Från Washington till Kleifarvatn

Att spela in musikvideor på Island tycks vara indiebandens motsvarighet till korv med bröd. Amerikanska Star FK Radium reste från Washington till Kleifarvatn för att bildsätta "Josie's Porch Swing". Du ser resultatet ovan.

Bauhaus på väg att öppna på Island

Det enorma varuhus som byggdes i Reykjavíks utkanter har stått tomt i tre år. Men nu kan Bauhaus vara på väg att öppna på Island. Byggjättens toppchefer har nyligen besökt landet för att granska konkurrensen.

Vid Úlfarsfell längs med Vesturlandsvegur står ett ofrivilligt monument över finanskrisen. Bauhaus första etablering på Island skulle göras i ett skräddarsytt bygge på 20 000 kvadrat och en enorm parkeringsplats. Personal fanns på plats och dörrarna skulle slås upp lagom till julhandeln.

Så kom krisen. Byggbranschen drabbades hårt - flera projekt avbröts samtidigt som den plötsliga utflyttningen såg till så att det fanns flera tusen lediga bostäder i Reykjavíkområdet. Marknaden för ännu ett byggvaruhus sipprade i väg lika snabbt som landets sista valutareserver.

Bauhaus valde att lägga lanseringen på is. Sedan dess har parkeringsplatsen inte använts av andra än bilister med förkärlek för bränt gummi och däckspår i asfalten.

Men nu ser det ut som att varuhuset kan vara på väg att öppna. Bauhaus vd i Norden, Mads Jørgensen, besökte nyligen Island tillsammans med marknadschefen Kenn Pedersen. Han säger till Fréttablaðið att syftet var att ta pulsen på det ekonomiska klimatet:

"Vi anser att det åter är på väg att uppnås stabilitet på Island, och det var en förutsättning för att vi undersökte en öppning. ... Eftersom vi har en byggnad som är redo för verksamhet är det naturligt för oss att nu bedöma om tidpunkten för att öppna är rätt."

Under vistelsen på Island såg Bauhauscheferna till att bli skjutsade till de blivande huvudkonkurrenterna, Byko och Húsasmiðjan. Mads Jørgensens assistent, Grethe Juhl, bekräftar i DV att de har besökt konkurrerande byggvaruhus:

"Vi besöker många butiker på Island för att utvärdera läget. Annars går det inte att analysera marknaden. Det gör vi till exempel även här i Danmark för att bedöma företagets position."

Något beslut om att öppna det varuhus som stått klart i tre års tid är ännu inte fattat. Grethe Juhl säger dock till DV att förutsättningarna ser bättre ut nu än tidigare:

"Vi har utvärderat situationen och tror att det nu finns utsikter för att den isländska ekonomin börjar bli stabil."

Här kan du läsa mer om Bauhaus.

Látrabjarg kan bli nationalpark

Látrabjarg, Breiðavík och Rauðisandur kan bli nationalpark. Myndigheternas syfte var först att fridlysa fågelklipporna vid Breiðavík - men markägarna och kommunen vill gärna att regeringen tar ett steg längre och förvandlar ett större område till nationalpark.

I Västfjordarna finns i dag bara en nationalpark, Hornstrandir. Kommunstyrelsen i Vesturbyggð vill gärna ändra på det och har ritat in en fridlysning i detaljplanen. Det första steget var tänkt att omfatta området från Breiðavík till Látrabjarg. Men fler markägare har enligt Bæjarins Besta visat intresse, och fridlysningen kan nu komma att gälla även Rauðisandur i öster.

En fridlysning sker inte utan samtycke från markägarna. I synnerhet vid Hvallátur, den västligaste bosättningen i landet, är ägarförhållandena komplicerade och utgör närmast ett lapptäcke på kartan. Ändå ser det ut som att det finns ett brett stöd för både fridlysning och nationalpark.

Látrabjarg är inte bara häckningsplatsen för hundratusentals fåglar och platsen för en av de största alkfågelkolonierna i världen. Här finns också en rik natur med lämningar från forna tiders bosättningar och fiske. Det är även en av två platser där laven Ramalina siliquosa växer på Island.

Látrabjarg har av myndigheterna under en längre tid klassats som en plats som borde skyddas. Miljöminister Svandís Svavarsdóttir besökte nyligen området för att möta markägarna. Om inte alla sluter upp kan planerna på en mer omfattande fridlysning sannolikt inte förverkligas.

Allt fler turister besöker dessutom Látrabjarg. Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, säger i Bæjarins Besta att fridlysning eller nationalparksstatus skulle öka möjligheterna att utöva tillsyn i området samtidigt som besökarna skulle kunna styras runt särskilt känsliga platser. En nationalpark betyder också statliga pengar för underhåll:

"Det har enorm betydelse för oss om området blir fridlyst och görs till nationalpark. ... Vi fortsätter den här processen efter mötet med ministern. Det är svårt att säga hur lång tid det tar men jag hoppas om allt går bra att det här har kommit en bra bit på väg inom de närmaste två åren."

En av de markägare som står bakom fridlysningsplanerna är Keran Stueland Ólason i Breiðavík. I höst försvinner de 650 fåren från gården. I stället tänker han och Birna Mjöll Atladóttir satsa enbart på turism. Han säger i Bæjarins Besta att beslutet att upphöra med djurhållningen har växt fram under en längre tid:

"Turistnäringen ökar och växer och jag ser fler möjligheter i turistnäringen än vad jag någonsin gjort i fåren. Det har varit mycket arbete och är nu dags att fälla seglen. ... Det är inget snabbt beslut. Vi har tänkt länge och väl på det här, men naturligtvis blir det här en helomvändning för oss."

