Dagens bonuscitat

"When it came down to the nuts and bolts of governing, the Best party turned out to be just like any other boring, traditional political party, reneging on its election promises and withholding information from the public and the people it was supposed to be governing if it served its own agenda. Initial collaboration within the city council quickly turned sour, with its colleagues accusing it of autocracy before quitting in frustration."

Alda Sigmundsdóttir i The Guardian om Bästa partiet i Reykjavík.

Kjalarnesbor vill tvinga bort dömda sexbrottslingar

Varning pedofil! sprejat på asfalten, krossade rutor, brevprotester och rop genom porttelefonen nattetid. Ungdomar i Kjalarnes försöker tvinga bort två män som har dömts för sexbrott mot barn från samhället. Flera invånare är kritiska mot att de inte informerats om att männen flyttat in.

Ungdomar i Kjalarnes, ett samhälle ett par mil utanför Reykjavík, vill tvinga bort två män från orten. Bägge har tidigare dömts för sexuella övergrepp mot barn. Genom att trakassera dem hoppas ungdomarna att männen ska flytta.

Ungdomarna har skrivit protestbrev, ringt på porttelefonen nattetid och uppmanat männen att flytta, krossat ett fönster samt sprejat Varúð barnaperri! i asfalten utanför männens bostad. Hittills har männen inte låtit sig påverkas.

"Jag vill bara få vara i fred", säger en av männen till Pressan.

En av männen, som är i 40-årsåldern, dömdes år 2008 till fyra års fängelse för sexbrott mot barn. Han hade då brutit sig in i ett hus i Reykjavík och förgripit sig på en femårig flicka när hon log och sov. Mannen flydde när en släkting som fanns i huset vaknade. Han ertappades med huvudet mellan flickans fötter och hade tvingat av henne kläderna. Efter att mannen flytt undrade femåringen om han hade lov att slicka hennes kön.

Mannen lyckades fly men kunde identifieras genom fingeravtryck.

År 2004 försökte mannen röva bort en fyraårig flicka från sitt hem i Seyðisfjörður. Han tog sig in i huset en vinternatt och bar ut flickan. Pappan vaknade, sprang efter och kunde slita sin dotter ur mannens armar. Straffet blev två års fängelse.

Mannen har tidigare vid flera tillfällen även dömts för misshandel och sexbrott mot andra kvinnor. År 2003 dömdes han till nio månaders fängelse för att ha slagit och antastat en kvinna på en restaurangtoalett.

Den andre mannen är den som står för kontraktet på lägenheten. Han är i 70-årsåldern och också dömd för sexbrott mot barn. I tre års tid ska han ha tafsat på ett barnbarn när han satt barnvakt. Flickans mor sade under rättegången att mannen blev en helt annan människa när han drack alkohol. Han ska även ha utsatt henne för övergrepp.

De som står bakom protesterna är enligt Pressan ungdomar i området. Men även bland närboende finns en oro. En förälder kritiserar i Pressan myndigheterna för att ingen fått kännedom om att två sexbrottslingar flyttat in:

"Här bor nu två män som har dömts för sexbrott mot barn och vi får inte veta någonting, får bara kännedom om det här genom en slump, och polisen och barnavårdsnämnden säger att de inte kan göra något om inga nya brott begås. Man bara väntar på brott. Naturligtvis finns det upprördhet bland folk men det är för mycket att säga att männen har blivit förföljda. De har till största delen lämnats i fred."

En annan boende säger till Pressan att oron för männen är utbredd:

"Vi har tidigare varit trygga med våra barn här. Nu sitter vi på nålar."

Här kan du läsa mer om Kjalarnes.

Bónusgrisen kan försvinna vid årsskiftet

Edith Randy Ásgeirsdóttir har aldrig fått betalt för att ha ritat Bónus logotyp. Det är bakgrunden till den rättstvist som gör att lågpriskedjan riskerar att bli av med en av Islands mest kända varumärken.

Den rosa och flinande spargrisen har varit Bónus logotyp ända sedan starten 1989. I början, säger Edith Randy Ásgeirsdóttir till Pressan, var grundarna Jóhannes Jónsson och Jón Ásgeir Jóhannesson panka eftersom de satsade sina tillgångar på företaget. Meningen var att hon skulle få betalt för sitt arbete, men så skedde aldrig.

Edith Randy Ásgeirsdóttir anser att hon är den rättmätige ägaren av logotypen. Avtalet mellan henne och Bónus löper ut vid årsskiftet. Dottern Saga Ýrr Jónsdóttir, som också är jurist och biträder sin mor i tvisten inför Héraðsdómur Reykjavíkur, menar att Bónus riskerar att bli av med sitt kännetecken:

"Om de vill gå den vägen antar jag att jag hänger upp min mors Bónusgris på väggen på mitt advokatkontor."

Hagar, det bolag som i dag äger Bónus, har hittills avvisat kraven. Företaget anser sig ha rätten att använda symbolen. Saga Ýrr Jónsdóttir vill däremot enligt Pressan att domstolen slår fast att upphovsrätten tillhör Edith Randy Ásgeirsdóttir. Sedan är det upp till Bónus att ersätta henne eller hitta en annan logga:

"Mamma ritade grisen och arbetade med marknadsföring åt Bónus i 15 år innan hon började göra annat. Det var alltid avsikten att Bónus grundare skulle betala henne för grisen när läget var bättre då pengarna inte fanns när butiken grundades."

Här kan du läsa mer om striden om Bónusgrisen.

Dagens citat

"Att ha en låt med i ett så stort program är fantastiskt bra reklam och bara att njuta av. Vi fick därefter riktigt bra reaktioner och låten, 'Vanguardian', hoppade direkt in på Itunes elektroniska försäljningslista i USA."

Svala Björgvinsdóttir i Fréttablaðið om att Steed Lords "Vanguardian" spelades i tv-programmet "So You Think You Can Dance".

Dagens bonuscitat

"Naturligtvis är det så. Men det är helt omöjligt att förklara skämt i efterhand. Det blir inte roligt."

Björgólfur Thor Björgólfssons talesperson Ragnhildur Sverrisdóttir förklarar i DV att affärsmannen skämtade när han bad om en gratis t-tröja i samband med Quarashis återföreningskonsert i Reykjavík med motiveringen att han brukade få betalt för att bära vissa kläder.

Foto: Actavis

Strandad val - från fest till stinkbomb

Från jackpott till potentiell stinkbomb. En val kan betyda många saker - i vattnet är den en turistmagnet, strandad nu för tiden ett ruttnande kadaver som ingen vill ta ansvar för.

En stor val påträffades i helgen död i Fljótavík på norra Hornstrandir. Området är obebott, men en hel del turister rör sig i naturreservatet under sommaren.

Den döda valen skvalpade med vågorna i viken omkring 20 meter från stranden. Om den flyter i land kommer den snart att förvandla stranden till ett illaluktande berg av ruttnande kött. Ingen vill att det ska hända - men ingen vill heller ta ansvar för den fyra meter långa valen.

I början av 1900-talet betydde en strandad val en dragkamp om köttet. Fattiga och hungrande islänningar var beredda att färdas långa sträckor för att kunna komma över en bit av kroppen. I sagalitteraturen finns också berättelser om hur strandade valar kunde utlösa konflikter när olika klaner stred om köttet.

I dag är läget annorlunda. En strandad val på ägorna betyder antingen stora kostnader för att frakta bort kadavret eller en blivande stinkbomb.

Polisen fick kännedom om den döda valen i söndags. Efter kontakt med samtliga berörda visade det sig enligt rapporten att ingen ville ta ansvar för kroppen. Många uttryckte däremot sin oro för att den skulle spolas i land. I så fall skulle den nämligen snart börja lukta och därmed kunna avskräcka turister.

Än så länge har den dock inte sköljts upp på stranden och syns heller inte längre till i viken. I stället har den drivit något mot Rekavík - men förhoppningen är att den ska sjunka eller spolas ut till havs.

Isländskans ord för jackpott, hvalreki, tycks därmed vara på väg att förlora ursprungsbetydelsen. Hvalreki betyder nämligen även just strandad val, en händelse som i dag inte längre utgör någon vinstlott.

Här kan du läsa mer om strandade valar.

Praktverk om Akranes sågas - kommun hotar stämma

Turerna kring böckerna om Akranes historia går vidare. Praktverket, som tagit 24 år att färdigställa till hälften, har på sina håll fått ett mycket beskt mottagande. Och nu hotar kommunledningen med juridiska åtgärder mot en tidningsrecension där det första bandet närmast utsattes för en avrättning.

Beslutet att Akranes historia skulle skrivas och ges ut i påkostade band fattades av kommunfullmäktige redan 1987. Det tog 24 år och runt 100 miljoner isländska kronor innan de två första böckerna av fyra äntligen nådde bokhandeln i våras.

En av dem som har kritiserat både projektet och böckerna i sig är läraren och bloggaren Harpa Hreinsdóttir. Hon skriver i ett blogginlägg att verket är slarvigt skrivet och innehåller många sakfel och sammanblandningar. Det ska dessutom finnas ett antal frågetecken kring bildmaterialet i böckerna. Hon kritiserar också författaren Gunnlaugur Haraldsson för att bland annat ha använt sig av Wikipedia som källa och klassar slutresultatet som skräp.

