. Vd:n Grímur Sæmundarson förnekar dock i DV att det ska röra sig om dubbel prissättning och förklarar att klubbmedlemskapet är öppet även för utlänningar - även om han inte kan berätta hur.

Ända sedan finanskrisen har Blå lagunen lockat islänningar med lägre priser. Först genom annonser och rabattkuponger i dagstidningar, därefter med halverade inträdesavgifter till innehavare av isländska betalkort och nu genom klubbmedlemskap.

Gareth Guiver, som har en isländsk hustru och isländskt personnummer, reagerade på vad han uppfattade som dubbel prissättning förra året när svärföräldrarna, som har isländska betalkort, fick gå in för halva priset. Själv fick han och hustrun betala det dubbla. Han säger till DV att det rör sig om diskriminering och att han därför nu bojkottar Blå lagunen:

"Det handlar inte om pengar. Jag har det mycket gott ställt. Det handlar bara om varför jag och mitt folk får en annan service än andra. Det var precis som om ägarna vore rashatare. Jag tyckte att det var som att vi och barnen var andra klassens människor, och att mina barn förlorade på att ha mitt blod."

Den största aktieägaren i Blå lagunen är i dag Landsbanki, som övertog den post om 25 procent som tidigare ägdes av banken SPKEF. Näst största ägaren är HS Orka och tredje största aktiebolaget Hvatning, skriver DV.

Här kan du läsa mer om Blå lagunen.

Dagens citat

"If Americans were allowed to revise our Constitution, we'd be taking to the streets to fight over gay marriage, gun control, abortion and whether to print 'U-S-A! U-S-A! U-S-A!' in 56-point Franklin Gothic or 128-point American Typewriter. But the Icelanders seem to agree on everything. Even more insane, the members of the Constitutional Assembly find time to cheerily reply to all the suggestions, even ones from dumb Americans suggesting amendments to stop up Iceland's volcanoes."

Joe Stein i Time om Islands grundlagsråd - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"First, it let the banks go under: foreign financiers who had lent to Reykjavik institutions at their own risk didn't get a single krona back. Second, officials imposed capital controls, making it harder for hot-money merchants to pull their cash out of the country. These policies were not just controversial; they represented a two-fingered salute to the polite society of academics and policy-makers who normally lay down the laws on economic disaster management."

Aditya Chakrabortty i The Guardian om Islands hantering av finanskrisen.

Restips - en gratis dag i Reykjavík

Island har blivit mindre dyrt men är ändå inget billigt resmål. I dag är prisnivån i Reykjavík ungefär som i Sverige. Men det finns sätt att göra huvudstaden på en riktigt tajt budget - här är några tips om Reykjavíks bästa gratisnöjen.

Att få en känsla för hur staden ser ut är en utmärkt början på dagen. Ta svängen förbi Hallgrímskirkja och kika in lite. Om vädret är fint och det finns några isländska hundralappar i plånboken kan det vara värt att ta hissen upp i tornet för att blicka ut över staden.

Men det går minst lika bra att traska vidare till Perlan vid Öskjuhlíð. Kupolen vilar på tankar som förser stadens hushåll med varmvatten. Ovanpå tankarna finns en utsiktsplattform där du i klart väder ser ända bort till Snæfellsjökull. Både i och utanför Perlan finns också artificiella gejsrar som med jämna mellanrum gör just det som Strokkur fixar på egen hand.

Ett morgondopp piggar alltid upp. Fortsätt ned till gratisbadet Nauthólsvík. Om vädret är rätt är det här du kan steka på den importerade sandstranden och ge dig ut i det uppvärmda havsvattnet. Annars kan du nöja dig med de varma baden på stranden.

Före lunch är det dags att insupa lite kultur. Onsdagar är det fritt inträde på Þjóðminjasafn Íslands. Om du hinner dit till klockan 11 kan du dessutom följa med på en gratis rundvandring och frossa i isländsk historia.

Nationalmuseet är dessutom bästa platsen för att gratissurfa. Trådlösa nätverk finns lite varstans i Reykjavík, men busskuren utanför museet är dessutom uppvärmd.

Ta svängen förbi Tjörnin in mot stadskärnan, kika på fåglarna, beundra rådhuset, titta in på alltinget och fundera lite på det här med lunch. Att äta gratis kan vara lite knepigt, men fredagar och lördagar brukar det finns fritt käk på Lækjartorg. Maten serveras av frivilligorganisationer och är något av ett politiskt uttalande. Och målgruppen är förstås inte främst budgetturister utan människor som har det tufft ekonomiskt. Men om hungern gnager mer än samvetet är det ett alternativ.

Nu för tiden är det inga problem att hitta en billig lunch i Reykjavík. En liten bit bort finns Bæjarins bestu pylsur, korvkiosken som förmodligen är landets mest kända och hyllade matställe. Den som nobbar korven kan traska förbi hamnen till Sjávarbarinn och mumsa plokkfiskur, en traditionell och smaskig fiskstuvning, med rågbröd för 990 isländska kronor. I centrum finns Núðluskálin, Noodle Station, Yummi Yummi och Tasty som har bra mat för samma prislapp.

Den som inte har fått nog av stadskärnan kan haka på en guidad stadsrundtur till fots. Den utgår från turistbyrån på Aðalstræti klockan 14 och varar i två timmar.

Sätt kurs mot den norra stranden. Ta en titt på vikingaskeppskulpturen Sólfar och konserthuset Harpa, och slink in på loppmarknaden Kolaportið om du är här på en lördag eller söndag. Fortsätt västerut förbi den gamla hamnen, förundras över att valskådnings- och valfångstfartygen ligger sida vid sida och stanna en stund vid fiskmarknaden om den är öppen.

I fint väder skymtar fyren på Grótta långt bort. Promenaden (det går att ta bussen i ena eller andra riktningen eller hyra en cykel, men då spricker ju nollbudgeten) bjuder på massor av saltstänk, vågskvalp och fågelsång. Och det blir ännu mer av det ute på Grótta, en plats med fantastiska vyer och natur.

Den som inte har tillräckligt ont i fötterna för att ta bussen kan med fördel välja att promenera längs med den södra stranden in mot centrum. Vid det här laget borde det kurra i magen igen. Fortsatt nollbudget? Se om det finns något att provsmaka på inne på Bónus. Annars ät efter plånbok. Gör sedan dagens sista promenad ut till Laugardalur. Strosa omkring i den botaniska trädgården, vila fötterna på fiket och slå till på en glass. Vackla i säng och konstatera att du faktiskt sett och upplevt nästan hela stan utan att ha spräckt semesterkassan.

Här hittar du fler restips.

Tiden och fisket viktigast i Islands EU-förhandlingar

Islands förhandlingar om EU-medlemskap inleddes formellt i går. En dag av symbolisk betydelse för EU-vännerna, medan motståndarsidan tog det som ett lika kategoriskt långfinger åt den egna självständigheten. Men EU skyndar långsamt och hoppas att tiden ska vända opinionen innan det är dags att ta itu med väsentligheterna.

Med sedvanligt pompa och ståt välkomnade EU:s utvidgningskommissionär Stefan Füle i ett pressmeddelande i går förhandlingarna:

"This accession conference marks an important step forward in Iceland's accession process. I am pleased that at this early stage of negotiations we open four and even close two negotiating chapters, and I am confident that this achievement provides momentum to meet the challenges of the accession process."