Hotellet i Breiðavík är öppet från den 15 maj till den 15 september. Målet är att förlänga säsongen redan nästa år och på sikt att hålla öppet året runt.

Även i Patreksfjörður, som är den närmaste tätorten, vill invånarna att besökare ska känna sig välkomna. De klippor som står vid vägen strax före stadsgränsen ska enligt Morgunblaðið belysas och förses med dikter av poeten och bibliotekarien Jón Jónsson, mest känd som Jón úr Vör. Han föddes i Patreksfjörður och diktsamlingen Þorpið från 1946 utgår från fiskeläget.

Här kan du läsa mer om Breiðavík.

Andra medier om Island:
Jöklar, en sådan häftig biltur: Nya Wermlands-Tidningen

Dagens citat

"Det finns ett tydligt driv i Svart Himmel som får mig att vilja läsa vidare för att få veta hur det går. Boken lämnar dock inget bestående intryck och de långa, ofta ordknappa, dialogerna får mig att längta efter ett mer genomtänkt och nyanserat språk, som ju dessvärre ofta saknas inom kriminalgenren. Handlingen är dock snyggt ihopvävd och Indriðason får till en intressant och aktuell beskrivning av ett korrupt bankväsende samtidigt som han lämnar utrymme för mer personliga levnadsöden."

Anne Pihlo i Borås Tidning om Arnaldur Indriðasons Svart himmel.

Björks gröna investeringsfond bantas

Lanseringen av Björks gröna investeringsfond går trögt. Snart tre år efter startskottet har fonden fortfarande inte lyckats dra ihop det förväntade startkapitalet. Men de första investeringarna väntas före årsskiftet.

I december 2008 meddelade Björk att hon tillsammans med Auður Capital skulle starta en fond inriktad på investeringar i nystartade isländska företag verksamma inom hållbart nyttjande av naturtillgångar.

Men lanseringen har dragit ut på tiden. Målet var att kunna investera 2,5 miljarder isländska kronor. Nästan tre år senare har fondchefen Baldur Már Helgason fått sänka ambitionerna till 1,5 miljarder. Sedan tidigare har Auður Capital, som äger fonden ihop med Björk, lovat att dra in 100 miljoner kronor.

Hittills har investeringarna uteblivit. Planen är dock alltjämt att satsa pengar i 15 till 20 färska företag med stor tillväxtpotential. De första investeringarna ska enligt Baldur Már Helgason göras före årsskiftet, skriver Fréttablaðið.

Tolv lunnefågelungar omhändertagna på Hemön

Tolv lunnefågelungar har tagits om hand av barnen på Västmannaöarna. För sjätte året i rad är återväxten ytterst begränsad. Om inte trenden vänder kommer de senaste somrarnas små kullar snart att börja märkas på fågelklipporna.

Att barnen på Västmannaöarna samlar in vilsna lunnefågelungar och tar dem till det lokala naturmuseet för mätning och vägning är en mångårig tradition. Men i år har bara tolv ungar lämnats in till museet. För sjätte året i följd överlever ytterst få unga lunnefåglar sommaren.

Problemet är bristen på föda. Många vuxna fåglar hoppar över häckningen eftersom maten inte räcker till att mätta flera. Andra ungar överges i boet eller är för klena för att klara sig på egen hand.

Den dåliga tillgången på föda gör också att kläckningen sker allt senare. Det gör att barnen då redan har börjat skolan, och att ungarna därmed inte har samma chans att få hjälp att ta sig till havet.

Läget är kritiskt längs med hela sydkusten, men värst på Västmannaöarna. Sedan 2006 har återväxten närmast kollapsat. De sex små årskullarna kommer så småningom att börja märkas - inom loppet av några år kommer det att börja bli allt glesare på Hemöns fågelklippor.

Erpur Snær Hansen, biolog vid Náttúrustofa Suðurlands, säger i Fréttablaðið att kläckningen aldrig skett så sent som i år:

"Barnen är väldigt duktiga på att leta upp fågelungarna och ta dem till vägning. ... Fågelungarna är en månad sena ut ur boet. Därför kommer det sannolikt färre ungar till vägning."

Här kan du läsa mer om läget för lunnefågeln.

Öræfajökull kan vara på väg att vakna

Öræfajökull har erupterat två gånger sedan Island befolkades. Nya jordskalvssvärmar kan tyda på att jättevulkanen är på väg att vakna. Vid tidigare utbrott har Öræfajökull orsakat enorm förödelse.

Vatnajökullmassivets utlöpare i sydost är Öræfajökull. Glaciären är Islands högsta med toppen Hvannadalshnúkur 2 109 meter över havet.

Till skillnad från grannvulkanen Grímsvötn, som är landets mest aktiva, gör Öræfajökull sällan något väsen av sig. Men när den erupterar kan den orsaka enorma skador.

Öræfajökull har haft två utbrott sedan Island befolkades, 1362 och 1727. Den första kända eruptionen är en av de största i landets historia. Nedfallet av aska var omfattande till och med i Västfjordarna och förvandlade dag till natt. Vulkanaskan nådde även Skandinavien.

Omkring 400 personer tros ha omkommit i utbrottet år 1362. Ett fyrtiotal gårdar förstördes och en hel region, Litlahérað, ödelades. Den enda överlevande sägs ha varit en pojke som var ute för att vakta fåren och lyckades fly översvämningarna genom att gömma sig i ett högt beläget hålrum i ett berg.

Det var också det här utbrottet som gav Öræfajökull sitt namn. Tidigare benämndes vulkanen Hnappafellsjökull. Området vid glaciärens fot är alltjämt glesbefolkat och kallas i dag Öræfi, vilket på modern isländska betyder just ödemark men också hamnlös. En effekt av utbrotten på sydkusten är att de förstört alla naturliga hamnar på grund av de stora mängder sediment som vid glaciäröversvämningar lägger sig mellan hav och land.