Gunnlaugur Haraldsson säger till DV att han inte vill bemöta kritiken, men att den så småningom kommer att besvaras. Nu ser det ut som att det svaret kommer från kommunchefen Árni Múli Jónasson. Efter en totalsågning av Saga Akraness i Fréttatíminn säger han till Vísir att kommunen nu överväger juridiska åtgärder mot tidningen:

"Det här är förtal som människor måste bära ansvar för. ... Jag tvivlar på att den här recensionen bygger på någon större granskning av den här boken."

Árni Múli Jónasson anser att recensenten, Páll Baldvin Baldvinsson, främst ägnar sig åt smutskastning. I recensionen av det första bandet skriver han att det är "ett märkligt minnesmärke över feltänkta förberedelser, ett slarvigt utfört arbete och ett slarvigt försök att konstruera en historieteori som det inte finns belägg för" samt att utgivningen tyder på bristande kvalitetskänsla inom bokbranschen. I Skessuhorn hävdar Árni Múli Jónasson dessutom att Páll Baldvin Baldvinsson "av någon oförklarlig anledning har bestämt sig för att okritiskt äta upp den rappakalja som en bloggare här i stan har svarat för under de senaste veckorna."

Páll Baldvin Baldvinsson säger till Vísir att han inte vill kommentera recensionen. Fréttatíminns chefredaktör, Jón Kaldal, säger till Vísir att kommunledningen i Akranes har sin fulla rätt att ogilla texten, men att han står bakom den och inte ser några anledningar att ändra åsikt i frågan:

"Ingår det inte i recensionens roll att väcka debatt om de verk som behandlas varje gång? För mig verkar det som att Páll Baldvin har lyckats mycket väl med det den här gången."

Akranes gick under årets första fem månader back 153,6 miljoner isländska kronor. Den budgeterade förlusten för kommunen var 6 miljoner.

Här kan du läsa mer om turerna kring Saga Akraness.

Dagens citat

"Det här området finns där men tjänar inte fåglarna som det borde eftersom det inte finns någon inspektör som garanterar deras säkerhet. Där leker korpar, katter och minkar fritt och bland annat av de skälen är andungarna förhållandevis få. Änderna får inte frid i det fredade området."

Ólafur K. Nielsen, fågelexpert vid Náttúrufræðistofnun Íslands, säger i Morgunblaðið att projektet som ska freda Tjörnin och Vatnsmýrin är lönlöst eftersom det inte finns någon tillsyn - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Unfortunately, when people are writing about the project, it comes across as being extremely complicated. ... But actually, the intention is to simplify things through touch-screen."

Björk i BBC om "Biophilia".

Icesave-sparare vägrade betala fortkörningsböter

När nederländaren stoppades för fortkörning vägrade han att betala böterna. Anledningen: Som Icesave-sparare ansåg han sig kunna strunta i straffet tills Island svarat för Landsbankis insättningsgaranti.

Mannen stoppades av polisen på ringvägen utanför Blönduós då han körde 116 kilometer i timmen där hastighetsbegränsningen var 90 kilometer i timmen. Notan för fortkörningen var 50 000 isländska kronor. Men mannen, som var från Nederländerna, vägrade att betala.

Polisen i Blönduós är känd för att vara nitisk mot fortkörare. De ursäkter som bilisterna brukar komma med i försök att slippa böterna är ofta kreativa. Det är dock ingen tidigare som haft en utrikespolitisk tvist som undanflykt.

Bilisten, som sade sig ha sparat pengar i Icesave, hävdade att han skulle gå fri från fortkörningsböterna eftersom Island inte ersatt Nederländerna för insättningsgarantin. Polisen förklarade att de inte kunde ta hänsyn till mellanstatliga dispyter och att alla fortkörare måste behandlas lika.

Mannen gav så småningom med sig efter en stunds argumentation och gick med på att betala böterna. Under samma hastighetskontroll stoppades ytterligare nio bilister som fick böta för fortkörning.

Dialogen mellan Island, Nederländerna och Storbritannien har enligt Morgunblaðið varit ytterst sparsam sedan det tredje Icesave-avtalet fälldes i en folkomröstning i våras. Departementschefen Guðmundur Árnason säger att de brittiska och nederländska förhandlarna informerats om innebörden av utgången, men att några ytterligare samtal inte ägt rum. Finansdepartementet har heller inte fått några nya skrivelser från Storbritannien eller Nederländerna rörande tvisten.

Icesave-dispyten är på väg mot en prövning i Eftas domstol. Ett sådant besked kommer sannolikt i september, skriver Morgunblaðið.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon säger till Vísir att staten kommer att behålla ägandet i Landsbanki en tid framöver och att någon försäljning inte är aktuell. I nuläget anser han att det är riktigt att staten kontrollerar den största isländska banken. Minoritetsposterna i Íslandsbanki och Arion Banki kan däremot bli föremål för försäljning.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Makrillkriget: Hotar med importstopp av isländsk fisk

Importstopp av isländsk fisk och frysta förhandlingar om EU-medlemskap. Så vill Norges och EU:s delegationer få Island att acceptera deras fångstkvoter för makrill. Om sanktionerna blir verklighet hotar utrikesminister Össur Skarphéðinsson med att dra EU och Norge inför rätta för brott mot EES-avtalet.

Tvisten om makrillfisket i Nordostatlanten innebär att fångsterna överstiger forskarnas rekommendationer. Parterna, med Island och Färöarna på ena sidan och Norge och EU på den andra, har misslyckats med att komma överens om en kvotuppdelning.

Island fick i år för första gången en plats vid förhandlingsbordet. Efter att ha erbjudits 3,1 procent av den totala kvoten men krävt 17 procent strandade samtalen. EU och Norge hävdar att Island ägnar sig åt tjuvfiske, medan Island anser sig ha full rätt att bestämma över fisket i den egna ekonomiska zonen.

Nu har EU:s och Norges delegationer lanserat en ny plan för hur Island och Färöarna ska tvingas tillbaka till förhandlingsbordet och avstå från anspråken på större kvoter. Målet är att få fiskekommissionären Maria Damanaki att backa upp åtgärderna.

Huvudförslaget är att all import av fiskeprodukter från Island och Färöarna till EU och Norge ska stoppas. Något som vore ett hårt slag för det isländska fisket eftersom tre fjärdedelar av exporten går till EES-länder. Dessutom ska Islands förhandlingar om villkoren för EU-medlemskap frysas tills det finns en överenskommelse om makrillfisket, rapporterar Fish Update.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till DV att EU och Maria Damanaki saknar argument i striden om makrillfisket. Omkring en miljon ton makrill finns i den isländska zonen under sommaren och äter där upp sig med omkring 600 000 ton. Av de 150 000 ton makrill som Island fiskar går alltså tre fjärdedelar av vikten tillbaka till EU:s och Norges vatten.

Össur Skarphéðinsson säger sig ha fått försäkringar från EU:s utvidgningskommissionär Stefan Füle att förhandlingarna om medlemskap inte ska stranda på fisket. Han tror enligt DV heller inte att EU kommer att införa något importstopp:

"EU kan inte förbjuda import av marina produkter från Island på grund av makrilltvisten av den enkla anledningen att det vore ett brott mot EES-avtalet. Island kan då dra unionen inför domstol och utgången skulle bli en total seger för Island. EU ger sig inte in i sådana galenskaper. Det enda som EES-avtalet möjligen skulle kunna tillåta av sådana straffåtgärder är att förbjuda import av makrillprodukter från Island och Färöarna, men även det är mycket tveksamt."

Utrikesministern försäkrar även att Island alltid är redo att diskutera makrillfrågan. Det har aldrig handlat om att bojkotta förhandlingarna - men om budet är på samma nivå som senast lär de knappast leda till någon överenskommelse.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

"Jag tycker att det är absurt att läsa den halvdana skadeglädje som finns hos vissa över att det går dåligt i Europa, oavsett inställningen till EU. Det är viktigt för alla att man arbetar sig ut ur de här ekonomiska problemen och att det inte blir ytterligare bakslag."

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon i Fréttablaðið om det ekonomiska läget i Europa.

Dagens bonuscitat

"När vår säsong i collegefotbollen slutade i november förra året visste jag att jag snart ville fortsätta att spela någonstans. Jag vilade i några veckor men började så träna för fullt och hade kontakt med en agent som sade att ett lag på Island ville ha mig. Jag svarade bara: 'Island? Jag måste titta på kartan.'"

Ashley Bares, målspottare i Stjarnan, i Morgunblaðið om flytten från USA till Island.

Amerikan slog huvudet i tv-skärm - stämmer Icelandair

Kvinnan slog i tv-skärmen när hon reste sig upp efter att ha lagt handbagaget till rätta. Nu stämmer hon Icelandair för olyckan. Kvinnan hävdar att hon drabbades av minnesförlust och skallskador.

Icelandairs underhållningssystem tycks inte vara uppskattat bland alla passagerare. Åtminstone inte av en amerikansk kvinna bosatt i Los Angeles som den 2 september 2006 steg på ett plan från Minneapolis till Keflavík.

När kvinnan hade placerat sitt handbagage under stolen framför henne reste hon sig upp. Hon slog då huvudet i den nedfällda tv-skärmen.