I klartext i stället för byråkratiska betyder det ungefär att han hoppas att islänningarna ska hinna glömma Icesave-tvisten innan det är dags att börja traggla fiskepolitik. Med undantag för jordbruket och valfångsten är alla förhandlingar utom fisket snarast ett spel för galleriet. Men EU har naturligtvis goda skäl att inte vilja snabbspola fram till det intressanta.

Utan långtgående undantag är det osannolikt att islänningarna kommer att rösta ja till EU-medlemskap. Att ta upp EU:s regelverk rakt av är, enligt utrikesminister Össur Skarphéðinssons anförande i går, omöjligt för Island. Han säger också till Reuters att förhandlingstempot kommer att dikteras av fisket - som oavsett när EU inleder överläggningarna på området lär blir det som avslutas sist:

"It all hinges on fisheries. If they (EU officials) listen to our arguments carefully and accept our arguments ... it will be swift. ... My logic tells me we will come to a deal ... But based on my experience, those negotiations will be difficult, drawn out and might postpone the final outcome ... I assume fisheries will be the last chapter to be finished."

Den här inställningen är förstås ingen överraskning för EU:s förhandlare. Och nöjda islänningar skulle kunna få norrmännen att tugga frågan ett varv till.

Men vägen dit är lång. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs tidsplan är sedan länge blott en utopi, och så länge Icesave-tvisten förblir olöst kommer den att hänga som en skugga över förhandlingarna.

Att EU valde att med kraft backa upp Storbritannien och Nederländerna i konflikten är en viktig del av förklaringen till den EU-skeptiska majoriteten på Island i dag. Problemen i Grekland och Irland har dessutom understrukit att euron inte är osårbar. Makrillkriget mellan Island och Färöarna å ena sidan och EU och Norge å andra sidan har heller inte gjort några underverk för unionens popularitet.

EU:s beslut att inleda förhandlingarna på områden så sömniga att två av dem omedelbart kunde bockas av säger alltså en hel del om unionens taktik. Förutom en lösning på Icesave-tvisten - där EU inte ännu en gång är en av motståndarsidans huvudaktörer - behöver Jóhanna Sigurðardóttir tid. Frågan är om hon har kraft att vända opinionen ännu en gång.

Jóhanna Sigurðardóttir är något av statsministern med nio liv. Hon har överlevt tre misslyckade Icesave-avtal, lotsat ett förhandlingsbeslut om EU-medlemskap genom alltinget trots att en klar majoritet av ledamöterna är emot inträde i unionen, fällts för brott mot den jämställdhetslag hon själv stod bakom, sett regeringens breda majoritet minska till att bli beroende av en tidigare politisk vilde, och navigerat den första delen av en ny fiskelagstiftning i hamn.

Men hon ser trött ut, populariteten är försvunnen och förtroendet förbrukat. Och nya strider inom regeringen väntar.

För omstuvningarna av departementen saknas i dag majoritet i alltinget. Ministrarna Ögmundur Jónasson och Jón Bjarnason anser att EU-förhandlingarna går utanför det mandat som alltinget gett. De är ändå mindre besvär än den andra, och tyngsta delen, av den nya fiskepolitiken som ska klubbas i höst. Frågan är bara av vilka.

Både oppositionen och oberoende utredare sågar förslaget och hävdar att det riskerar att ödelägga fiskenäringen genom att försvåra investeringar och förhindra långsiktighet. Jóhanna Sigurðardóttir håller inte med och vill att en ny utredning tittar närmare på de regionalpolitiska konsekvenserna av en omfördelning av kvoterna. Finansmarknadsminister Árni Páll Árnason tvivlar liksom flera andra socialdemokrater i alltinget. Och hela förslaget är mer Socialdemokraterna än koalitionspartnern Gröna vänstern, där flera ledamöter är tveksamma.

Jóhanna Sigurðardóttir har en majoritet av islänningarna bakom sig när det gäller att förändra kvotsystemet. Att storföretagen har gynnats på bekostnad av det småskaliga fisket är ingen kontroversiell åsikt. Men att gå från den ståndpunkten till att riva upp ett system som är hållbart, går med vinst och ger miljarder till statskassan är inte lika enkelt.

Den inhemska debatten om fiskepolitiken är ännu en anledning till att Jóhanna Sigurðardóttir behöver tid. Frågan handlar inte om EU, men gör att fiskets betydelse som en ekonomisk ryggrad i kristider oavbrutet nöts i medierna. En sådan påminnelse lär i sin tur bli en del av EU-debatten när det väl finns ett förhandlingsresultat om just fisket.

Socialdemokraternas och Jóhanna Sigurðardóttirs kräftgång i opinionen betyder dock inte att EU-frågan på något sätt är död eller avgjord. Partiet är visserligen det enda där EU-anhängarna är i majoritet, men i synnerhet inom Självständighetspartiet finns många EU-vänner som ännu inte har vågat komma ut ur garderoben. Om de dessutom tar med sig plånboken in i den kommande valrörelsen betyder det rejäla kampanjpengar.

Mot dem står fisket och lantbruket. Kanske också Icesave-tvisten.

Jóhanna Sigurðardóttirs tidsplan är i dag ett minne blott. Möjligen är det även det som talar för möjligheterna att få opinionen att svänga. Tid är EU-vännernas största förhoppning när det gäller Island. Det tycks som att Stefan Füle har förstått den saken genom att börja med att bocka av några självklarheter.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Att vara fri och självständig är en sak. men människor är beroende av varandra. Sturskheten har sitt pris och ödmjukheten har sitt värde. Den förra kan gå för långt och frågan är hur långt den senare kan drivas utan att människovärdet och självkänslan utplånas."

Bo Degerman i Dala-Demokraten om nyöversättningen av Halldór Laxness Fria män.

Dagens bonuscitat

"Det enda felet med det här är att det inte är folk i husen året runt. Särskilt under vintern är vissa hus obebodda och det är naturligtvis invånarna som får bära upp samhället, och det här betyder färre skattebetalare."

Davíð Sveinsson, kommunfullmäktigeledamot i Stykkishólmur, i Vísir om att många av stadens anrika trähus ägs av islänningar som bara bor i staden under en del av året.

Guide: Turista i Reykjavík i finanskrisens fotspår

Glöm nattlivet, Laugavegur och Tjörnin. Den som vill andas den verklighet som präglat Island under de senaste åren ser förstås till att pricka in platserna som utgör nycklarna till finanskrisen. Här är Islandsbloggens guide till kristurism i Reykjavík med omnejd.

Börja dagens vandring vid alltingshuset vid Austurvöllur. Här på torget samlades som mest omkring 8 000 personer för att visa sitt missnöje med de folkvalda politikerna och centralbanksledningen. Stämningen var bitvis hätsk och byggnaden bombarderades med skyr, ägg och tomater. En demonstrant tog sig upp på taket och hissade lågpriskedjan Bónus flagga i stället för den isländska fanan. De spruckna rutorna är dock utbytta sedan länge, men på marken utanför huvudbyggnaden syns alltjämt konturerna av Läderlappens symbol - sprejad av någon som anser att alltinget är korrumperat.

Bredvid torget ligger anrika Hótel Borg. Härifrån direktsändes Kryddsíld i Stöð 2 på nyårsaftonen 2008. Men demonstranter klippte av sändningskabeln och stoppade därmed partiledarnas diskussion om det gångna året.

Promenera genom trädgården på alltingets baksida och du är snart framme vid rådhuset. Här sitter en av effekterna av finanskrisen, Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr. Komikern grundade Bästa partiet och gav sig in i politiken för att han var trött på de stridigheter och den smutskastning som präglade den föregående mandatperioden. Nu styr han Islands största kommun.