I augusti 1727 började nästa utbrott. Konsekvenserna blev den här gången inte lika allvarliga, även om översvämningarna förde med sig stora isberg som strandade vid kusten. När utbrottet var över våren 1728 hade tre personer mist livet.

Öræfajökull påminner på sätt och vis om Eyjafjallajökull. Vulkanen erupterar med många hundra år emellan, men är alltjämt aktiv. Och de senaste åren ser det ut som att Öræfajökull börjar att vakna till liv.

I slutet av augusti i år inträffade flera jordskalv nära toppkratern. Magnituden var visserligen beskedliga 2,2 på Richterskalan, men Öræfajökull är normalt en plats där jordskalvssvärmar är oerhört sällsynta. Sedan mätningarna inleddes för tjugo år sedan är detta tredje gången som någon mer omfattande seismisk aktivitet registreras. De tidigare jordskalvssvärmarna inträffade i december 2005 och september 2008, uppger Veðurstofa Íslands.

Vatnajökullmassivet är den plats där de flesta utbrotten väntas ske under de närmaste åren. Där finns också Grímsvötn, Islands mest aktiva vulkan som redan börjat expandera efter vårens utbrott.

Geofysikern Ari Trausti Guðmundsson säger till Vísir att det ännu inte finns någon anledning att ropa "vargen kommer", men konstaterar samtidigt att Öræfajökull är en allt annat än död vulkan och att Island är på väg in i en period där eruptioner väntas bli betydligt vanligare. Om Öræfajökull blir en av dem återstår att se.

Här kan du läsa mer om regeringens nya handlingsplan för att hantera vulkanutbrott.

Dagens citat

"Vi islänningar är ofta som barbarer när det gäller internationell handel. ... Vi anser det självklart att exportera jordbruksprodukter, men stänger samtidigt alla dörrar för import."

Margrét Kristmannsdóttir, ordförande för Samtök verslunar og þjónustu, säger i Fréttablaðið att skrotade skyddstullar hade kunnat ge ett uppsving för den isländska detaljhandeln.

Isländskt duschskämt nådde hela vägen till MTV

Atli Snær Keransson var ute och fiskade vid Breiðavík tillsammans med sönerna. Något oväntat blev en ål ett av bytena. Den udda fångsten hamnade dock inte på tallriken utan i gästhemmets duschar - där den ålande uppenbarelsen skrämde slag på gästerna.

Atli Snær Keransson passade även på att filma duschskämtet. Efter att ha lagt ut klippet på Youtube för att övriga i personalen skulle kunna se det hörde så småningom MTV och ytterligare en amerikansk tv-kanal av sig och köpte visningsrättigheterna. Atli Snær Keransson säger till Bæjarins Besta att uppmärksamheten kom som en överraskning:

"Ingen trodde att det här skulle få så stor spridning. Vi tittade på MTV i somras och fick stora ögon när vi såg oss själva på tv."

Här kan du läsa mer om ett träslevstrick som också nådde hela vägen till MTV.

Reykjavík stoppar bidrag till hbt-fientlig frikyrka

Íslenska Kristskirkjan går miste om bidrag från Reykjavík. Kommunen anser att frikyrkans motstånd mot enkönade äktenskap står i strid med Reykjavíks hållning i frågor om mänskliga rättigheter. Präster i kyrkan har dömt ut den könsneutrala äktenskapsbalken som en moralisk kollaps.

Reykjavík delar i år ut totalt elva miljoner isländska kronor i byggnadsstöd till de religiösa församlingar som är verksamma i kommunen. Íslenska Kristskirkjan beviljades först 700 000 kronor för en utbyggnad, men nu säger Mannréttindastofa, kommunens kontor för de mänskliga rättigheterna, nej. Förslaget kom från föreståndaren Anna Kristinsdóttir:

"Det gäller först och främst deras inställning till homosexuella som bryter mot Reykjavíks kommuns policy för mänskliga rättigheter."

Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget. Íslenska Kristskirkjan blir därmed utan ekonomiskt bidrag.

Íslenska Kristskirkjan hade vid årsskiftet 294 medlemmar. Församlingen har växt stadigt under de senaste åren - 1998 hade trossamfundet enligt Hagstofa Íslands bara 97 medlemmar. Íslenska Kristskirkjan är en frikyrka som vilar på luthersk grund.

Bakgrunden till kommunens beslut är Íslenska Kristskirkjans motstånd mot enkönade äktenskap och utökade rättigheter för hbt-personer. Prästen Friðrik Schram har vid flera tillfällen kritiserat en sådan utveckling. I samband med att den könsneutrala äktenskapsbalken infördes förra sommaren skrev han i ett blogginlägg att det var en sorgens dag för både kyrkan och samhället:

"Detta är bevis på en mycket allvarlig moralisk dekadens i vårt samhälle, ja, närmast häpnadsväckande. Vem kunde ha tänkt sig detta, när diskussionen om så kallade rättigheter för homosexuella drog i gång på allvar under 1960-talet, att år 2010 skulle homosexuella kunna gifta sig och bli ett par och festligheter hållas i kyrkan med anledning av den händelsen!"