Olyckan ska enligt stämningsansökan ha orsakat kvinnan minnesförlust, hjärnskador, skallskador och gett henne nedsatt motorik. Kvinnan anser att Icelandair agerat oaktsamt genom att inte fälla upp skärmarna och därför ska ersätta henne ekonomiskt för skadorna, skriver Los Angeles Daily News.

Icelandair anser inte att bolaget ska ta ansvar för händelsen. Flygbolaget fick medhåll av en domare i Los Angeles som först avvisade stämningen med hänvisning till att hon inte visat att Icelandair brutit mot Federal Aviation Administrations regelverk för vad som kan sägas utgöra en olycka.

Beslutet revs dock upp i en överprövning och målet kommer nu att tas upp i amerikansk domstol.

"This is a great result," säger kvinnans advokat, Andrew N. Chang, till Los Angeles Daily News.

Guðjón Arngrímsson, informationsansvarig för flygbolaget, säger till Vísir att det visserligen inte är helt ovanligt att Icelandair dras inför rätta, men att kvinnans stämningsansökan inte är av den vanliga sorten:

"Vi har varit verksamma inom den internationella luftfarten i årtionden och olika saker har kommit upp. Men det här är ett ovanligt fall. ... Det här är mycket speciellt."

Här kan du läsa mer om Icelandair.

Fåren försvinner från Breiðavík

I höst försvinner fåren från Breiðavík. Gårdens ägare tänker i stället satsa enbart på turismen och undersöka möjligheterna att hålla hotellet öppet året runt.

Under vintern finns 650 får i Breiðavík. På sommaren strövar de längs ängarna och stränderna, men snart kommer fälten att växa igen. I samband med slakten i september upphör ägarna med verksamheten. I stället för får tänker de helhjärtat satsa på turism.

Hótel Breiðavík ligger bara en mil från Látrabjarg, fågelklipporna som också är Västfjordarnas och Islands västligaste punkt. Hotellet håller öppet mellan den 15 maj och 15 september. Huvudbyggnaden har byggts ut nu i år, och målet är att försöka locka turister året runt.

Keran St. Ólafsson, som äger gården tillsammans med Birna Mjöll Atladóttir, säger till Morgunblaðið att fåren innebär för mycket arbete:

"Alla våra barn har lämnat hemmet och det har varit väldigt mycket jobb. Det har därför blivit dags att hala segel."

Under högsäsongen är det ofta fullt i Breiðavík medan det är glest med besökare i maj och september. Det är dock gott om fåglar vid Látrabjarg redan i april så möjligheten att locka naturintresserade resenärer under en större del av året finns.

Ett problem är vägen. Efter Örlygshöfn sträcker sig väg 612 högt över havet och snöar ofta igen under vintern. Sträckan är under vintern så besvärlig att till och med posten har fått tillåtelse att upphöra med utbärningen och lämna försändelserna i en brevlåda vid ett vägskäl en dryg mil från Breiðavík.

Breiðavík har i århundraden varit en plats för fårskötsel och fiske. Den första kyrkan byggdes här 1824. Platsen är dock mest känd för den ungdomsskola som drevs på gården mellan 1953 och 1979. Misshandel, trakasserier och sexuella övergrepp mot pojkarna tillhörde vardagen. Undersökningar visar att händelserna satt djupa spår - fyra av fem elever dömdes senare för brott, och två av tre för allvarliga brott.

En av pojkarnas uppgifter var att ta hand om fåren, en tid som nu tycks gå mot sitt slut.

"Det blir konstigt att se fältet oslaget", säger Keran St. Ólafsson till Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Breiðavík.

Dagens citat

"Vi var väninnor. ... Jag lärde känna henne genom en gemensam väninna när jag flyttade till London för ungefär nio år sedan. Vi var liksom i samma vänkrets och var goda vänner. ... Vi har inte haft mycket kontakt sedan jag flyttade hem, men hon var en del av livet när jag bodde i London."

Þórunn Antonía Magnúsdóttir i DV om vänskapen med Amy Winehouse.

Foto: myspace.com/thorunnantonia

Dagens bonuscitat

"Free movement of assets and liquidity among members of a financial group without the consent of the host supervisor could end in tears. Savers in one country may find out in bad times that their deposits are not covered by worthwhile assets and liquidity, as these have already been used to help the parent bank or other members of a pan-European financial conglomerate. This increases the risk of contagion between financial systems in the EU and accelerates that contagion. Moreover, we are creating a risk of multiple repetitions of cases such as Icesave, with national taxpayers bailing out their nation’s savers outside the agreed rules."

Mojmír Hampl och Vladimír Tomšík, som ingår i ledningen för den tjeckiska centralbanken, skriver i Financial Times att EU:s stresstest för banker missar målet och inte förebygger en ny tvist liknande Icesave.

Lärare fördömde norska terrordåd - nedslagen av elev

Läraren och ex-eleven blev på Facebook osams om massmorden i Norge. Eleven, som betraktar sig som rasist och nationalsocialist, hyllade Anders Behring Breiviks terrordåd. När läraren gick i polemik blev han misshandlad av eleven.

I fredags fördömde läraren, som är i 60-årsåldern och bosatt i Grindavík, terrordåden i Norge på sin Facebook-sida. En tidigare elev, en man i 40-årsåldern, ilsknade till på kommentarerna och hävdade att det Anders Behring Breivik gjort var rätt och riktigt. Ex-eleven, som beskrev sig själv som nazist och rasist, försvarade och hyllade enligt Víkurfréttir morden eftersom de enligt honom riktade sig mot det mångkulturella samhället.

Fejden eskalerade snabbt på Facebook. Flera gav sig in i debatten och fördömde dåden. Ex-eleven gick under fredagskvällen så långt att han hotade både läraren och hans familj till livet. Han hotade även två andra personer som tog avstånd från terrorattackerna.

I konversationen mellan läraren och ex-eleven, som publicerats i Pressan, skrev eleven även att det var dags för raskrig och att han var stolt över att vara rasist. Han anklagade läraren samt andra som fördömde dåden för att vara bögar med hjärtat på fel ställe.

Vid fyratiden på lördagsmorgonen ringde det på lärarens dörr. När han öppnade stod eleven utanför. Läraren blev han misshandlad av ex-eleven som riktade flera knytnävsslag mot huvudet.

Läraren fick lindriga skador och kunde själv söka upp en vårdcentral för omplåstring under lördagen.

Mannen flydde från platsen innan polisen anlänt, men han kunde gripas i sin bostad strax därpå. Ex-eleven släpptes efter förhör. Han är misstänkt för grov misshandel och olaga hot, rapporterar Víkurfréttir.

Här kan du läsa mer om Anders Behring Breivik.

Landeyjahöfn kan stängas hela vintern

Hamnen för färjetrafiken till Västmannaöarna kan bommas igen hela vintern. Vågorna riskerar att på nytt göra den obrukbar. Därför diskuteras nu en återgång till trafik från Þorlákshöfn under de vädermässigt mest besvärliga månaderna.

Landeyjahöfn har kortat restiden och ökat turtätheten för resenärer till och från Västmannaöarna. Men hamnen, som har kostat omkring fyra miljarder isländska kronor, har drabbats av stora problem. Mellan den 14 januari och den 4 maj i år angjorde inte Herjólfur den nya hamnen en enda gång.

Anledningarna till att hamnen ofta är oanvändbar är flera. Dels är Landeyjahöfn byggd för ett fartyg med lägre djupgående än det som nu används. Men att ersätta Herjólfur är inte aktuellt eftersom det är för dyrt. Dels fortsätter sediment och vulkanaska från Eyjafjallajökull att täppa till inloppet och kräva nya och kostsamma utdikningar. Och dels gick vågorna ovanligt högt under delar av vintern vilket omöjliggjorde insegling i hamnen.

För resenärerna har problemen inte bara resulterat i inställda turer och längre restider än förväntat. Beskeden om vilken hamn Herjólfur ska segla från och till kommer ofta tätt inpå.

Utsikterna för vinterns trafik ser inte mer lovande ut. Inrikesminister Ögmundur Jónasson säger till Fréttablaðið att en stängning har diskuterats, men att inga beslut är fattade.

Mest sugna på att dirigera om trafiken uppges rederiet Eimskip vara. Herjólfur skulle då gå från Landeyjahöfn till Hemön till december eller en bit in i januari, men därefter trafikera Þorlákshöfn tills vädret blir bättre och våghöjden mindre en bit in på vårkanten.

Elliði Vignisson, borgmästare på Västmannaöarna, säger till Fréttablaðið att det ser ut som att Landeyjahöfn inte kan tjäna färjetrafiken mer än delar av året:

"Det står dock klart att Landeyjahöfn måste tjäna samhället på Västmannaöarna tolv månader om året."

Elliði Vignisson har tidigare ställt sig bakom krav på att Landeyjahöfn öppnas även för andra fartyg, och inte enbart Herjólfur. Det skulle enligt hans uppfattning underlätta för transporter till och från öarna och bespara turistnäringen den osäkerhet som följt med flytten till Landeyjahöfn. Om öborna får möjlighet att utnyttja Landeyjahöfn minskar konsekvenserna av en stängning.

Hittills har såväl Ögmundur Jónasson som myndigheterna avvisat förslaget. Anledningen är att det inte finns några båtar som lever upp till de säkerhetskrav som finns för att trafikera sträckan.