Styr fotstegen mot Austurstræti. Här finns ett av Landsbankis största kontor i landet. Under Icesave-protesterna var banken en självklar måltavla för många demonstranter.

Strosa vidare mot Lækjartorg. Héraðsdómur Reykjavíkur har redan varit skådeplatsen för ett par rättegångar med direkt anknytning till finanskrisen, och fler kommer det att bli. Torget är också en plats där frivilliga - oftast på helgerna - serverar gratis mat till behövande.

Snett över gatan ligger Islands politiska maktcentrum, regeringshögkvarteret Stjórnarráð Íslands vid Lækjargata. Även här samlades demonstranter under den så kallade kastrullrevolutionen. Uppretade islänningar bankade på ministrarnas bilar när de lämnade byggnaden.

Fortsätt uppför backen på Hverfisgata. Bakom hörnet hittar du det eleganta och diskreta lyxhotellet 101 Hótel. I baren ryktas flera hedgefonder tidigt år 2008 ha gjort upp om att sänka Island genom att attackera kronan. En sådan utredning inleddes samma år, men har inte lett till några resultat. Hotellet ägs av Jón Ásgeir Jóhannesson och Ingibjörg Pálmadóttir, två av de affärsidkare som gjorde enorma förluster i samband med kraschen.

Styr sedan stegen ned mot vattnet. Ta en titt på Seðlabanki Íslands kontor. När regeringen väl avgick 2009 riktade demonstranterna i stället sin uppmärksamhet mot centralbankschefen Davíð Oddsson. Här samlades kritikerna och förde så mycket oväsen de bara kunde för att röka ut den tidigare statsministern. Det krävdes dock regeringsbeslut för att få bort honom.

Nere vid vattnet ligger Harpa, monumentet över finanskraschen. Här avstannade arbetet helt hösten 2008 sedan de som skulle bekosta bygget plötsligt inte hade några pengar. I stället fick regeringen och kommunen gå in och skjuta till de miljarder som saknades. En del lyx skalades bort under resans gång, men konserthuset kommer sannolikt alltid att tjäna som en påminnelse om krisen. Och det kommer sannolikt alltid att finnas folk som kommer att hävda att det hade varit bättre att asfaltera igen gropen.

Vänd tillbaka mot Hverfisgata. Þjóðmenningarhúsið är inte bara ett museum med utställningar om isländsk kultur. Det är också platsen för rättegången mot den tidigare statsministern Geir H. Haarde. Han misstänks för grov försumlighet eftersom han av åklagaren ansetts ha haft tillgång till information som gjorde att han borde ha agerat för att minska effekterna av den nära förestående krisen.

I de välbärgade villakvarteren vid Laufásvegur stöter vi återigen på Jón Ásgeir Jóhannesson. Eller i alla fall hans mor, Ása Karen Ásgeirsdóttir. När han behövde pengar till rättsprocesser valde han att sälja villan på Laufásvegur 69 till henne. Jón Ásgeir Jóhannesson hade då bott i huset tillsammans med hustrun Ingibjörg Pálmadóttir sedan 1999.

Fortsätt bort från centrum till bussterminalen BSÍ. Hoppa på stadsbuss 6, be om en skiptimiði, övergångsbiljett, och byt till nummer 18 vid Ártún och hoppa av vid Lambhagavegur. Harpa är nämligen inte det enda monumentet över finanskrisen. Här ligger byggjätten Bauhaus enorma lokaler på 21 500 kvadratmeter. Butiken skulle ha öppnat lagom till julhandeln 2008. Men byggbranschen har drabbats oerhört svårt av krisen och Bauhaus tog beslutet att lägga etableringen i Reykjavík på is och samtliga anställda fick sparken. I dag står lokalerna alltjämt tomma - även om parkeringen är en populär plats för burnout-entusiaster.

Bytesbiljetten visar du upp när du hoppar på buss nummer 18 in mot stan igen. Byt till buss 1 vid Landspítali och buss 23 vid Ásgarður. Hoppa av vid Eyvindarstaðavegur. Du befinner dig nu på Álftanes, en tidigare välmående kranskommun som nu har enorma ekonomiska problem på grund av en serie vidlyftiga affärer. På en udde skymtar du en kyrka. Traska ditåt och du är framme vid Bessastaðir, presidenten Ólafur Ragnar Grímssons bostad. Det sägs att dörren aldrig är låst - om du är modig är det bara att prova att ta i handtaget. Här tog han emot namninsamlingarna som uppmanade honom att inte godkänna den andra och den tredje Icesave-lagen.

Ett sorgligt monument över krisen hittar du någon kilometer bort på Hólmatún 44. På Islands nationaldag 2009 tog husägaren en grävskopa och demolerade villan och grävde ned bilen i en grop. Agerandet var en protest mot att banken två dagar senare skulle överta huset sedan lånekostnaderna skenat efter krisen. Mannen har åtalats för att ha förstört egendomen.

Efter några timmars kristurism är det dags att avsluta turen med förfriskningar. Och vad kan väl vara en lämpligare plats än att göra det på Arion bankis huvudkontor? Ta buss 23 tillbaka till Ásgarður och därefter buss 1 till Hlemmur. Snedda ned över Borgartún och kika på byggnaderna som en gång på fullt allvar troddes bli Islands motsvarighet till Wall Street. Pusta ut på en bekväm stol i gamla Kaupþings kafeteria och kontemplera hur många miljarder som egentligen sipprade ut från banken under de sista dagarna i oktober 2008.

Isländska älvor i protest - kommunchef nobbar ursäkt

Fyra trasiga maskiner och en misslyckad sprängning som fick stenar att regna ned över Bolungarvík. Ett verk av ilskna älvor enligt spåkvinnan Vigdís Kristín Steinþórsdóttir. Byggföretagets ledning har bett om förlåtelse och en präst välsignat området - men kommunchefen vägrar att be om ursäkt.

Ósafl bygger just nu nya lavinbarriärer vid Bolungarvík i Västfjordarna. De ska skydda staden genom att dirigera om och splittra laviner. Men alla är inte nöjda med arbetet. En grupp älvor bosatta på berget tros ha blivit upprörda över det oönskade intrånget från människan.

Problemen började enligt Morgunblaðið i tisdags i förra veckan då två maskiner gick sönder. Dagen därpå slutade ytterligare två maskiner att fungera. Och i fredags misslyckades en sprängning i Traðarhyrna. Grus och sten regnade från berget och täckte fyra gator i staden. De största stenarna vägde omkring 15 kilo.

Ingen människa kom till skada, men 13 hus drabbades. Bland annat gick rutor sönder. Mediet Vigdís Kristín Steinþórsdóttir tog händelserna som tydliga varningssignaler på att älvorna inte alls uppskattade arbetet på berget.

Redan på onsdagen kallade Vigdís Kristín Steinþórsdóttir till ett möte för att mäkla fred mellan människor och älvor. Representanter från entreprenören Ósafl dök upp och bad om ursäkt och prästen Agnes M. Sigurðardóttir välsignade området. Uppenbarligen var älvorna inte nöjda eftersom den misslyckade sprängningen skedde efter mötet.

Kommunchefen Elías Jónatansson dök inte upp. Enligt Vigdís Kristín Steinþórsdóttir kan det vara anledningen till att älvorna ansåg ursäkten vara otillräcklig och ställde till med nya problem under fredagen. Han säger dock till Bæjarins Besta att kommunen i nuläget inte har något skäl att be om förlåtelse:

"Vigdís tog aldrig kontakt med mig på grund av det här mötet. Jag hörde enbart om det från tredje part och visste inte att min närvaro var önskad."