Friðrik Schram hävdar i blogginlägget att hbt-organisationen Samtökin 78 lyckats övertyga politikerna genom "mycket arbete, mycket lobbyism och konstant propaganda för saken", en kamp som enligt prästen "inte alltid varit exemplarisk". Prästen skriver vidare att de kyrkliga som ställt sig bakom beslutet att tillåta enkönade äktenskap visar bristande omdöme. Friðrik Schram tror att de som trotsar Bibelns budskap - som enligt honom inte kan förändras av "högljudda påtryckningsgrupper" kommer att få ett straff:

"Det som kännetecknar den moderna människan är denna attityd: Du kan göra vad du vill om du låter mig vara ifred. Folkets moral är mycket låg och därför är människor likgiltiga om någon har samlag med andra personer av samma kön, lever i promiskuitet och gör vad de vill på det här området. ... Jesus sade att äktenskapet var mellan man och kvinna, inte mellan man och man eller kvinna och kvinna. Men nu är saken i hamn enligt de personer som stödjer samlevnad mellan homosexuella, och under de kommande åren och årtiondena kommer vi att få se sorgliga konsekvenser av att människor vänder ryggen mot guds ord."

I en artikel i Fréttablaðið kritiserar Friðrik Schram kommunens beslut att frysa bidraget till kyrkan. Han skriver att han "varken sagt att homosexualitet är en synd eller ett brott", och att homosexuella inte bör ha sex med personer av samma kön. Friðrik Schram pekar ut själva sexet som felaktigt, medan läggningen i sig bör accepteras. Att han därför har stämplats som homofobisk anser han vara felaktigt.

Sigmundur Ernir Rúnarsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, applåderar i ett blogginlägg kommunens beslut och skriver att han inte hade uppskattat om hans skattepengar gått till en församling som predikar intolerans.

Här kan du läsa mer om enkönade äktenskap på Island.

Nytt utbrott från Laki kan döda 142 000 människor

1783 erupterade Laki och dödade omkring 10 000 islänningar och 200 000 får. I Storbritannien omkom tusentals till följd av den giftiga svaveldioxiden som blåste med vindarna mot Europa. Om samma utbrott inträffat i dag hade 142 000 européer mist livet. Det visar en ny studie från universitetet i Leeds.

Lakis utbrott är ett av de värsta i Islands historia. På morgonen den 8 juni 1783 öppnade sig en tre mil lång spricka i marken. Lavan strömmade fram ur underjorden från 135 kratrar och ödelade allt i sin väg. Åkrar förvandlades till månlandskap av lava och aska, djur och människor försökte förgäves fly undan den fluorhaltiga askan och de giftiga vulkangaserna.

122 miljoner svaveldioxid spreds med vinden inte bara över Island, utan även till övriga Europa. Himlen färgades grå och dimman var så tjock att fartyg inte kunde navigera ur hamn.

När utbrottet var över åtta månader senare hade omkring 200 000 får dött. Huvudproblemet för boskapen var inte den trögflytande lavan eller askmoln, utan fluor som förgiftade bete och färskvatten. Ungefär 10 000 islänningar miste livet. Och på de brittiska öarna orsakade giftgaserna cirka 23 000 dödsoffer. Kyrkböcker visar att dödligheten i anslutning till Lakis utbrott i Storbritannien steg med mellan 10 och 20 procent.

Om samma utbrott skulle inträffa i dag hade 142 000 européer dött på grund av hjärt- och lungsjukdomar. Nordvästeuropa skulle drabbas hårdast, men luftföroreningarna skulle även öka dramatiskt - med 120 procent under eruptionens tre första månader - även i södra Europa. Personer med andningsbesvär skulle behöva stanna inomhus för att undkomma svaveldioxiden. Det framkommer i en studie utförd vid universitetet i Leeds och publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Ett utbrott som Lakis skulle inte bara ha allvarliga konsekvenser för människors hälsa i stora delar av Europa. Det skulle även kunna stoppa flygtrafiken i över ett halvår. De senaste årens förhållandevis små eruptioner vid Eyjafjallajökull och Grímsvötn orsakade i jämförelse enbart mindre störningar i kommunikationerna.

Laki hade även försämrat transportmöjligheter till sjöss på grund av nedsatt sikt, samt skadat skördar och växtlighet. Och det är, skriver forskarna, inte alls något orealistiskt scenario. Sedan Island befolkades har minst fyra vulkanutbrott nått samma omfattning som Laki. Det innebär att det är en risk som inte kan nonchaleras.

Här kan du läsa mer om Laki.

Dagens citat

"Anna Z Osterman, den första översättaren av 'Fria män', var svensk lektor vid Islands universitet 1938–42. Översättningen gjorde hon på eget initiativ i slutet på 30-talet och enligt vad Laxness senare berättat i 'Skaldetid' löpte manuset 'gatlopp ut och in hos ansedda förlag i Sverige tolv år i följd' innan boken kom ut 1949. Då hade 'Islands klocka' redan publicerats på svenska året innan, översatt av Ostermans efterträdare som lektor, Peter Hallberg. Om Ostermans översättning skrev Hallberg till Laxness att den var 'inte bara rent filologiskt utomordentligt vederhäftig utan också rent litterärt en mycket vacker prestation; hon visar där prov på fint språköra."

Martin Ringmar i Svenska Dagbladet om nyöversättningen av Halldór Laxness Fria män.

På platsen för Gísli Súrssons saga

Platserna där de isländska sagorna utspelar sig är den brittiska forskaren Emily Lethbridges stora intresse. Under ett år reser hon runt Island i en gammal Land Rover och utforskar plats efter plats. Upplevelserna ska tillsammans med samtal med de islänningar som i dag bor i sägenomspunna trakter lägga grunden för en personlig bok om sagalitteraturen. Du kan följa Emily Lethbridges blogg här och ovan kan du se en film om Gísli Súrssons saga som utspelar sig i närheten av Þingeyri.