Elliði Vignisson träffade nyligen Rysslands ambassadör på Island, Andrej V. Tsyganov, för att diskutera färjetrafiken. Hans förhoppning är enligt Eyjafréttir att ambassadören genom sina kontakter ska kunna hitta en färja som är mer lämplig för Landeyjahöfn än Herjólfur.

Här kan du läsa mer om problemen med Landeyjahöfn.

Dagens citat

"Hit kommer ofta hundra personer om dagen och om helgen ökar antalet upp till mellan 200 och 300 om dagen. ... Det har fantastiskt bra i sommar, särskilt efter att det började att bli varmare."

Helga Guðmundsdóttir, bonde på gården Erpsstaðir utanför Búðardalur, i Fréttablaðið om att allt fler isländska bönder och konsumenter satsar på gårdsförsäljning av glass och andra mejeriprodukter - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Denna sista kväll ska det vara lite mer vulkaniskt säger Björk och avslutar helt avantgardistiskt med neurotiska Pluto. Hon är ytterst fåordig, rentav möjligen blyg och vet inte riktigt alltid var hon ska göra av sina händer. Men vad gör det? Detta är konst och inget annat."

Jan Lindsten i Borås Tidning om Björks Biophilia-konserter i Manchester.

Uppförsbacke för cykelstaden Reykjavík

Tio kilometer ny cykelbana i Reykjavík var målet. Varje cyklad kilometer skulle dessutom spara 17 isländska kronor åt den krisdrabbade kommunen. Men projektet ligger rejält efter redan första året. Bara 1,6 kilometer ny cykelväg finns inritad på kartan.

Finanskrisen har fått allt fler Reykjavíkbor att ta cykeln i stället för bilen. Kommunen har uppmuntrat trenden och bland annat uppmanat folk att trampa till jobbet.

Förra året röstade ett enhälligt kommunfullmäktige för en utbyggnad av stadens cykelbanor. Varje år fram till 2020 skulle tio kilometer ny cykelbana byggas.

Syftet var inte bara att underlätta för cyklisterna genom att knyta ihop olika bostadsområden med centrala Reykjavík, utan även att få bort dem från bilvägar och trottoarer.

Sett till helhetseffekterna skulle kommunen dessutom tjäna en hacka på cyklandet. Varje cyklad kilometer innebär en besparing på 17 isländska kronor, medan varje kilometer som åks med bil kostar 30 kronor. En tioprocentig ökning av cykelåkandet skulle spara nio miljarder åt kommunen.

Men redan under det första året befinner sig planerna i en tuff uppförsbacke. I dagsläget finns bara 1,6 kilometer ny cykelväg på gång.

Socialdemokraterna tillhörde de partier som då ställde sig bakom planerna. Självständighetspartiet kritiserar nu Socialdemokraterna och Bästa partiet för att inte uppfylla målet.

I en reservation i miljö- och kommunikationsrådet skriver ledamöterna Gísli Marteinn Baldursson och Hildur Sverrisdóttir att den uteblivna satsningen är "en våt trasa i ansiktet på dem som cyklar".

Självständighetspartiet hävdar även att bristen på nya cykelbanor är särskilt beklaglig eftersom majoriteten har gjort det dyrare att åka kollektivt samtidigt som turtätheten har försämrats. Det gör att det, trots tal om att göra Reykjavík vackrare, blivit svårare för invånarna att ta sig fram miljövänligt.

Här kan du läsa mer om cykelstadsplanerna.

Anders Behring Breivik om Island och mångkulturen

Ett av de mest homogena länderna i Europa men också ett av de mest mångkulturellt hjärntvättade. Så beskriver massmördaren Anders Behring Breivik Island i sitt manifest, 2083 - a Declaration of European Independence, där 322 personer utpekas som folkförrädare som förverkat rätten att leva.

Anders Behring Breivik tycks ha haft ett måttligt intresse för Island. I det manifest där han skildrar ett kommande krig mellan livsåskådningar förekommer Island endast i periferin. Sanningshalten är det si och så med, men bristerna ska kanske inte tillskrivas den misstänkte terroristen eftersom han tycks ha snott stora delar av innehållet från andra.

1627 attackerade afrikanska pirater Djúpivogur, Grindavík och Västmannaöarna. På Hemön satte de kyrkan i brand och styrde sedan skeppen mot dagens Marocko och Algeriet. Ombord fanns 242 islänningar som tvingades till slavarbete eller dog av de usla förhållandena under resans gång. Bara 27 personer lyckades efter många års fångenskap återvända till Island.

Räderna har hos dagens islamfientliga nästan fått mytiska proportioner och sägs symbolisera religionens rovdrift. Det är därför inte oväntat att de nämns av Anders Behring Breivik, även om han blandar ihop årtal och fakta. I den bemärkelsen skriver den förmodade ensamvargen in sig i den högljudda antimuslimska kanon som finns på internet.

Island placerar sig i mitten på Anders Behring Breiviks hjärntvättindex. Islänningarna är enligt den misstänkte terroristen inte lika förgiftade av mångkulturen som svenskar och norrmän, men mer kulturmarxistiskt indoktrinerade än danskar och finländare.

Behovet av dåd riktade mot strategiska mål på Island är dock lågt, något som Anders Behring Breivik motiverar med den låga andelen muslimer i landet. Han påstår i terrormanifestet på ett ställe att 2 till 4 procent av islänningarna är muslimer, och på ett annat 1 till 2 procent, vilket bägge är rejäla överskattningar. Vid årsskiftet tillhörde enligt Hagstofa Íslands 644 personer någon av landets två muslimska församlingar, vilket motsvarar 0,2 procent av Islands befolkning. Även om det säkerligen finns troende som inte är medlem av någon församling landar andelen rimligtvis långt ifrån den misstänkte massmördarens beräkningar.

Anders Behring Breivik räknar vidare till 322 isländska folkförrädare som ska ställas till svars för sitt stöd till mångkulturen. Ansvaret för att gripa dessa, som inte är namngivna, utdelar han till den isländska militären - en organisation som aldrig har existerat.

Island utnämns också av Anders Behring Breivik till det mest renrasiga av de europeiska länderna. Den etniska homogeniteten ska vara förklaringen till landets välstånd. Att Brunei och Qatar placerar sig högre förklarar han med deras oljetillgångar.

I landet finns enligt Anders Behring Breivik redan nu 319 - motsvarande 0,1 procent av befolkningen - stridsberedda patrioter samt det tiofaldiga antalet statsfinansierade paramilitärer. Siffrorna har inget som helst samband med verkligheten. Även om det på sina håll visserligen finns både främlingsfientlighet och islamofobi på Island är steget oerhört långt till politiskt motiverad terror.

Högerextremismen på Island är i dag marginaliserad och helt utan politiskt inflytande. Det finns ett par traditionella nazistiska organisationer som samlar tvåsiffriga medlemsantal, medan den typen av våldsvurmande extremism som Anders Behring Breivik ger uttryck för - i en underlig åsiktscocktail bestående av islamofobi, terroristromantik, ultrakonservatism, rasbiologi och stöd för Israel - saknar kända anhängare.

Islänningarna har enligt Anders Behring Breivik tillsammans med andra nordbor och tyskar gått längst i skammen över sitt eget folk. Demoniseringen är ett led i att öppna dörrarna för förgörandet av den egna rasen. Men enligt den terrormisstänkte står alltså en armé beredd att utrota mångkulturens förespråkare. Den som lever får se hur det blir med den saken.

Här kan du läsa mer om piratattacken mot Västmannaöarna och här terrormanifestet 2083 - a Declaration of European Independence.

Dagens citat

"Ni får ingen låt med akustisk gitarr av mig. Jag är en diskodiva. Ni får danspop av mig, en riktig dansrökare."

Páll Óskar i Morgunblaðið om hur det gick till när han gick med på att skriva Þjóðhátíðarlagið 2011 inför årets festligheter på Västmannaöarna.

Dagens bonuscitat

"Jag vet massor av grupper här på Island som tänker delta. ... Jag hör väldigt tidigt om det finns något i gruppen. Även om artisten inte är helt utvecklad så ser man om det finns någon talang där."

Erpur "Blaz Roca" Eyvindarson, medlem i XXX Rottweiler Hundar, i Fréttablaðið om den nordiska hiphop-tävlingen Rap It Up där han är en av domarna.

Foto: rapitup.org

Magma Energy köper ut kommuner - släpper in fonder

Magma Energy Sweden köper ut fyra kommuner ur energibolaget HS Orka. Samtidigt säljer företaget 25 procent av HS Orka till ett bolag ägt av 14 isländska pensionsfonder. Fonderna har möjlighet att öka innehavet till en tredjedel av aktierna.

Turerna kring Magma Energy och HS Orka har skakat regeringen och skapat ett stort folkligt engagemang. En namninsamling samlade nästan 50 000 underskrifter med krav på en folkomröstning om ägandet av isländska naturtillgångar. I regeringen har Gröna vänstern drivit på för att köpet ska hävas.

HS Orka är Islands tredje största energibolag. För att kunna köpa det skapade kanadensiska Magma Energy ett skrivbordsföretag i Sverige, vars enda verksamhet var att förvalta aktierna i HS Orka.