Vigdís Kristín Steinþórsdóttir säger till DV att det är "allvarligt" att Elías Jónatansson är "arrogant" och inte tar behovet av en ursäkt på allvar. Hon ska för några veckor sedan ha åkt igenom den nya tunneln mellan Bolungarvík och Hnífsdalur och då ha upplevt att många älvor var irriterade. När sedan arbetet med lavinbarriärerna påbörjades kan det ha utlöst älvprotesterna:

"Varelserna är mycket missnöjda med att vi har slutat att respektera dem. I äldre dagar talade bönderna med varelserna men det har upphört nu och älvorna är inte nöjda."

Hon tror inte att älvorna inte kan tänka sig att flytta på sig. Problemet är enligt Vigdís Kristín Steinþórsdóttir att älvorna inte informeras om byggplanerna. Om människorna hade gett dem ritningar över vilka områden som behövde utrymmas och några dagar på sig att lämna berget hade älvorna varit förstående.

Vigdís Kristín Steinþórsdóttir säger till DV att hon även har varit i kontakt med flera andra isländska medier om situationen i Bolungarvík. En ska ha vittnat om att en älva skadats i samband med barriärbygget:

"En såg att det på bergssidan fanns ett skadat älvbarn som hade skadat sig vid oroligheterna där. Älvbarnets far ska ha blivit otroligt arg och förlorat besinningen. Jag fick höra att de vanligtvis inte blir arga och hämnas, men där tappade han besinningen."

Andra isländska kommunpolitiker har tidigare visat mer intresse för älvornas känslor. Under bygget av ett äldreboende i Vogar 2006 tog kommunstyrelsen kontakt med en spåkvinna från Hafnarfjörður som i god tid före byggstarten förmedlade människornas planer till älvorna.

Ósafl ska nu placera ut mattor som ska fånga upp grus och sten om ytterligare sprängningar går snett. Bolaget har också lovat att stå för de skador som uppstod i samband med fredagens misslyckade sprängning, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa om fler kontroverser mellan älvor och människor på Island och här om att ha sex med älvor.

Dagens citat

"Being born and bred on a small island is being born and bred within most other people's literary metaphor. In From The Mouth Of The Whale I take the idea to its extreme and write about one man trapped on a tiny island. For in the end all of us islanders are nothing but the bastard half-siblings of Caliban."

Sjón i The Guardian om sitt författarskap.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Dagens bonuscitat

"På Island förvaltades det humanistiska kulturarvet på ett något annorlunda vis, bättre förenligt med den inhemska skalde- och berättartraditionen. Det latinska inflytandet var här mindre påfallande, men särskilt två humanistiska motivkomplex har tydligt inverkat på den isländska sagaskrivningen och poesin. Det ena är idén om den ädle hedningen, det andra föreställningen att såväl skaldekonsten som kungamakten införts till Europa genom invandrare från det antika Troja."

Lars Lönnroth i Svenska Dagbladet om humanismen i den fornnordiska kulturen.

Striden om Bónusgrisen till tingsrätten

Ägarskiftena gör att Hagar inte längre har rätt att använda Bónus logga. Det hävdar skaparen av den rosa grisen, Edith Randy Ásgeirsdóttir, som nu stämmer Hagar inför Héraðsdómur Reykjavíkur.

Livsmedelskedjan Bónus blev en omedelbar succé när den invigdes 1989. Genom kortare öppettider, mindre sortiment och spartansk butiksinredning lyckades ägarna, Jóhannes Jónsson och Jón Ásgeir Jóhannesson, pressa priserna. Inom loppet av några år blev Bónus Islands största dagligvarubutik.

I dag har Bónus 28 butiker på Island och fyra på Färöarna. Grundarna förlorade kontrollen över företaget i samband med finanskrisen och i dag är Arion banki storägare i Hagar, det bolag som bland annat driver Bónus.

Edith Randy Ásgeirsdóttir skapade Bónus logga, en rosa sparbanksgris mot gul bakgrund, och har i många år arbetat med kedjans marknadsföring. Men nu vill hon stoppa Hagar från fortsatt användning av logotypen. Anledningen är att hon inte anser att dagens Hagar är rättmätiga innehavare av den.

Bónus är ett av Islands mest kända varumärken. Butiken var under flera år också landets mest populära, men har fått sig en törn i samband med finanskraschen och banden till affärsmannen Jón Ásgeir Jóhannesson. Den leende grisen i loggan har hängt med sedan starten och är ett självklart kännetecken.

Hagar anser att bolaget alltjämt har rätt att använda logotypen. Héraðsdómur Reykjavíkur avfärdade dock Hagars begäran att domstolen skulle avvisa stämningsansökan. Frågan om det är Edith Randy Ásgeirsdóttir eller Hagar som äger rättigheterna till loggan avgörs tidigast i höst.

Här kan du läsa mer om Bónus.

Två av tre: Fel att åtala Geir H. Haarde

Två av tre anser att det är fel att ställa Geir H. Haarde inför landsdomstol. Opinionen har därmed vänt på bara nio månader. Då ville lika många att misstankarna mot den tidigare statsministern skulle prövas i domstol. Det visar en mätning utförd av MMR.

65,7 procent av islänningarna tycker i dag att Geir H. Haarde inte borde ha åtalats misstänkt för brott mot lagen om ministeransvar i samband med bankkraschen hösten 2008. 34,3 procent anser däremot att rättsprocessen är riktig.

Inställningen till rättegången är i hög grad sammanflätad med de politiska åsikterna. 91,7 procent av dem som sympatiserar med Självständighetspartiet vill skrota rättsprocessen. Den åsikten delar 84,7 procent av Framstegspartiets väljare.

Mest positiva till beslutet att åtala Geir H. Haarde är Gröna vänsterns väljare, där 73,4 procent anser att förfarandet är korrekt. En knapp majoritet av Socialdemokraternas anhängare, 54,1 procent, sluter upp bakom rättsprocessen.

Yngre, låginkomsttagare och personer bosatta i Reykjavíkområdet är i större utsträckning positivt inställda till åtalet.

Anmärkningsvärt är att när samma fråga ställdes i september förra året, i samband med att alltinget röstade för att dra Geir H. Haarde inför landsdomstol, ställde sig en majoritet av islänningarna, 64,2 procent, bakom beslutet. Nu har trenden alltså vänt.

Rättegången mot Geir H. Haarde inleddes den 7 juni. Han står åtalad för att ha gjort sig skyldig till grov försumlighet i samband med bankkraschen. Enligt åklagaren hade han tillgång till sådan information om det kritiska läget som borde ha fått honom att agera - bland annat genom att driva på för en flytt av Landsbankis brittiska verksamhet till ett dotterbolag samt förmått bankerna att sälja av tillgångar.

Geir H. Haarde krävde i samband med att åtalet stadfästes att det skulle läggas ned. Han förklarade sig även oskyldig till samtliga anklagelser.

Rättsprocessen fortsätter efter sommaren. Landsdomstolen har dock i ett domslut redan avvisat hans krav på att de åtta domare som utsågs av alltinget våren 2005 inte ska få döma i målet.

Här kan du läsa mer om rättegången mot Geir H. Haarde.

Dagens citat

"Island gjorde det meste galt før krisen. Når krisen først var et faktum, tok Island i bruk de tilgjengelige virkemidlene på effektivt vis. ... Sagaøya kommer trolig raskere på beina økonomisk enn om landet hadde hatt euro som valuta."

Arne Jon Isachsen, professor vid BI, i Dagens Næringsliv om Island och finanskrisen.