Vandrande får tog sig över höglandet

Den sexåriga tackan släpptes ut på bete vid Fljótshlíð utanför Hvolsvöllur i maj. Fyra månader senare hade fåret tagit sig över höglandet till Stafnsrétt nära Varmahlíð. Under resans gång har tackan antingen tagit sig över glaciären Hofsjökull eller vadat över flera floder.

När Stafnsrétt för tvåhundrade gången nyligen användes som en plats att samla in och dela upp får fanns en oväntad gäst på plats, en sexårig tacka från södra Island som vandrat över till den norra delen av landet. Under de fyra månaderna har fåret gått åtminstone 20 mil.

Fåret släpptes ut på grönbete vid Fljótshlíð öster om Hvolsvöllur i maj tillsammans med sina lamm. Strax därefter började vulkanutbrottet vid Grímsvötn som bitvis förde med sig en hel del aska till området. Kanske var det askan från vulkanen eller förra årets aska från Eyjafjallajökull, som alltjämt ligger tät på höglandet, som fick fåret att ge sig av från de bekanta omgivningarna.

Sigurjón Stefánsson, bonde på gården Steiná, säger till Fréttablaðið att fåret måste ha haft en besvärlig vandring över höglandet:

"Hon kan ha kommit på sidan av Hofsjökull norrut mot Eyvindarstaðaheiði där hon togs in. Hon har varit tvungen att ta sig över några glaciärfloder om hon inte har tagit sig över Hofsjökull. Det är omöjligt att säga vilken väg hon har tagit."

När tackan återfanns var det utan lammen. På klövarna fanns enligt Sigurjón Stefánsson tydliga spår av att hon under en längre tid gått i vulkanisk terräng:

"Kanske flydde hon undan sandstormar. Hon kände kanske inte igen marken som hon var van att gå på."

Sigurjón Stefánsson har tidigare varit med om att får från Eyrarbakki tagit sig norrut och samlats in vid Stafnsrétt. Även de hade slitna klövar efter den långa vandringen - som också har korsat flera smittskyddslinjer.

Tackan må ha vandrat långt, men hon fick inte någon längre tid att idissla sina reseminnen utan slaktades ett par dagar efter infångandet. Ägaren, fårbonden Kristinn Hákonarson, säger i Fréttablaðið att han aldrig tidigare förlorat ett får på det här sättet:

"Det är imponerande att hon skulle ta sig hela den vägen. ... Hon har gjort bra ifrån sig."

Tackan var inte sommarens enda långvandrare. En tacka och ett lamm stoppades nyligen vid gården Húsavík strax söder om Hólmavík. Fåren hade då korsat flera smittskyddslinjer under färden från Sámsstaðir nära Reykholt. Även för dessa långväga gäster slutade äventyret i slakthuset, uppger Strandir.

Här kan du läsa mer om Grímsvötnutbrottets inverkan på djurlivet.

Expert: Katlautbrott orsakade översvämningar

Ett litet vulkanutbrott vid Katla orsakade översvämningarna i Múlakvísl i somras. Den slutsatsen drar geofysikern Einar Kjartansson efter att ha analyserat förloppet. Händelserna går enligt honom inte att förklara på något annat rimligt sätt än att det rörde sig om en mindre eruption.

Den 9 juli svämmade Múlakvísl över och vattenmassorna som rusade från Mýrdalsjökull mot havet spolade bort en bro över ringvägen. Kraftig seismisk aktivitet, många jordskalv och giftig kolmonoxid i smältvattnet var några tidiga tecken på att orsaken sannolikt var ett mindre vulkanutbrott. De kalderor som uppstod på Mýrdalsjökull pekade också mot att förklaringen var en eruption.

Einar Kjartansson, geofysiker vid Veðurstofa Íslands, har undersökt händelseförloppet. Hans slutsats är att ett mindre utbrott vid Katla låg bakom översvämningarna, rapporterar RÚV.

Översvämningar vid Mýrdalsjökull kan inträffa utan att vulkanutbrott orsakar den plötsliga avsmältningen. Men Katla tros på liknande sätt ha erupterat vid två tillfällen, 1955 och 1999, utan att utbrotten blivit synliga. Då som nu skapade smältvattnet stora översvämningar.

De tecken Einar Kjartansson har observerat pekar på att det inte var normal avsmältning som orsakade sommarens översvämningar. Vid vulkanutbrott brukar det röra sig om förhållandevis stora områden som sjunker ihop. I juli skapades inte mindre än fyra nya kalderor vid Katla. Något liknande säger sig Einar Kjartansson enligt RÚV aldrig tidigare ha sett:

"Det är ett tecken på att det har smält mycket snabbt där under. Glaciären verkar ha smält mycket snabbt underifrån och det är svårt att se hur det skulle kunna ha skett utan att det har varit ett litet vulkanutbrott där under."

En annan indikation är den seismiska aktivitet som uppmättes samma dag. Rörelserna i jordskorpan översteg exempelvis de nivåer som registrerades när utbrottet vid Fimmvörðuháls började förra året. Einar Kjartansson säger till RÚV att de olika händelserna tillsammans gör honom övertygad om att det rörde sig om en eruption:

"Det är ett annat tecken som pekar på att magma har kommit i kontakt med isen under glaciären."

Om det var en eruption som ägde rum i somras har det inte minskat Katlas beredskap för ett större utbrott. Den sannolikheten har enligt Einar Kjartansson inte avtagit eftersom vulkanen inte sjunkit tillbaka och ny magma är i rörelse under Mýrdalsjökull.

För att med 100 procent säkerhet kunna fastslå vad som skedde i somras behöver området enligt Einar Kjartansson kartläggas på nytt. Om Katla erupterade i juli kommer utbrottet att ha lämnat tydliga spår efter sig under glaciären, rapporterar DV. Även Global Volcanism Program klassar nu sommarens händelser vid Katla som ett vulkanutbrott.