För att lindra kritiken beslöt bolaget att släppa in de isländska pensionsfonderna som minoritetsägare i Magma Energy Sweden. Genom ett gemensamt bolag kontrollerar enligt ett pressmeddelande nu 14 pensionsfonder tillsammans 25 procent av aktierna.

Prislappen är 8 miljarder isländska kronor. Före den 10 februari 2012 har de möjlighet att öka innehavet till 33,4 procent. Notan blir då 4,7 miljarder.

Magma Energy Sweden har nu även köpt ut de sista kommunala posterna ur bolaget till en kostnad av 475 miljoner. Reykjanesbær har sålt sin andel på 0,66 procent, Grindavík 0,45 procent, Garður 0,28 procent och Vogar 0,09 procent. Tillsammans med pensionsfonderna är Magma Energy Sweden nu ensamma ägare av HS Orka.

Styrelsen består av tre representanter för Magma Energy Sweden och två för de isländska fonderna.

Här kan du läsa mer om HS Orka.

Steingrímur J. Sigfússon, valfångsten och EU

Steingrímur J. Sigfússon både behöver och vill avskaffa valfångsten. Som symbolfråga är den viktig för EU-motståndarna - samtidigt som den omstridda jakten är av minimal ekonomisk betydelse. Därför är frågan både besvärlig och behövlig för Gröna vänstern.

Den rödgröna koalitionen fick i januari 2009 den fortsatta valfångsten som en oönskad gåva från Självständighetspartiet. Bara några dagar innan Einar K. Guðfinnsson lämnade posten som fiskeminister utfärdade han nya kvoter på val för fem år framåt.

Beslutet var måttligt populärt hos Gröna vänstern och Socialdemokraterna. Bägge partierna vill skrota valfångsten - Gröna vänstern främst av miljöskäl, Socialdemokraterna främst av nödvändighet eftersom den går emot EU:s regelverk som förbjuder jakt på val.

Inrikespolitiskt har frågan under de senaste åren inte väckt någon större debatt. Regeringen har utan större entusiasm fortsatt att pytsa ut fångstkvoter i enlighet med det beslut som fattades av Einar K. Guðfinnsson.

Gröna vänstern har trots ställningstagandet mot storskalig kommersiell jakt svårt att backa. Dels gör läget på arbetsmarknaden det svårt att offra också en handfull jobb för en principfråga, dels har partiet redan en hård intern debatt om att eftergifterna gentemot Socialdemokraterna - och därmed indirekt EU - redan varit för många.

Inför hotet om sanktioner från USA blev frågan het på nytt. Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern, skrev på Facebook att det kanske var dags att lägga ned valfångsten eftersom den inte är värd att riskera några sanktioner för. Och partiledaren och finansministern Steingrímur J. Sigfússon säger till Vísir att han också vill stoppa jakten:

"Jag ser liten mening med att jaga mer bara för att förvara det i frysen. Jag tror att alla måste se att det inte blir så mycket av det. Det som vi naturligtvis behöver göra är att se över grunden för de här frågorna och stifta en ny lag om valar och utvärdera våra helhetsintressen balanserat och rationellt."

Steingrímur J. Sigfússon är av uppfattningen att den isländska valfångsten är laglig och hållbar. Han tror heller inte att några amerikanska sanktioner kommer att bli verklighet. Men han säger till Vísir att framtiden snarare handlar om valsafari än jakt:

"Vi har stora intressen i valskådning och turism och naturligtvis i att utan hinder kunna exportera våra marina produkter och exportvaror. Vi måste inse att det här på internationell nivå är en kontroversiell fråga. Det är den verklighet som vi lever i. Å andra sidan har jag varit av den åsikten att vi inte ska lämna ifrån oss vår suveräna rätt till att bestämma och bedriva ett hållbart nyttjande inom vår exklusiva ekonomiska zon. Den vill vi inte släppa ifrån oss. Så vi måste ha allt detta i åtanke."

Självständighetsargumentet är ett av de tyngsta i EU-debatten. Ständigt återkommer farhågorna från motståndarsidan om vad som skulle hända om byråkraterna i Bryssel fick bestämma över Island. De flitigt använda skräckscenarierna handlar om fiskevatten proppfulla av hänsynslösa spanska trålare och en spridning av unionens utrotningsfiske även till Island.

EU har aviserat omfattande förändringar i fiskepolitiken med fler regionala beslut och större fokus på hållbarhet. Men motståndet inom unionen är stort och det återstår att se om planerna blir verklighet. Hittills har EU ofta sagt en sak men i praktiken gjort en annan - de övergripande målen om ett hållbart fiske har på regional nivå fått ge vika för strävan att inte förlora arbetstillfällen i områden som redan är ekonomiskt utsatta.

En ny fiskepolitik vore sannolikt ett av de bästa vapnen för de isländska EU-vännerna i kampen om ett medlemskap. Om inte EU lyckas övertyga medlemsstaterna om nödvändigheten av ett hållbart fiske lär heller inte statsminister Jóhanna Sigurðardóttir kunna vända den EU-skeptiska opinionen.

Självbestämmande över fiskevattnen betyder för många inte bara suveränitet utan också rikedom. Rannveig Grétarsdóttir, vd för valskådningsföretaget Elding och ordförande för branschorganisationen Hvalaskoðunarsamtök Íslands, säger till Vísir att hon heller inte vill stoppa valfångsten genom tvingande åtgärder:

"Vi stödjer inte ett sådant tvång, men jag förstår varför de vill göra så. Eftersom Island inte har sansat sig när det gäller valjakten. Men vi kan inte stödja det och vi brukar försöka uppmana folk till att inte bojkotta Island eller isländska produkter, utan hellre resa till Island och stödja turistnäringen liksom valskådningen."

Att varken Steingrímur J. Sigfússon eller nuvarande fiskeministern Jón Bjarnason har agerat för att få ett omedelbart stopp på valfångsten - trots att frågan finns i partiprogrammet - kan möjligen förklaras av just den kluvenheten. Även om de är emot jakten i sig utgör den ett tungt argument i EU-debatten eftersom den symboliserar unionens eventuella inflytande över Islands självbestämmande. Att tillåta valfångst handlar indirekt lika mycket om att hålla en tradition som bilden av en överstatlig makt vid liv. Och få argument biter sig fast på samma sätt som ett hot mot den isländska självständigheten.

Här kan du läsa mer om valfångsten.

Dagens citat

"Det här är så fruktansvärda händelser att inga ord kan beskriva dem. Vi känner djupt med det norska folket under denna fruktansvärda tid. Våra tankar är med norrmännen och inte minst offren och deras anhöriga som kanske går igenom den svåraste tiden som Norge har gått igenom."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir i Vísir om fredagens terrordåd i Oslo.

Dagens bonuscitat

"Jag förnekar inte att Kristján L. Möllers framställning kom som en överraskning för mig i historiens ljus. När jag tillträdde ämbetet som minister för kommunikationsfrågor efter honom i september förra året diskuterades att grunda bolag för några vägbyggen i landet, ett i det sydvästra hörnet och det andra för Vaðlaheiðargöng. Den gemensamma nämnaren för de här projekten var att de ur ekonomisk synvinkel skulle bära sig själva, eftersom de skulle finansieras med vägtullar."

Inrikesminister Ögmundur Jónasson svarar i ett blogginlägg på kritiken från förre kommunikationsministern Kristján L. Möller om bristen på infrastruktursatsningar.

Vatnajökull följer Eyjafjallajökull till parfymavdelning

Parfymen EFJ från Eyjafjallajökull får en motsvarighet för män. Modehuset Gyðjas grundare Sigrún Lilja Guðjónsdóttir lanserar inom kort VJK från Vatnajökull. Men den här gången utan samband till något vulkanutbrott.

Efter förra årets vulkanutbrott vid Eyjafjallajökull bestämde sig Sigrún Lilja Guðjónsdóttir för att förvandla den plötsligt världsberömda vulkanen till en mer angenäm doft än aska. Resultatet blev EFJ, en parfym med vatten från glaciären som en av huvudingredienserna och dekorerad med en lavasten från Eyjafjallajökull.

I höst kommer uppföljaren ut på marknaden. I VJK ingår vatten från Vatnajökull - och lanseringsspektaklet äger förstås rum på glaciärens topp.

Den här gången var Sigrún Lilja Guðjónsdóttir före vulkanutbrottet. Produktionen av VJK hade redan inletts när Grímsvötn erupterade. Och något namnbyte till GRV tycks inte vara aktuellt.

Här kan du läsa mer om parfymen EFJ.

Halva Vopnafjörður arbetar i fiskeindustrin

Sommarjobb på Island innebär inte bara att ta hand om turister. Det kan också betyda makrill. På flera orter arbetar säsongsanställd personal skift för att hinna ta hand om fisken.

Någon lösning på konflikten om makrillfisket i Nordostatlanten tycks inte vara inom räckhåll. I ena ringhörnan finns Island och Färöarna som anser sig ha rätt att som kustriken utfärda egna kvoter för den egna ekonomiska zonen, i den andra ringhörnan finns EU och Norge som hävdar att motståndarna ska anpassa sig efter de fångstnivåer som de tilldelas.