Dagens bonuscitat

"I sensed in her a fundamental political capability, a political nature that you either have or you don't. It's like a musical quality. Whether people are for or against (her) that she has taken herself from an elected official in Alaska to become one of the most influential forces in politics in a matter of years demonstrates her ability."

Islands president Ólafur Ragnar Grímsson i Alaska Dispatch om sitt möte med Sarah Palin.

Målgesterna som gjorde Stjarnan till stjärnor

Stjarnans målgester väckte uppmärksamhet över hela världen förra året och klippen blev en enorm tittarsuccé på Youtube. Amerikanska sportkanalen ESPN har pratat med spelarna bakom de udda firandena - här kan du se fler klipp.

Hälften av alkfåglarna borta från Látrabjarg

På 25 år har antalet alkfåglar på Látrabjarg halverats. Varmare hav och sämre tillgång till föda tros vara huvudorsakerna. Om inte uppvärmningen bromsas väntas fåglarna fortsätta lämna klipporna.

Látrabjarg är inte bara Europas västligaste punkt utan även Islands största fågelklippa. Under sommarmånaderna trängs miljoner fåglar vid berget.

På Västmannaöarna samt delar av södra och västra Island minskar flera vanliga arter, i synnerhet lunnefågeln och silvertärnan, snabbt i antal. Sedan sommaren 2006 har reproduktionen varit låg och inget tyder på att trenden ska brytas. Tillgången till föda är alltjämt dålig.

Samma nedgång drabbar nu Látrabjarg i Västfjordarna. Arnþór Garðarsson, professor vid Háskóli Íslands, säger till Bæjarins Besta att bestånden har halverats under de senaste åren:

"Det finns många anledningar till de här förändringarna. De två främsta kan å ena sidan tillskrivas förändringar i vattenströmmarna runt landet och å andra sidan dålig tillgång till föda. Förändringar i strömmarna betyder att vissa arter, som spetsbergsgrisslan, flyttar från landet till kallare platser. Sill är en mycket viktig föda för fåglarna under sommaren men havstobisen har nu svikit sex år i följd över hela landet. Det betyder att fågeln inte återvänder när det går dåligt, och om den inte förökar sig minskar antalet sakta."

Att få några exakta siffror på minskningen är svårt. Forskarnas metod är att fotografera vissa klippavsnitt för att sedan jämföra utvecklingen från år till år genom att räkna antalet fåglar.

Den första fotograferingen gjordes år 1985. De bilder som togs somrarna 2006, 2007 och 2009 visar att upp till hälften av fåglarna har övergett Látrabjarg, skriver Bæjarins Besta.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln.

Dagens citat

"I just love fucking with narrow-minded people who take themselves too seriously. I really like to irritate arrogant people, all those authoritarian people who want to control what we say and do. ... I might try resigning on a really minor issue that I get wrong, since no one here has resigned for all the huge things that went wrong."

Jón Gnarr i The Guardian om att vara borgmästare i Reykjavík.

Dagens bonuscitat

"Islänningarna skapar sina kontakter som unga. De har vuxit upp tillsammans med dem som är deras vänner i dag och det har gjort det svårt för mig att hitta isländska tjejkompisar här."

Reykjavíkbon Siv Oscarsson i Norrköpings Tidningar om livet på Island.

Hafdís Huld på USA-turné

Hafdís Huld har försökt erövra USA med rosa kläder och sockersöta poplåtar. Ovan kan du se hur det gick till.

Vågbrytare ska skydda Eyrarbakki mot vågorna

Hotet om översvämningar som spolar bort Eyrarbakki är snart avvärjt. De sista 170 meterna vågbrytare ska säkra bebyggelsen i kommande oväder. Även i Vík í Mýrdal byggs en vågbrytare - men där ska den hindra kustlinjen från att erodera.

Eyrarbakki på den isländska sydkusten är en av de mest översvämningsdrabbade orterna på hela Island. Bebyggelsen ligger inte högt över havet och vädret i regionen är ofta hårt med kraftiga vindar.

Den första kända översvämningen vid Eyrarbakki inträffade redan år 1199. Sedan dess har enorma flodvågor sköljt över orten flera gånger per sekel. Under medeltiden sköljdes flera båtar bort och besättningarna drunknade. 1799 spolades hela Básendar, ett fiskeläge på Reykjaneshalvön, bort av vattenmassor och samma översvämningar skadade flera hus i Eyrarbakki.

Den 9 januari 1990 drabbade det senaste riktigt kraftiga ovädret Eyrarbakki och grannorten Stokkseyri. Atlantens vågor krossade skyddsbarriärerna och sköljde över gatorna. Flera hus översvämmades, strömmen gick och vinden var så hård att det knappt gick att se över till grannen.

Ovädret drog in över Eyrarbakki tidigt på morgonen. På förmiddagen började vattenmassorna att dra sig tillbaka. Spåren efter översvämningarna märktes dock inte bara på vattenskadade hus. Gatorna täcktes av grus och slam, överallt låg ilandspolade fiskar och sälar och kippade efter andan.

Med åren har beredskapen för att möta nya översvämningar blivit allt bättre. Nu ska en vågbrytare på 170 meter täppa till det sista hålet i Stokkseyris och Eyrarbakkis försvar. Platsen är strax öster om Eyrarbakki söder om Háeyrarvöllur, som utsattes för omfattande skador vid 1990 års översvämning, skriver Morgunblaðið.

I Vík í Mýrdal längre österut byggs nu en 276 meter lång vågbrytare. Även här är det vattenmassor som hotar bebyggelsen - men inte på samma sätt.

Vid Vík í Mýrdal är nämligen erosionen så kraftig att stranden ständigt kryper närmare samhället. För varje år som går knaprar havet åt sig flera meter av kustlinjen. Vågbrytaren ska minska trycket på stranden och därigenom också stoppa erosionen.

Bygget kostar 119,7 miljoner isländska kronor och ska vara klart senast den 30 september i år, uppger Siglingastofnun.

Här kan du läsa mer om stranden i Vík í Mýrdal.

Dagens citat

"Före kungamaktens etablerande fanns alltså en hövdingaklass som grundade sin makt på både personer och territorier, men genom kungamaktens övertagande byttes hövdingklassen ut mot en annan elit – en aristokrati."

Sigríður Beck i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet om hur Island utvecklades i samband med att landet gick från självständighet till att bli en del av Norge.

Dagens bonuscitat

"The first payment will be this December, and in all likelihood this will cover what was paid by Britain and the Netherlands two years ago. ... But to ask for a state guarantee and that ordinary people should shoulder the responsibility is highly doubtful and definitely can be disputed within the European legislative framework."

Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson i BBC om Icesave-valet.

MTV besöker Aldrei fór ég suður

MTV:s Sharlene Chiu lyckades inte sätta uttalet av Aldrei fór ég suður under sitt besök i Ísafjörður. Det går kanske aningen bättre när hon intervjuar FM Belfast samt vimlar runt bland festivalbesökarna.



Här kan du läsa mer om Aldrei fór ég suður.

Gröna vänstern kräver att Island lämnar Nato

Nato har inte förändrats sedan kalla krigets slut. Organisationen skapar ständigt nya militära konflikter som kräver civila offer. Ett medlemskap är därför inte förenligt med Islands strävan att vara ett land där fred råder och kärnvapen är otillåtna. Därför kräver nu Gröna vänstern att Island begär utträde ur Nato.

