torsdag 16 juni 2011

Isländsk språklag slutet på 30 års kamp

"Isländska är det isländska folkets språk och offentligt språk på Island." Så lyder den första paragrafen i den nya isländska språklagen. Men det historiska beslutet hamnade i skymundan av glädjeruset när alltinget samtidigt gav teckenspråk och punktskrift samma status som isländskan.

Det var ovanligt känslosamt och välbesatt på alltingets läktare när teckenspråket med 35 enhälliga röster gavs samma status som isländskan. Många teckenspråkstalare följde omröstningen och applåderade beslutet. Näringsminister Katrín Júlíusdóttir kallade beslutet "en stor glädjedag" och vikarierande kultur- och utbildningsministern Svandís Svavarsdóttir, som själv arbetat som teckenspråkstolk, firade med teckenspråkstalarna och sade att det var "ett fantastiskt steg efter många års kamp".

Strävan efter att erkänna teckenspråket i lag har pågått i 30 år. Beslutet innebär att talarna får rätt att använda teckenspråk vid alla typer myndighetskontakter, att myndigheterna får ansvaret för undervisning i teckenspråk samt att en särskild språknämnd med ansvar för teckenspråk ska inrättas. Det blir också förbjudet att diskriminera teckenspråkstalare.

I det ursprungliga förslaget omfattades inte punktskrift av lagen. Önskemålet om att även det skulle ingå i den nya språklagen framkom under remissrundan. Enligt nämndens utlåtande rörde det sig om "ett legitimt och naturligt krav" som fick stöd av samtliga nio ledamöter.

Den som har behov av undervisning i punktskrift ska, precis som med teckenspråk, kunna få det. Det är statens ansvar att se till så att sådan utbildning finns.

Språklagen innebär att isländska blir officiellt språk på Island. I nämnden diskuterades behovet av ett sådant ställningstagande. Isländska har ända sedan koloniseringen på 800-talet varit landets dominerande huvudspråk. Under de senaste årtiondena har dock invandringen till Island varit påtaglig samtidigt som det internationella samarbetet har ökat behovet av att i vissa sammanhang tala andra språk. Därför var det enligt nämnden viktigt att understryka isländskans särställning genom att ge den officiell status.

Att språksituationen har förändrats inom vissa områden ger också avtryck i lagtexten. Íslensk málnefnd, Islands motsvarighet till Språkrådet, har tidigare uttryckt oro över att engelska används i allt större utsträckning inom universitetsvärlden. Nu finns en sådan markering i lagen där det bland annat sägs att isländska ska användas inom samtliga utbildningsnivåer:
"Myndigheterna ska främja att det akademiska ordförrådet på isländska inom olika områden utvecklas gradvis och stadigt, är tillgängligt för alla och används i stor utsträckning."
I dag måste den som söker isländskt medborgarskap genomgå ett språktest. De som bor i landet utan att ha tillräckliga kunskaper i isländska har rätt till tolk i vissa sammanhang. Ett lagförslag om invandrarspråk utarbetas just nu i välfärdsdepartementet.

Den som vill och behöver ska få undervisning i isländska. Och språket som används av stat och kommuner ska vara "vårdat, enkelt och tydligt":
"Det nationella språket är befolkningens gemensamma språk. Myndigheterna ska säkerställa att det är möjligt att använda det inom alla områden i det isländska samhället. Alla som är bosatta i landet ska ha möjlighet att lära sig och använda isländska för allmänt deltagande i det isländska samhället."
Här kan du läsa mer om språklagen.