För det isländska fisket blir makrillen allt viktigare. Ju mer makrill som säljs som människoföda och inte blir fiskmjöl, desto större intäkter. Och det är i den riktningen utvecklingen går, även om det från EU:s och Norges sida hotas med bojkott.

Trots makrillkriget är det enligt Gunnþór Ingvason, vd för Síldarvinnslan i Neskaupstaður, inga svårigheter att sälja fisken till EU-länder trots tal om en bojkott. Han säger till Morgunblaðið att företagets trålare hittills fångat 6 500 ton makrill:

"Den har varit av den mindre sorten. ... Det har gått mycket bra och mycket av fångsten har landats."

Även i år finns det gott om makrill i havet runt Island, men i öster är mängden något mindre än väntat. Förklaringen tros vara att det är betydligt kallare i Atlanten än vanligt efter flera rejäla köldknäppar ända in på försommaren. Makrillen tros från början ha flyttat sig till isländskt vatten eftersom det blivit alltför varmt i havet längre söderut.

Omkring 100 större båtar deltar i makrillfisket liksom ett antal mindre båtar. De flesta fiskar söder och öster om det isländska fastlandet.

Den intensiva fångstperioden innebär ett högt tryck för att hinna ta hand om makrillen. Vinnslustöðin på Västmannaöarna har under sommaren hela 450 personer på lönelistan - drygt var tionde öbo - och även Þinganes i Höfn har många säsongsanställda, men det är ändå inget emot Vopnafjörður. HB Grandi har anställt 80 sommarjobbare. Det innebär att över hälften av kommunens arbetsföra invånare nu jobbar för företaget.

På HB Grandi jobbar de anställda dygnet runt i skift under sommarmånaderna. Företaget investerade nyligen fem miljarder isländska kronor på en utbyggnad av fabriken. Företag som däremot riktar in sig på torsk och kolja har under sommaren fått banta verksamheten i fabrikerna på grund av brist på fisk.

I Gunnólfsvík utanför Þórshöfn pågår ett annat försök att öka värdet på makrillen. Fisken ska på försök fångas i fällor, vilket ska göra det möjligt att ta makrillen när den är som fetast, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

"I väggen hittade vi en vit potta ur malm från senaste århundradet. ... Det är traditionen när något vackert dyker upp. Den som hittar föremålet får välja tårta."

Steinunn Kristjánsdóttir, som leder utgrävningarna vid Skriðuklaustur utanför Egilsstaðir, i Austurglugginn om det pottfynd som såg till att arkeologerna fick tårta.

Foto: skriduklaustur.is

Dagens bonuscitat

"Jag är ett stort fan. Det här är så briljant. Det här är ett mainstream-tv-program som miljoner tittar på och de har alltid med någon modern dans, och sådant brukar vanligtvis inte vara på tv. ... Jag är väldigt förtjust i den här serien, det är liksom min största guilty pleasure."

Ólafur Arnalds i DV om att hans låt "Brotsjór" var musik till ett nummer i So You Think You Can Dance.

Nämnd säger ja till utländskt minoritetsägande

Det kinesiska ägandet i Stormur Seafood är lagligt. Nautilus Fisheries köp av 43,75 procent av aktierna i det isländska fiskeföretaget behöver därför inte gå tillbaka. Det beslutar Nefnd um erlenda fjárfestingu.

Utländska investerare i den isländska fiskenäringen behöver nämndens godkännande. Men Stormur Seafood meddelade aldrig att kinesiska Nautilus Fisheries köpt in sig i bolaget. Därför blev det upp till nämnden för utländska investeringar att i efterhand granska köpet.

Nämndens slutsats är att köpet är lagligt. Lagen säger att utländska företag inom fiskenäringen får äga högst 49 procent av det samlade aktiekapitalet. Det är också ett krav att majoriteten av styrelsen samt dess ordförande är bosatta på Island.

Stormur Seafood ägs till 100 procent av Skiphóll. Skiphóll ägs i sin tur till 75 procent av Austmenn och till 25 procent av Nautilus Fisheries, som har sin juridiska hemvist i Hong Kong. Austmenns andel ägs till 75 procent av islänningen Steindór Sigurgeirsson och till 25 procent av Nautilus Fisheries. Totalt uppgår den kinesiska ägarandelen till 43,75 procent.

Både finansminister Steingrímur J. Sigfússon och fiskeminister Jón Bjarnason har varit mycket kritiska till den kinesiska investeringen. Adolf Guðmundsson, ordförande för branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmanna, säger till Morgunblaðið att han inte är bekymrad över lagen som möjliggör utländskt minoritetsägande:

"Den här lagen har inte besvärat oss. ... Vi är inte emot utländskt ägande inom fisket, men det måste ske inom kloka gränser. Reglerna är nu som de är och de har inte kommit i vägen för oss. Jag anser att de är bra som de är. Då är det säkert att man här hemma har kontroll över fiskeföretagen."

Adolf Guðmundsson oroar sig mer över ett eventuellt EU-medlemskap. Det tror han skulle bli förödande för den isländska fiskenäringen:

"Båtägarnas inställning till EU reflekteras bland annat i att vi inser att de så kallade fyra friheterna inte är förhandlingsbara. Vid inträde i EU måste vi därför öppna ägandet i isländska företag på vid gavel, fisket inräknat."

Även juristbyrån Logos har tidigare bedömt det kinesiska ägandet i Stormur Seafood som lagligt.

Här kan du läsa mer om Stormur Seafood.

En av tre isländska läkare arbetar utomlands

Var tredje isländsk läkare arbetar utomlands. Nu hotar läkarbrist på Island - och för att bota problemet rekryteras läkare från Polen och Indien.

Finanskrisen har fått många isländska läkare, både yrkesverksamma och under utbildning, att stanna utomlands. Av 1 777 läkare arbetar i dag 617 i utlandet. Och det trots att det finns en stor efterfrågan på läkare i hemlandet, skriver Morgunblaðið.

Läkare tillhör de yrkesgrupper som i stor utsträckning har lämnat Island efter finanskrisen. Hälso- och sjukvårdssektorn har bantats, men den främsta anledningen tros vara den osäkra arbetsmarknaden och de stora löneskillnaderna.

De nordiska länderna är de vanligaste destinationerna för isländsk sjukvårdspersonal. År 2008 sökte 19 islänningar auktorisation för att arbeta inom den norska sjukvården. Förra året uppgick antalet till 133 personer. 34 av dessa var läkare, rapporterar ABC Nyheter.

"Det er jo forferdelige tall!" säger Birna Jónsdóttir, ordförande för Læknafélag Íslands, till ABC Nyheter.

Välfärdsminister Guðbjartur Hannesson har tidigare sagt att det inte finns någon möjlighet till några stora lönelyft för att locka hem läkare - även om många tjänar betydligt bättre i utlandet har staten i nuläget inte råd att betala mer. Till ABC Nyheter säger han även att dagens situation är acceptabel:

"Foreløpig er alt normalt. Vi klarer oss, men er bekymret hvis utviklingen fortsetter slik. ... Det er et fritt arbeidsmarked og vi kan ikke pålegge leger å bli her. Men vi kan ikke kjempe mot den sterke norske krona. For tiden er den islandske krona svak og det er menge som sliter med stor gjeldsbyrde.

En rapport larmade nyligen om akut läkarbrist på sjukhuset i Akureyri. På vissa avdelningar var läget så ansträngt att patienternas hälsa kunde vara i farozonen.

Sjukhuset har nu börjat anställa läkare från Indien, och flera är på väg. Den första indiska läkaren kom till Island för 30 år sedan, men under de senaste åren har de blivit allt fler. Sedan tidigare finns även ett antal polska läkare i landet.

Läkarna från Polen och Indien är välutbildade och kunniga. Problemet är språket. Få talar god isländska vid anställningstillfället. Det blir i slutändan myndigheterna som får avgöra om de bristerna övervägs av deras kompetens och behovet av läkare.

Situationen är långt ifrån unik. Även i grannländerna råder läkarbrist där många luckor fylls av personal utbildad utomlands. Guðbjartur Hannesson hoppas dock att utbyggnaden av Landspítali i Reykjavík ska öka isländska läkares intresse för att arbeta i hemlandet.

Här kan du läsa mer om nedskärningarna inom sjukvården.

Dagens citat

"Man förstår att 'Fria män' var tänkt som en roman om vad fattigdom gör med människor, om feodal utsugning och om den framväxande kooperativa rörelsen på Island. Men här som i Laxness andra episka romaner, som 'Världens ljus och himlens skönhet' sveps man främst med av ett språk av närmast geologisk kraft. Det är och förblir det isländska landskapet som står kvar när romanen är avslutad - i Laxness språkdräkt ett där var sten rymmer sin egen berättelse."

Ola Larsmo i Dagens Nyheter om nyöversättningen av Halldór Laxness Fria män.

Dagens bonuscitat

"Jag har aldrig sett något liknande i hela mitt liv. ... Hon är på nivå med Stockhausen och The Beatles som skapare. Det är inte möjligt att med ord beskriva vart hon är på väg, och otroligt hur hon arbetar med all den teknik som vi har i dag och skapar något slags musik som är groteskt konstnärlig men ändå samtidigt tillgänglig."

Arnar Eggert Thoroddsen i Morgunblaðið om Björks serie av konserter i Manchester.