Sedan länge är Islands stöd till invasionen i Irak en stridsfråga och en parlamentarisk utredning har tillsatts. Även Libyen blev en het potatis när utrikesminister Össur Skarphéðinsson utan koalitionspartnern Gröna vänsterns vetskap backade upp ett utökat Nato-mandat.

Nu skapar medlemskapet ännu en konflikt inom regeringen. Gröna vänsterns samtliga alltingsledamöter kräver nu i en motion att Island lämnar Nato. Även de två politiska vildarna Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir samt Ásmundur Einar Daðason, som nyligen gick över till Framstegspartiet, ställer sig bakom förslaget.

Ett Nato-utträde finns sedan länge på Gröna vänsterns partiprogram. I motionen skriver de 15 ledamöterna att organisationen inte har anpassat sig till den förändrade situationen i världen efter kalla krigets slut. Den polariserade konflikt mellan öst och väst som var Natos existensberättigande existerar inte längre.

I stället för att anpassa organisationen har Nato enligt Gröna vänstern börjat exportera upprustning och krigföring till nya länder. Nato är inte längre en försvarsorganisation, utan deltar aktivt med väpnad makt i konflikter. Nato ser heller inte enbart längre till medlemsstaternas säkerhet, utan ger sig självt rätten att över hela världen agera i frihetens namn. Den tolkningen gör att Nato nu måste betraktas som mäktigare än någonsin tidigare.

Det självutfärdade mandatet är enligt Gröna vänstern allt annat än vad organisationen borde stå för. Genom att oönskat ge sig in i konflikter skapar Nato mer våld och problem för civilbefolkningen med dödsoffer som följd.

De luftangrepp som gjordes inledningsvis mot mål i Libyen var legitima. De skedde för att skydda allmänheten. Men det är knappast ingen slump, skriver motionärerna, att Nato ännu en gång intresserade sig för ett land med betydande oljetillgångar.

Insatserna i Irak och Afghanistan visar enligt Gröna vänstern på svårigheterna att avsluta invasioner. I slutändan blir civilbefolkningen lidande när terrorn inte upphör trots ett regimskifte.

Genom medlemskapet blir Island delaktigt i dessa operationer. Natos agerande gör också att det är svårt att se på Island som ett land där fred råder, och utan ett utträde ur organisationen blir det även svårt att garantera Island som en kärnvapenfri zon.

Gröna vänstern anser vidare att de hot som i dag finns mot Island inte är sådana som är knutna till militära angrepp av främmande makt. Och det land som vill vara fritt från soldater bör inte ingå i en allians som Nato.

Förslaget har små utsikter att få majoritet i alltinget. Såväl Socialdemokraterna som Framstegspartiet och Självständighetspartiet vill fortsätta medlemskapet. I den debatt som följde på motionen anklagades Gröna vänstern av oppositionen främst för att se till de egna väljarna och blidka dem - hade de menat allvar borde de inte regera tillsammans med Nato-anhängarna i Socialdemokraterna.

Här kan du läsa mer om förslaget att göra Island till en kärnvapenfri zon.

Dagens citat

"A cautionary tale against fame, leaving home, and the big city, 'Bachelorette' unspools like a short film, asking questions about whether we're simply all characters in our own lives, whether we shape our destinies or they're written for us, and whether we are the sum of our own experiences or how others perceive us."

Scott Plagenhoef utser i Pitchfork Björks "Bachelorette" till 1990-talets fjärde bästa musikvideo.

Dagens bonuscitat

"Den som vågar sig på det och kan välja kan söka efter arbete utomlands. Det finns många människor som aktivt söker jobb utomlands och det är inte få som därför redan har flyttat ifrån landet. Det finns efterfrågan på särskilda kompetenser utomlands."

Gissur Pétursson, chef för Vinnumálastofnun, i Morgunblaðið om arbetsmarknaden på Island.

Åtta års fängelse för största amfetaminbeslaget

Kvinnan försökte smuggla 20 liter amfetaminbas till Island. Nu döms hon till åtta års fängelse för grovt narkotikabrott. Beslaget av drogen var det största i Islands historia.

Den 40-åriga kvinnan anlände med färjan Norræna i Seyðisfjörður den 17 juni förra året. När polisen ville titta närmare på hennes bil blev hon mycket nervös och försökte avleda uppmärksamheten.

I bensintanken fanns 19,75 liter amfetaminbas, som skulle kunna omvandlas till 20,3 kilo amfetaminsulfat. Om det skulle späs ut till den koncentration som amfetamin brukar ha på den isländska marknaden skulle det motsvara minst 150 kilo.

Den 40-åriga kvinnan kom till Island tillsammans med en 32-årig kvinna och hennes 5-årige son. 40-åringen ska ha tagit över bilen i Litauen och körde sedan via Tyskland och Danmark. Hon hade hela tiden narkotikapartiet i bensintanken.

40-åringen har under rättegångarna gett motsägelsefulla uppgifter om hur resan till Island gått till. Hon har också förnekat att hon känt till att det fanns narkotika i tanken.

32-åringen, som av Héraðsdómur Reykjaness friades från medhjälp till grovt narkotikabrott, vittnade om att 40-åringen hade fått uppdraget av att köra bilen till Island av en 34-årig litauer. Hon ska ha varit införstådd med att det rörde sig om smuggling. 34-åringen dömdes själv år 2006 till fyra års fängelse för grovt narkotikabrott. Han greps då av polisen på flygplatsen i Keflavík med drygt två liter amfetaminbas i bagaget.

Polisen misstänker alltjämt att smugglingsuppdraget kom från en östeuropeisk narkotikaliga. Men varken 34-åringen eller någon annan misstänkt har kunnat spåras.

Hæstiréttur Íslands anser att det är bevisat att 40-åringen var medveten om att det var narkotika som hon försökte smuggla in i landet. Hon krävde i samband med överklagandet att hon skulle bli frikänd eller få ett kortare straff samt att beslaget av bilen skulle hävas.

Rätten väljer dock att fastställa domen från Héraðsdómur Reykjaness. 40-åringen får dessutom stå för kostnaderna för överklagandet, totalt 474 000 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om smugglingsförsöket och här domen i sin helhet.

Foto: Lögreglan

Växtligheten brer ut sig - Island allt grönare

Växtligheten brer ut sig snabbt på stora delar av Island. Och 2010 var det mest grönskande året hittills. Men på östkusten och höglandet står utvecklingen still på många håll.

Island blir allt mindre vitt och alltmer grönt i takt med att glaciärerna smälter och temperaturerna stiger och ökar växtlighetens utbredning. Náttúrufræðistofnun Íslands har i samarbete med en amerikansk forskare undersökt förändringarna under perioden 1982 till 2010. Mängden växtlighet har på den tiden ökat med omkring 50 procent.

I delar av landet har växtligheten brett ut sig mycket snabbt. Det gäller i synnerhet västra Island - från kommunerna i Reykjavíkområdet till de nordligaste Västfjordarna - men även trakten mellan glaciärerna Mýrdalsjökull och Vatnajökull.

Grönskan spirade mest under 2010, vilket också var ett av de varmaste åren i det moderna Islands historia. Men redan 2001 ökade växtligheten markant jämfört med föregående decennier, en trend som hållit i sig sedan dess.

Men trenden gäller inte hela Island. I omkring halva landet står utvecklingen still och några märkbara förändringar har inte skett sedan 1982. Sådana fläckar finns utspridda över hela landet, men de återfinns främst på östra Island, höglandet samt stora delar av kustlinjen.

Studien av växtligheten genomfördes genom att granska satellitbilder tagna mellan 1982 och 2010. Island delades upp i 893 områden, kvadrater på 154 kvadratkilometer var, där grönskan jämfördes år för år.