Jordskalvssvärmarna vid Katla har pågått under hela sommaren och ger heller inga signaler om minskad aktivitet vid vulkanen. Normalt brukar dock skalven bli färre i oktober eller november. En sak som stör övervakningen av Katla är arbetet med Hellisheiðarvirkjun. När Orkuveita Reykjavíkur pumpar ned vatten i borrhål vid kraftverket uppstår nämligen jordbävningar som gör det svårt att utröna vilka skalv som inte skapats av människan, skriver Morgunblaðið.

I fredags inträffade ett skalv vid Mýrdalsjökull som uppmättes till 2,8 på Richterskalan. Efteråt noterade boende enligt Morgunblaðið en stark lukt av svavelväte i Múlakvísl, något som kan tyda på att vattnet kommer från glaciärens innanmäte. Vattenståndet låg dock kvar på normala nivåer.

Katla är en av de vulkaner som regeringen räknar med kommer att eruptera inom de närmaste åren. Ett nytt handlingsprogram är därför på väg. Invånarna i Vík í Mýrdal har också haft evakueringsövningar för att förbereda sig inför ett utbrott.

Här kan du läsa mer om Katla.

Dagens citat

"Jón Gnarr hade idén om Bästa partiet. Idén om en kandidatur är hans. Vi hade träffats regelbundet för att diskutera en idé till ett tv-program, men han talade oavbrutet om att grunda det här partiet - en idé som jag till att börja med inte tyckte var bra. Jag trodde att det bara skulle öka förvirringen och inte resultera i annat än något slags skämt som det inte fanns behov av. Så var det någon sömnlös natt när ett ljus gick upp för mig och jag insåg att det här skulle kunna bli helt genialiskt."

Gaukur Úlfarsson, regissör av dokumentären Gnarr, i Fréttablaðið om hur Bästa partiet grundades här - läs Islandsbloggens recension av filmen här.

Hvalurs ekonomichef misstänks för förskingring

Hvalurs ekonomichef misstänks för omfattande förskingring. I flera års tid ska han ha stulit miljonbelopp från företaget. Mannen har erkänt stölderna och fått sparken. Men Hvalur har ännu inte polisanmält honom.

Valfångstföretaget Hvalur går just nu igenom en svår period. Årets jakt på sillval har ställts in eftersom efterfrågan på köttet är för dålig. Efterfrågan på den viktiga japanska marknaden sägs ha kollapsat efter vårens jordbävningskatastrof.

Nu visar det sig att Hvalurs ekonomichef systematiskt förskingrat pengar från företaget. Förskingringen kan gå så långt tillbaka som fem år i tiden. Hvalur går nu igenom alla transaktioner som gjorts sedan mannen anställdes för att utreda omfattningen.

Förskringringen upptäcktes enligt RÚV i mars i samband med arbetet med bokslutet för 2010. Revisorerna ska då ha reagerat på underliga transaktioner i bokföringen.

Mannen erkände bedrägerierna och fick sparken. Hvalur har dock ännu inte polisanmält honom. Den interna utredningen pågår fortfarande och omfattningen är ännu okänd. Klart är dock att ekonomichefen stulit tiotals miljoner isländska kronor från företaget.

Kristján Loftsson, vd för Hvalur, bekräftar för RÚV att ekonomichefen fick gå när förskingringen uppdagades. Guðmundur Steinbach vid Hvalur säger till Vísir att internutredningen kommer att avslutas inom kort. Då tas också ett beslut om den tidigare ekonomichefen anmäls till polisen.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Död författare går igen - vill få gata uppkallad efter sig

En oväntad förfrågan har landat på borgmästaren Jón Gnarrs bord. En man vill att Hringbraut döps om efter den avlidne författaren Þórbergur Þórðarson - mannen hävdar nämligen att den döde går igen och vill att gatan byter namn till Þórbergsstræti.

När Þórbergur Þórðarson avled 1974 var han bosatt på Hringbraut i Reykjavík. Som författare var han en av landets mest respekterade med både romaner, dikter, biografier, essäer och läroböcker i esperanto bakom sig. 2006 öppnades museet Þórbergssetur över hans liv utanför Höfn.

Þórbergur Þórðarson tycks dock alltjämt ha goda förbindelser med jordelivet. En man bosatt i Reykjavík skriver i ett brev att han under en längre tid samtalat med den avlidne författaren. Och hans högsta önskan är att en del av Hringbraut ska döpas efter honom.

Mannen uppger sig ha kontakt med den andra sidan. Þórbergur Þórðarson ska ha meddelat sin önskan just när han gick förbi författarens gamla bostad. Han skriver i brevet, som Fréttablaðið har tagit del av, att han hoppas att Jón Gnarr gör förslaget till verklighet:

"Jag har haft direktkontakt med Þórbergur och tänkt på det här. ... Jag hoppas att du är positivt inställd till denna idé från oss kamrater."

Jón Gnarr skickade förfrågan vidare till stadsplaneringskontoret. Hjálmar Sveinsson, vice ordförande för stadsplaneringsrådet, säger i Fréttablaðið att han är för principen att namnge gator efter personer som gjort stora insatser för Reykjavík, men att just det här förslaget förmodligen kommer att få nej:

"Jag gillar att namnge gator efter personer och att använda namnen stræti och gata. Men jag är tveksam till att byta namn på en traditionstyngd gata som Hringbraut."