Eden i Hveragerði totalförstört i brand

Eden i Hveragerði brann ned till grunden i natt. Eldsvådan började i köket och spred sig snabbt i byggnaden. Brandkåren fick inrikta sig på att inte elden skulle sprida sig. Byggnaden är totalförstörd men kommunchefen Aldís Hafsteinsdóttir vill återuppbygga den.

Larmet kom tio över tolv i natt lokal tid från förbipasserande bilister samt kommunchefen Aldís Hafsteinsdóttir som var ute på promenad tillsammans med vänner. Hon berättar i Morgunblaðið att hon såg rök komma från växthuset men att elden då ännu inte hade tagit sig igenom taket.

"Så kom elden genom taket och spred sig otroligt snabbt. Det verkar ha funnits mycket bränsle för elden där och plastpanel som var mycket brandfarlig."

Redan när brandkåren kom till platsen några minuter senare var byggnaden övertänd. Biträdande brandkårschefen Pétur Pétursson säger till Sunnlenska att omständigheterna inledningsvis var mycket svåra:

"Det finns mycket brandfarligt byggmaterial i huset, takmaterialet är enbart av plast och branden var stor i restaurangdelen. Vi började att skicka in folk genom huvudentrén i huset men då hade branden utvecklats så att vi blev tvungna att backa med dem direkt."

Brandkåren fick även flytta på släckningsfordonen på grund av risken för att de skulle skadas i den våldsamma hettan. Att Eden främst bestod av trä och plast gjorde byggnaden till ett lätt byte för lågorna. Pétur Pétursson säger till Sunnlenska att den giftiga brandröken var ett problem under släckningsarbetet:

"Det är så mycket gas som avges från det här materialet när de brinner och sprider sig i huset, och kraften var sådan att den inte gick att kontrollera. Elden spred sig mycket snabbt och jag tror att alla som var här på platsen upplevde att det var enormt obekvämt. Så var ljudet från branden."

Eldsvådan tros ha börjat i köket, där flammorna och röken först observerades. Inga personer befann sig i byggnaden när branden började.

Efter ett par timmar fick brandkåren eldsvådan under kontroll. Då hade de mest brandfarliga ämnena redan brunnit ned. Eftersläckningsarbetet avslutades 4.10 lokal tid. Ett trettiotal brandmän deltog.

Brandröken gjorde att brandkåren övervägde att evakuera boende på Heiðmörk, men vindarna var sådana att någon utrymning inte blev nödvändig. Austurmörk spärrades av under branden. Personalen på den bensinstation som ligger på andra sidan gatan sprutade vatten på pumparna som en försiktighetsåtgärd.

Brandkåren kunde dock hindra elden från att sprida sig till närliggande byggnader. Men Eden är totalförstört, och därmed försvinner ett av södra Islands mest välkända turiststopp från kartan. Det enda som återstår av byggnaden är några väggar, loggan och den snidade trädörren.

Polisen ska nu utreda brandorsaken. Enligt DV fick brandkåren eller polisen aldrig något automatiskt larm, men sprinklersystemet ska ha varit i gång när den kom till platsen. Hela brandförloppet ska ha fångats på bild av bensinmackens övervakningskamera. För att kunna genomföra utredningen kommer det som finns kvar av Eden att rivas på grund av rasrisken.

Aldís Hafsteinsdóttir säger till Vísir att målet är att återuppbygga Eden. Annars vore det en stor förlust för Hveragerði där många har en relation till stället:

"Många har jobbat där och Eden har en plats i islänningarnas hjärta och i synnerhet i Hveragerðibornas. ... Det är naturligtvis en stor chock."

Eden har länge dragits med stora ekonomiska problem. Bakom idén stod grundaren Bragi Einarsson som drev Eden mellan 1958 och 2006, då han sålde företaget.

Verksamheten gick i konkurs 2008 och gav plats åt den kortlivade asatroutställningen Iðavellir, då inredningen delvis stöptes om i vikingaanda. Inte heller Iðavellir lyckades överleva och det gamla Eden återuppstod med fokus snarare på att sälja souvenirer och mat till bussresor och utländska turister än växthusodling.

Verksamheten ska, enligt uppgifter, även den här gången ha dragits med stora förluster. Lokalerna är enorma och hyran hög samtidigt som Eden har fått ett rykte om sig att vara en turistfälla med rejält saltade priser.

Byggnaden ägs av Sparisjóðurinn Suðurlandi, som kontrolleras av Sparisjóður Vestmannaeyja, som hyr ut huset och driften. Bankens kontor i Hveragerði stängdes i våras.

Mest saknad i Eden är kanske apan Bóbó. Nästan 3 000 personer har gått med i hans minnesgrupp på Facebook. Även fåglarna Paco och Snarpur blev offer för branden.


Här kan du läsa mer om Eden och ovan se hur det såg ut när branden rasade i natt.

Ringvägen avstängd på nytt efter oro vid Katla

Tre nya calderor, snabbare avsmältning och fler jordskalv. Aktiviteten vid Katla fortsätter att tillta. I går stängdes ringvägen av i en timme som en försiktighetsåtgärd efter snabbt stigande vattenstånd i Múlakvísl.

För snart två veckor sedan sköljde översvämningar från Mýrdalsjökull bort bron över Múlakvísl. Tecknen på fortsatt ökande aktivitet vid Katla blir fler och fler - även om det inte är fastslaget att översvämningarna berodde på ett mindre vulkanutbrott som inte nådde igenom glaciärens istäcke.

I går natt spärrades ringvägen av under en timme. Vattenståndet steg snabbt i Múlakvísl samtidigt som vattnets förmåga att leda elektricitet ökade kraftigt och oron i jordskorpan tilltog. När mätinstrumentet som kontrollerar vattenståndet vid Léreftshöfuð tillfälligt slutade att fungera tog myndigheterna beslutet att stänga ringvägen. I samband med att mätaren åter började att fungera upphävdes beslutet eftersom ökningen inte hotade vägen.

Det var inte den enda försiktighetsåtgärden. Skyddsvallarna vid den nya bron över Múlakvísl sänktes för att vattnet i en händelse av en översvämning skulle strömma över vägen i stället för att slita med sig bron.

Vattenflödet avtog under torsdagsmorgonen. Det har sitt ursprung vid samma källa, ett geotermiskt aktivt område, som den tidigare översvämningen.

Tre nya calderor upptäcktes på Mýrdalsjökull vid en överflygning i veckan. Den sannolika förklaringen är ökande uppvärmning på grund av magma som rör sig uppåt i berget. De calderor som bildades vid översvämningarna för två veckor sedan har växt något och fyllts med smältvatten, men där beror avsmältningen förmodligen framför allt på sommarvädret.

På grund av det osäkra läget vid Katla har myndigheterna förhöjd beredskap. Det innebär regelbundna flygningar över glaciären för att få syn på eventuella förändringar på Mýrdalsjökull. Även Vatnajökull får ökad uppmärksamhet efter de översvämningar som inträffade där förra veckan efter ett förmodat mindre vulkanutbrott vid Hamarinn.

Veðurstofa Íslands jordskalvsrapport för juni månad visar tilltagande aktivitet vid Mýrdalsjökull. 113 skalv registrerades under perioden, vilket kan tyda på att den säsongsbundna ökningen både kommer tidigare och kraftigare än normalt.

Det kraftigaste skalvet under juni uppmättes till 2,5 på Richterskalan. I juli är toppnoteringen vid Mýrdalsjökull hittills en magnitud på 3,8.

Under juni noterades totalt 1 050 jordskalv på Island. Månaden var förhållandevis lugn vid Vatnajökull, där aktiviteten också har ökat under juli.

Här kan du läsa mer om Katla och i klippet ovan kan du se de calderor som bildades efter översvämningarna för två veckor sedan.

Foto: Oddur Sigurðsson/Veðurstofa Íslands

Dagens citat

"Det här är mer än vi hoppats på för tidigare år har mellan 1 500 och 2 000 personer besökt utställningen under hela sommaren. ... Folk har generellt varit mycket entusiastiska eftersom det är en väldigt välgjord och fin utställning."

Valdimar J. Halldórsson, ståthållare vid Jón Sigurðsson-museet i Hrafnseyri, i Bæjarins Besta om att den nya utställningen redan besökts av 4 000 personer - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Man vill aldrig uppleva det här igen. Det var helt omöjligt att få information om vad nästa steg skulle bli. Det handlar om en allvarlig brist i verksamheten."

Regissören Hrafn Gunnlaugsson, en av passagerarna på det Iceland Express-plan mellan Paris och Keflavík som i helgen blev ett och ett halvt dygn försenat, i Morgunblaðið om flygbolagets service - läs mer här.

Ny katastrofsommar för silvertärnan

Silvertärnan går ännu en katastrofsommar till mötes. Ungarna får inte tillräckligt med mat och många bon är övergivna. Den negativa utvecklingen för återväxten fortsätter därmed.

Lunnefågeln och silvertärnan är två av de arter som drabbast hårdast av bristen på havstobis och andra småfiskar. Tillgången till föda har länge varit bättre i norr där havet är kallare, men sommarens studier på Melrakkaslétta i nordöstra Island visar att silvertärnan även där har stora svårigheter att hitta mat åt ungarna.