Det varmare klimatet är enligt Náttúrufræðistofnun Íslands en av huvudförklaringarna till förändringarna. Andra viktiga faktorer är minskande bete och ökande skogsodling samt planteringar för att förhindra erosion.

En förklaring till att växtligheten i nordost inte har påverkats i någon större utsträckning av de högre temperaturerna kan vara att klimatet där är torrare än i söder och väster.

Grafiken visar hur växtligheten förändrats sedan 1982. Illgrönt betyder avsevärt större växtlighet medan grått betyder att grönskan är oförändrad.

Illustration: Náttúrufræðistofnun Íslands

Här kan du läsa mer om växtligheten på Island.

Dagens citat

"Jag hatar Bjartur. Jag vill begrava honom i brunt myrvatten. Fria män skrevs kanske som en uppgörelse med kapitalistisk rovdrift och förljugen isländsk nationalism, men blev ett mer svårtämjt epos som fogade samman mannen, individen, nationen och klassamhället till ett hänsynslöst monster."

Per Wirtén i Expressen om nyöversättningen av Halldór Laxness Fria män.

Dagens bonuscitat

"Island är ett mycket vackert land och Ísafjörður en unik plats. Jag kan knappt vänta med att komma tillbaka hit. Jag har stor respekt för Island och avundas er livet här. Jag har träffat många gästfria människor som är varma och hjälpsamma."

Skådespelaren Jeremy Irons i Bæjarins Besta om sitt besök i Ísafjörður för att spela in en BBC-dokumentär om sopförbränning och hållbarhet.

Kaupþing tvingas återbetala miljoner till konkursbo

Kaupþings konkursbo tvingas återbetala 127 miljoner isländska kronor till det konkursade bolaget Samson. Banken krävde bolaget på nya säkerheter i samband med lån, men Héraðsdómur Reykjavíkur anser Kaupþing överskred sina befogenheter i samband med uttaget.

Sommaren 2007 kulminerade börsvärdet för aktier i Landsbanki. Därefter började det dala, först långsamt men snart i rask takt.

I december 2007 beviljade Kaupþing ett lån till Samson på 4,3 miljarder isländska kronor. Lånet användes som betalning på ett tidigare lån från banken till Samson för ett köp av aktier i Landsbanki. Som säkerhet för det nya lånet gavs aktier i just Landsbanki till ett värde av 239 miljoner.

Huvudägare i Landsbanki var Björgólfur Thor Björgólfsson och Björgólfur Guðmundsson genom Samson. Sommaren 2008 hade Landsbankis börsvärde sjunkit så mycket att Kaupþing krävde nya säkerheter för lånet. Annars skulle Samson tvingas att betala av skulden. Samson pytsade in aktier värda ytterligare 52 miljoner isländska kronor som säkerhet.

Den 2 oktober 2008 - bara sex dagar innan Landsbanki kollapsade - begärde Kaupþing ytterligare säkerheter. Efter statens övertagande av Glitnir några dagar tidigare befann sig Landsbankis aktier närmast i fritt fall på börsen.

Fyra dagar senare kom svaret från Samson med e-post. Bolaget lovade nya aktier i Landsbanki värda 36 miljoner som säkerhet. Dessutom skulle Samson sälja alla innehav i penningmarknadsfonder och därmed frigöra 370 miljoner till räntor plus 23 miljoner i avbetalning på lånet.

Men Kaupþing gick längre än så och plockade samma dag, den 6 oktober, på eget bevåg ut 520 miljoner isländska kronor från Samsons konto i banken. Den 12 november 2008 begärdes Samson i konkurs.

Veckan därpå krävde Samson att Kaupþing skulle återbetala pengarna eftersom bolaget själv inte utfört transaktionen, men banken vägrade och Samson stämde Kaupþing inför domstol. Nu ger Héraðsdómur Reykjavíkur Samson delvis rätt. Oavsett bankens krav på Samson var det inte riktigt att ta mer pengar än vad företaget hade accepterat. Kaupþings konkursbo ska därför ersätta Samsons konkursbo med 127 miljoner isländska kronor plus ränta samt betala rättegångskostnaderna på en miljon.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Islands Elvis i Kópavogur och Jagger i Bolungarvík

Inte bara barn kan döpas efter kändisar. Det gäller även fiskebåtar. I hamnen i Bolungarvík ligger Guðmundur Óli Kristinssons båt Jagger, som fått sitt namn efter Rolling Stones-sångaren som en gång besökte trakten.

Elvis Aron Christensen döptes nyligen i Lindakirkja i Kópavogur. Att pojken, som föddes i december förra året, blev Islands första Elvis sedan Mannanafnanefnd godkänt förnamnet uppmärksammades även av Elvis Presley Enterprises, som driver Graceland och förvaltar arvet efter den avlidne rockkungen.

Elvis Arons mamma, Fanney Erla Hansdóttir, säger till DV att de flesta uppskattar att sonen döpts efter legenden:

"Vissa tappade andan men de flesta tyckte att det var väldigt kul och överraskade dem en smula."

Från början var det tänkt att pojken skulle heta Elvis Theodór, men i slutändan blev det alltså Elvis Aron. En som gillade namnet var prästen Guðmundur Karl Brynjarsson:

"Han är Elvis-fan och spelade gitarr i kyrkan. ... När jag tog av Elvis dopklänningen kom prästen till mig och frågade om han kunde skriva på Facebook att han hade döpt Elvis. Han sprang in på kontoret väldigt upprymd och sade att han var mycket stolt över att ha döpt Elvis Aron."

Men det är inte bara människor som kan döpas efter kändisar. I Bolungarvík finns Guðmundur Óli Kristinssons fiskebåt Jagger ÍS-43. Ägaren berättar för Fiskifréttir att namnet blev naturligt - innan båten döpts hade den nämligen fått registersiffran 43, vilket är Mick Jaggers födelseår:

"När man arbetade på båten hette det alltid att man arbetade på Jagger och det skrevs på arbetsrapporten. Namnet på båten fastnade därmed innan jag hade bestämt vad den skulle heta."

Guðmundur Óli Kristinsson var en av dem som träffade rocklegendaren när han besökte Ísafjörður sommaren 1999. Mick Jagger cyklade runt i stan, köpte några böcker, kikade in på hembygdsmuseet och fick en båttur runt Hornstrandir:

"Jag ägde inte båten vid den tiden men jag åkte och hälsade på honom på yachten som han kom med. Dessutom hade jag varit på en konsert med Stones en halv månad innan. Jagger gav mig ett varmt mottagande och pratade med alla som pratade med honom och var helt befriad från alla divalater."

Jagger är inte den enda kändisbåten i isländska hamnar. I Sandgerði finns Clinton och i Akranes båten Lennon.

Här kan du läsa mer om Islands Elvis.

Dagens citat

"I’d been having these strong feelings of fear and danger ever since Gorbachev and Ronald Regan had arrived in Iceland ... it felt like it was the final stage of something. I’m not even sure why I went to my landlord that night, all I remember is that when I got there, everything just collapsed in my head. I somehow connected my landlord to my conspiracy theory, to the arrival of the leaders in Reykjavik… I assumed my landlord to be the leader of a fascist terror group…"

Bjarni Bernharður Bjarnason, poet dömd för att ha dödat sin hyresvärd, i Vice om hur dådet gick till.