Þórunn Hrefna Sigurjónsdóttir, som arbetar med en bok om Þórbergur Þórðarsons korrespondens, är mer positivt inställd. I synnerhet eftersom författaren visade ett så stort intresse för andevärlden samtidigt som han dagligen promenerade längs Hringbraut:

"Om någon ska hyllas efter döden tycker jag att det är mycket lämpligt att det är Þórbergur - och namnet är vackert också. ... Men jag tycker inte att det är likt Þórbergur att vilja få någon hedersbetygelse efter döden och tror egentligen inte att han använder tiden där på andra sidan till att försöka få några gator uppkallade efter sig."

Island, samhällsdebatten och politiken

Ibland kan det här med Island vara förvirrande. Och med tanke på hur samhällsdebatten har sett ut under de senaste åren är det långt ifrån obegripligt att folkets förtroende för alltinget är så pinsamt lågt att det i sig borde vara tillräckligt för att utlysa nyval.

När Davíð Oddsson var statsminister kritiserade han ett hotande åsiktsmonopol under affärsmannen Jón Ásgeir Jóhannessons styre. Men han bommade igen þjóðhagsstofnun för att myndighetens ekonomiska prognoser var för pessimistiska och inte i samklang med hans egna. Sex år senare gick domedagsprofetiorna i uppfyllelse. Och som chefredaktör för fiskelobbyägda Morgunblaðið bedriver han däremot en idog kampanj för att rentvå sig själv från ansvar för finanskrisen och har inga som helst problem med att blanda ihop åsikter och journalistik.

När Självständighetspartiet debatterar ett eventuellt EU-medlemskap är unionen ett blödande sår med en valuta som ingen längre har förtroende för, medan Island har tagit sig upp ur den ekonomiska krisen tack vare kronan. När Självständighetspartiet diskuterar inrikespolitik är Island ett blödande sår med en regering som ingen längre har förtroende för. Men när åtalet mot Geir H. Haarde kommer in i bilden har Island plötsligt återigen klarat krisen.

När Framstegspartiet lovade att backa upp en tillfällig vänsterregering i väntan på nyvalet våren 2009 var ett grundlagsting som tog fram förslag till en ny konstitution ett av villkoren. När Framstegspartiet så småningom under Sigmundur Davíð Gunnlaugsson svängde åt en mer konservativ och nationalistisk linje betraktades grundlagsrådets förslag närmast som något katten släpat in.

När Ásmundur Einar Daðason i våras lämnade Gröna vänstern för att bli politisk vilde var det i protest mot regeringens Europapolitik. I stället lovade han att kämpa för innehållet i Gröna vänsterns valmanifest. Kampen blev inte långvarig - snart gick han in i borgerliga Framstegspartiet.

När Medborgarrörelsen valdes in i alltinget våren 2009 skulle de utgöra folkets röst i parlamentet. Två och ett halvt år senare har inte bara det folkliga stödet förintats - detsamma gäller också partiet. Den öppna debattklimat som Medborgarrörelsen förespråkade förvandlades snart till öppen smutskastning. Och i dag saknar partiet representation i alltinget efter en serie av avhopp och splittringar.

När socialdemokraten Þórunn Sveinbjarnardóttir valde att lämna alltinget för att börja läsa vid universitetet satt hon formellt kvar på sin plats under hela sommaren och tillkännagav inte beslutet förrän i september, vilket maximerade antalet månader med lön från alltinget. Vad hon skulle plugga? Etik och filosofi.

När feministiska Gröna vänsterns Þráinn Bertelsson - före detta Medborgarrörelsen och politisk vilde - ryckte ut till Þórunn Sveinbjarnardóttirs försvar anklagade han medierna för usel journalistik. Avgångslönen var enligt lag och hon hade gjort sig förtjänt av den. Þráinn Bertelsson har själv gjort sig förtjänt av alltingsledamöternas 520 000 isländska kronor i månaden samt en konstnärslön på 1,6 miljoner om året. Och han har själv bidragit till att höja debattnivån över journalistikens uselhet genom att bland annat kalla Självständighetspartiets Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir för fascistkossa och Horgerður, det senare ett konsonantbyte som ändrar betydelsen på samma sätt som i svenskan.

När självständighetspartisten Bjarni Benediktsson förklarade att han var emot den kinesiske investeraren Huang Nubos planer att köpa 300 kvadratkilometer mark vid Grímsstaðir á Fjöllum motiverade han ställningstagandet med att utlänningar inte borde ha rätt att köpa så stora fastigheter. Själv köpte han dock fastigheter i den kinesiska regionen Macao under åren före krisen. Och när DV ställde väl många frågor om affärerna slutade han att prata med tidningen.

När Steingrímur J. Sigfússon satt i opposition karakteriserades Gröna vänsterns politik av ordet nej - nej till EU, nej till Icesave, nej till samarbete med Internationella valutafonden. Som finansminister lades partiprogrammet i pappersinsamlingen och den nya hållningen löd ja till folkomröstning om EU-medlemskap, ja till Icesave och ja till IMF.

Här kan du läsa mer om det politiska läget på Island.

Dagens citat

"Ibland kan skogar ge islänningar en kvävningskänsla, särskilt om bergen är täckta med skog, då är det som om landskapet blivit stulet, bortplockat. Det isländska språket är rikt beträffande hav, berg, väder, mörker - men inte beträffande skog. I en gammal ordbok står det så här under 'skóg': 1 en kvävningskänsla 2 en folksaga 3 något som doftar 4 en skog är där många träd möts, och ett träd är någonting som växer upp ur den mörka mullen och strävar, liksom vi, mot stjärnorna."

Jón Kalman Stefánsson i Expressen om islänningars förhållande till skog.