Doktoranden Freydís Vigfúsdóttir undersöker silvertärnans återväxt på Snæfellsnes och Melrakkaslétta. Hon säger i Morgunblaðið att ännu ett år med få överlevande ungar är att vänta:

"Det slutliga resultatet av kläckningen är ännu inte klart. De få ungar som fortfarande är i livet får dock lite mat, tillväxtutvecklingen är mycket långsam och det är inte möjligt att förutsäga ett gott resultat här."

Freydís Vigfúsdóttir berättar att det på Melrakkaslétta finns gott om övergivna bon och ägg som inte kläckts. Merparten av årets kull kommer inte att överleva sommaren. Hon säger till Morgunblaðið att de unga silvertärnorna ofta får insekter eller krabbdjur, föda som inte är särskilt lämplig:

"Där häckningen sker vid vatten har vi sett storspigg och andra sorters föda ges som inte passar ungarna, som till exempel sjuryggsyngel som är större än huvudet på dem."

Här kan du läsa mer om hur bristen på föda drabbar lunnefågeln och silvertärnan.

Kräver totalstopp för valfångst i Faxaflói

Turistbranschen vill förbjuda valfångst i Faxaflói. I ett brev uppmanar de fiskeminister Jón Bjarnason att stoppa jakten i bukten eftersom den stör valskådningsfartygen.

Konflikter mellan turistnäringen och fångstmän tillhör inte ovanligheterna i Faxaflói. I våras anklagade valskådare fångstmän för att ha jagat val innanför den zon som fredats för turistbranschen. De hävdar även att jakten skrämmer bort valarna och gör dem skyggare, vilket är negativt för en av Reykjavíks främsta turistattraktioner. Sedan valfångsten återupptogs har den enligt branschen inneburit att allt färre djur ses under valskådningsturerna.

Samtök ferðaþjónustunnar och Hvalaskoðunarsamtök Íslands vill därför att Jón Bjarnason utfärdar ett jaktförbud som gäller hela Faxaflói. Det skulle tvinga bort jakten längre ut till havs.

Samtidigt är valkött också populärt bland turisterna. Undersökningar visar att mellan 20 och 40 procent äter val under vistelsen på Island. De flesta gör det eftersom de vill smaka på en lokal specialitet. International Fund for Animal Welfare sjösatte tillsammans med valskådningsföretagen kampanjen Meet us don't eat us med syftet att minska antalet turister som äter val.

Kampanjen väckte dock kraftiga reaktioner från valfångstindustrin. Isavia, som driver flygplatsen i Keflavík, plockade så småningom ned annonserna med hänvisning till att de bröt mot riktlinjerna.

Fångstmännen hävdade att de pekades ut som mördare samt att kampanjen var vilseledande - den största marknaden för köttet är islänningar, och inte, vilket IFAW påstod, turister. Därmed var påståendena om att valarna dödades för turisternas skull osakliga.

Isavia och IFAW är nu i konflikt med varandra om vem som inte följt regelverket. IFAW hävdar att flygplatsen har censurerat kampanjen, medan Isavia hävdar att den aldrig hade godkänts om den visats upp i färdigt skick, skriver Fréttablaðið.

Mörður Árnason, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i ett brev till Isavia att han vill veta hur och varför beslutet om att plocka ner annonserna fattades.

Det totalförbud mot valfångst som turistbranschen också vill se har dock i dag små förutsättningar att bli verklighet. Jón Bjarnason sade under en debatt i alltinget i januari att han tänker värna rätten att jaga val. Att Island på egen hand bestämmer över naturtillgångar och förvaltar dem på ett hållbart och ansvarsfullt sätt ser han som givet.

EU-motståndaren Jón Bjarnason vill heller inte backa för unionens påtryckningar om att slopa valjakten. Socialdemokraten Mörður Árnason, som förespråkar ett isländskt EU-inträde, sade under debatten att det kan vara dags att skrota jakten för gott - annars kan det bli mycket svårt att släppas in i unionen.

Jón Bjarnason svarade att EU framfört sådana krav men att han inte ansåg att det fanns någon anledning att beakta dem. Hans mening är att det är alltinget som bestämmer om jakten ska fortgå - inte Bryssel.

I ett pressmeddelande ställer han sig också undrande till USA:s hot om sanktioner om inte Island stoppar valfångsten. Ett sådant beslut tillkännages enligt AP i dag. Jón Bjarnason anser att den jakt Island bedriver är hållbar på samma sätt som den jakt USA bedriver på grönlandsval.

Årets fångstkvot är 216 vikvalar av ett bestånd på 70 000 djur och 154 sillvalar av ett bestånd på 20 000 djur. I förra veckan hade 30 vikvalar fångats, rapporterar Morgunblaðið.

År 2010 åkte 115 000 turister på valskådning under sin tid på Island. Omkring hälften reste från Reykjavík. Tómas H. Heiðar, Islands delegat vid International Whaling Commission, säger till AFP att det är ett bevis på att valfångst och valskådning kan fungera sida vid sida:

"Many of the tourists that go on whale watching tours go to restaurants afterwards to taste whale meat. ... I think it is a very good proof of the compatibility of the two."

Här kan du läsa mer om valfångsten.

Dagens citat

"De är naturligtvis professionella. Vi är bara amatörer. ... De kan utnyttja situationen bättre. Vi är nybörjare och gör saker lite på magkänsla och efter bästa samvete."

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr i Bylgjan om Bästa partiets ras i opinionen medan koalitionspartnern Socialdemokraterna ökar - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"It’s problematic, because volcanoes are exciting and people want to see them and get close to them. But it’s not good to have many people in the wrong place when an eruption happens. ... You are taking a real risk hiking near the top now."

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, i AFP om Hekla och turisternas intresse för de isländska vulkanerna - läs mer här.

Hund attackerade isbjörn på Laugavegur

Bitsår och skador som behöver sys. Så slutade uppgörelsen mellan en rottweilerhund och en isbjörn på Laugavegur i centrala Reykjavík.

Rottweilern gick segrande ur fyrfotabråket, som ägde rum på eftermiddagen den 8 juli. Isbjörnen hade dock nackdelen att dels vara fastkedjad utanför en butik på Laugavegur, dels vara en imitation som aldrig varit det minsta levande.

Hunden gick till attack mot björnen och bet, rev och slet i pälsen. Isbjörnen blev rejält tilltufsad och har flera bitmärken i pälsen samt revor som behöver sys.

Hundägaren försvann från platsen, men polisen skriver på Facebook att de har bilder på både mannen och hunden och därför goda förhoppningar om att kunna gripa dem.

Det är den andra isbjörnsattacken i Reykjavík på kort tid. På kvällen den 28 juni krossade en berusad man först ett fönster tillhörande en restaurang på Laugavegur, och sparkade enligt polisen därpå av huvudet av en isbjörn. Den sargade björnen tillhörde souvenirbutiken Ísbjörninn.

Foto: Lögreglan

Vill öppna kasino i Perlan i Reykjavík

Ryska investerare vill öppna ett kasino i Perlan i Reykjavík. Det hävdar Ásgeir Þór Davíðsson, mest känd som ägare av strippklubben Goldfinger. Byggnaden är sedan tidigare till salu som ett sätt att rädda energibolaget Orkuveita Reykjavíkurs usla ekonomi.

Diskussionerna om att öppna ett kasino på Island har pågått i flera år. Idén har bland annat framförts av flygbolaget Icelandair, som hävdar att kasinot skulle ge staten mångmiljonintäkter och dessutom skulle bli en turistmagnet.

Regeringen har hittills inte nappat på idén. De utredningar som gjorts visar att ett kasino skulle kunna hota folkhälsan genom ökat spelberoende samtidigt som det även riskerar att locka till sig organiserad brottslighet.

Ásgeir Þór Davíðsson har dock inte gett upp hoppet. I maj i år tittade han enligt Viðskiptablaðið på lämpliga fastigheter i Kópavogur. Han backade snart från planerna eftersom han i Pressan inte sade sig att ville göra affärer med de östeuropéer som skulle finansiera satsningen.

Den här gången är det Perlan som är målet. Byggnaden ägs i dag av Orkuveita Reykjavíkur, men bolagets ekonomiska problem gör att allt som inte är bundet till kärnverksamheten kommer att säljas av. Där ingår Perlan.

Ásgeir Þór Davíðsson har nu hittat ryska investerare som vill in på den isländska marknaden. Hans mening är att ett kasino är lagligt så länge det drivs som en privatklubb eller alla isländska medborgare portas - men för att kunna ge rejält med klirr i statskassan krävs att regeringen ändrar lagstiftningen.

Investerarna har tidigare visat intresse för Eimskiphuset vid Pósthússtræti. Ásgeir Þór Davíðsson säger till Vísir att Orkuveita Reykjavíkur ännu inte har satt något pris på Perlan:

"Som så mycket annat här i landet arbetas det med snigelns hastighet."

Enligt Ásgeir Þór Davíðsson driver investerarna i dag hotell, nattklubbar och kasinon i flera europeiska länder. Han ska ha kommit i kontakt med dem när de för några år sedan besökte Island och introducerades för varandra av Rysslands dåvarande ambassadör.

Ásgeir Þór Davíðsson säger till Vísir att det rör sig om en "spännande möjlighet":

"Om det här blir av skulle det betyda stora intäkter för staten."

Här kan du läsa mer om kasinoplanerna.