Dagens bonuscitat

"This was the scene on Eyjafjallajökull when I arrived in Reykjavík, Iceland’s capitol city. The enormous ash cloud from this eruption caused the largest disruption of global air travel since WWII, but everyone in our group arrived in the nick of time, just before the airport closed indefinitely. Better to be stuck where the skiing is than somewhere it isn’t!"

Drew Pogge i Back Country Magazine om skidåkning på Island.

Urbana upptäcktsfärder på Island

Hur urbant det egentligen är går väl att diskutera, men här är ett gäng klipp från folk som sysslar med så kallad urban exploration. Först sillfabriken i Djúpavík ...



... sedan sillfabriken i Hjalteyri ...



... en improviserad bilskrot mellan Vopnafjörður och Bakkafjörður ...



... obebodda och övergivna hus på norra Island ...



... fartyget Garðar BA-64 som för 30 år sedan strandade utanför Patreksfjörður ...



... DC3-vraket utanför Vík í Mýrdal ...



... och övergivna byggnader vid flygplatsen i Keflavík.

Därför finns det inga mygg på Island

Frånvaron av mygg på Island är något som ofta förvånar. Förutsättningarna finns ju där - myrar, vattendrag med rätt miljö och temperaturer som påminner om det norrländska myggmeckat. Förklaringen är sannolikt att det isländska vädret är för omväxlande för att myggen ska överleva.

Island skapades av vulkanutbrott som ägde rum efter att de ursprungliga kontinenterna bildats. Därför är floran och faunan begränsad till vad som har kunnat ta sig till ön - antingen på egen hand eller genom människan.

På Grönland, Islands närmaste granne, finns mygg och de har följt med som tjuvpassagerare på flygplan till Keflavík. Ändå har arten, trots att de kan överleva temperaturer ned till -50 grader, inte fått fäste i det nya landet.

Längs den grönländska kusten finns två myggarter. I andra grannländer, som Norge och Storbritannien, betydligt fler. Åtminstone en av de grönländska arterna har kommit till Island utan att överleva.

Ändå tycks förutsättningarna finnas där. Myrar och grunda vattendrag där larverna kan leva på mikroorganismer och organiskt material från sjöns botten. Den typen av områden finns nära flygplatserna och mygg borde därför kunna hitta platser att leva och föröka sig på.

Förklaringen till att mygg inte lyckats suga sig fast på Island är förmodligen klimatet. På Grönland samt i norra Skandinavien övervintrar puppan under istäcket och kläcks så snart isen smälter. Eftersom temperaturerna där ligger stabilt under nollpunkten innebär det att kläckningen sker först till våren.

Klimatet på Island är mer ombytligt. Termometern går ofta som en jojo mellan plus- och minusgrader även långt in i landet. Det gör att puppan vid töväder kan kläckas mitt i vintern, och innan den har hunnit igenom sin livscykel - kläckning, blodsugning, reproduktion - kan vattendragen ha frusit till på nytt vilket gör att puppan inte kan överleva.

Frånvaron av mygg gör dock inte Island till helt blodsugarfritt. Vid Mývatn finns till exempel under sommaren enorma mängder knott som ibland närmast kan göra himlen svart. Men få av dem bits och betten är inte lika besvärliga som myggornas.

Källa: Vísindavefurinn

Dagens citat

"It's the Lord of the Steeds. It came from our Persian cat Elvis, his nickname used to be 'the mighty Steed Lord' and when it came time to find a name for our band Steed Lord was a perfect match."

Steed Lord förklarar i Time to Sign Off hur gruppen fick sitt namn.

Dagens bonuscitat

"Nytänkande och kreativitet tar snabbmålet till nya dimensioner. Med långsiktighet och stort engagemang ger man gästen det 'lilla extra'. Kvalitet och ambition genomsyrar helheten där fräscha råvaror är självklarheter i tillredningen. Det genomtänkta konceptet och den goda maten bidrar till en garanterat positiv upplevelse."

Den isländska kedjan Serrano vann Arlas guldko 2011 i kategorin bästa snabbmål.

Foto: Helena Bevengut-Lasson

Tröttnade på dålig väg - asfalterar själva

Det är inte bara invånarna i Hnífsdalur som har tröttnat på dåliga vägar och tagit saken i enga händer. Nu har de boende vid Hjallabyggð i Suðureyri fått klartecken från kommunen att själva asfaltera gatan.

Nyligen bestämde sig Jón Sveinsson och Ólafur Friðbjarnarson för att råda bot på sysslolösheten och den potthålsfyllda vägen genom att fylla igen tjälskotten på Dalbraut med cement. De var inte ensamma om att vara missnöjda med vägstandarden i Västfjordarna.

De boende vid Hjallabyggð i Suðureyri har erbjudit sig att finansiera asfaltering av gatan. Kostnaden är beräknad till mellan fyra och fem miljoner isländska kronor.

Kommunstyrelsen i Ísafjarðarbær har enhälligt sagt ja till förslaget. Beslutet innebär att klagomålen på Hjallabyggðs standard snart lär vara historia - om än en ganska dyr sådan för invånarna.

Här kan du läsa mer om Hnífsdalur.

Sprons sista spillror till välgörande ändamål

När Sprons samhällsfond strax före jul delade ut 340 miljoner isländska kronor till välgörande ändamål var det inte bara ett tecken på godhet. Det var också en symbol för hur få tillgångar som gick att rädda undan finanskraschen.

Samhällsfonden skapades samtidigt som Spron blev ett aktiebolag 2007. Då hade banken skrapat ihop 15 miljarder isländska kronor i fonden genom vinster som inte delats ut till ägarna. Eftersom regelverket för fonden var tämligen löst gav det dessutom Spron lite extra finansiella muskler - i nödfall skulle det vara möjligt att föra över pengarna till den vanliga verksamheten.

I praktiken blev dock samhällsfonden snabbt ett verktyg för Spron. Det dröjde inte länge innan den ägde 15 procent av aktierna i banken, och därmed på samma sätt - genom affärer med närstående bolag - som i de andra affärsbankerna bidrog till att hålla uppe börsvärdet.

När Spron börsintroducerades sommaren 2007 kostade en aktie 16,80 isländska kronor. Kursen halverades dock snabbt, men samhällsfonden fortsatte ändå att köpa in sig i banken. Minst lika flitiga var enligt Viðskiptablaðið bankens ledning.

Under tiden fram till att Spron omvandlades till aktiebolag uppstod nämligen en lucka i lagstiftningen som gjorde det möjligt för ledningen att ändå handla med värdepapper i banken. Omkring 60 procent av aktieförsäljningen inom den tidsrymden ska ha utförts av styrelsen och andra toppchefer i banken.

Affärerna utreds nu av åklagare. Misstankarna rör fyra fall av insiderbrott. Vilka som låg bakom försäljningen stod nämligen klart först sedan nya aktieägare börjat undersöka Sprons historia. Flera toppchefer misstänks ha mörkat affärerna och underlåtit att rapportera dem. Den största enskilda affären gäller aktier som såldes för två miljarder isländska kronor, skriver Viðskiptablaðið.

Tre och ett halvt år senare återstod alltså bara 340 miljoner i fonden. Efter att de pytsats ut dagen före julafton upplöstes samhällsfonden eftersom det inte fanns ett öre kvar i den och Spron befinner sig under rekonstruktion.

De sista slantarna från Sparisjóður Reykjavíkur og nágrennis samhällsfond går nu enligt ett pressmeddelande till välgörande ändamål - som sjukvård, kyrkans hjälparbete och fritidsaktiviteter för ungdomar. Men så välgörande var alltså inte fonden att den lyckades rädda den egna banken.

Här kan du läsa mer om Spron.