Foto: Sofia Runarsdotter/Weyler förlag

Dagens bonuscitat

"Jag anser att det saknas politiskt ledarskap för medlemskap i EU. Jag nedvärderar då inte några personer som försöker att arbeta helhjärtat för det här. Vad jag säger är att regeringen inte står bakom det här och att vara ensam gör den här processen väldigt svår. Om regeringen helhjärtat hade stått bakom det här hade det funnits en strategi."

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, tidigare utrikesminister och ledare för Socialdemokraterna, i RÚV om Islands förhandlingar om EU-medlemskap.

Jón Ásgeir Jóhannesson stämmer Björn Bjarnason

Jón Ásgeir Jóhannesson stämmer förre justitieministern Björn Bjarnason för förtal. Affärsmannen pekas i en bok felaktigt ut som dömd för förskingring. Jón Ásgeir Jóhannesson väljer att dra Björn Bjarnason inför domstol trots att han bett om ursäkt för misstaget.

Rosabaugur yfir Íslandi är boken där Björn Bjarnason ger sin bild av Baugurimperiets uppgång och fall. Sedan många år tillbaka har han inte dragit jämnt med Jón Ásgeir Jóhannesson. Björn Bjarnason var, som delägare i Morgunblaðið och justitieminister, en av dem som slöt upp bakom statsminister Davíð Oddssons lag som skulle förhindra ägarkoncentration inom massmedia. Förslaget riktade sig direkt mot Jón Ásgeir Jóhannesson.

Enligt affärsmannen blev han för framgångsrik för att kunna accepteras av en statsminister med kontrollbehov. Enligt regeringen hade Baugur nått en så dominerande ställning att den fria konkurrensen var hotad.

Dispyten nådde så småningom rättsväsendet. Jón Ásgeir Jóhannesson fick villkorlig dom för bokföringsbrott. Själv hävdade han att tillslaget mot företaget utfördes på beställning av Självständighetspartiet.

I Rosabaugur yfir Íslandi pekas Jón Ásgeir Jóhannesson felaktigt ut som dömd för förskingring. Björn Bjarnason bad om ursäkt när misstaget uppdagades och uppgiften är korrigerad i den andra upplagan.

Det räckte dock inte för Jón Ásgeir Jóhannesson, som nu stämmer Björn Bjarnason för förtal. Han kräver en miljon isländska kronor i skadestånd. I ett blogginlägg skriver Björn Bjarnason att den gamla tvisten är orsaken till agerandet:

"Som det framkommer i Rosabaugur yfir Íslandi ansåg folket i Baugur att jag var inkompetent som minister. De ville att jag skulle få sparken från mitt ämbete, de vände sig emot mig i Självständighetspartiets provval, de uppmanade väljarna att stryka över mitt namn på valdagen. Det hade varit ett stilbrott om de hade låtit bli att stämma mig för ett fel som har korrigerats med en ursäkt."

I ett efterord till den kommande tredje upplagan berättar även Björn Bjarnason om reaktionerna på boken, som enligt honom bevisar att konflikten inte på något sätt är glömd.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Rosabaugur yfir Íslandi.

Sju års fängelse för övergrepp mot styvdöttrar

Mannen förgrep sig på sin styvdotter under flera års tid och filmade övergreppen. Även två andra minderåriga flickor utsattes för övergrepp. Mannen döms nu till sju års fängelse, det näst högsta straffet som utdömts för sexualbrott i Islands historia.

Polisen på Hemön grep mannen i maj förra året. En åttaårig flicka hade då för sin mamma börjat berätta att hennes sambo utsatt henne för sexuella övergrepp i två års tid. Mannen hade filmat och fotograferat flera av övergreppen, och hade dessutom stora mängder barnpornografi i sina datorer.

Det var inte bara de allvarliga misstankarna som väckte olust på Västmannaöarna. Mannen, som är i 40-årsåldern, häktades heller inte förrän i somras, mer än ett år efter att händelserna polisanmäldes. Beslutet att låta honom gå fri under utredningens gång ledde till hård kritik mot polisen och åklagaren i Selfoss.

Mannen döms nu av Héraðsdómur Suðurlands till sju års fängelse. Han ska även betala 4,2 miljoner isländska kronor i skadestånd till de tre utsatta flickorna. Domen är den näst längsta som avkunnats för sexualbrott på Island. Ett av offrens mammor skriver i DV att hon tycker att straffet är alldeles för lindrigt med tanke på brottslighetens natur.

Den flicka som utsatts för de grövsta övergreppen var den då åttaåriga dottern till mannens sambo. I två års tid genomförde han flera våldtäkter. Han tvingade vid flera tillfällen flickan att onanera åt honom samtidigt som han vidrörde hennes kön. Mannen filmade och fotograferade flera av övergreppen, och tvingade henne flera gånger dessutom till att posera inför kameran.

Det andra offret är den då 11-åriga dottern till den kvinna mannen levde tillsammans med 2001. Vid ett tillfälle förgrep han sig på henne efter att de legat bredvid varandra i sängen en stund. Han ska efteråt ha bett om förlåtelse, sagt att han tagit fel på styvdottern och modern och gett flickan 2 000 isländska kronor. Våren 2010, strax innan sambon vände sig till polisen med sina misstankar, tafsade han på en av flickans jämnåriga kamrater när hon var på besök i hemmet.

I mannens datorer fanns 8 054 barnpornografiska bilder och 623 filmer. Det finns inga tecken på att mannen har spridit de egna fotografierna och filmerna av övergreppen, även om det enligt rätten inte kan uteslutas.

Mannen förnekar brott trots att han själv dokumenterat många av våldtäkterna. Han medgav dock under rättegången att han var beroende av pornografi.

Offren hade krävt totalt sju miljoner isländska kronor i skadestånd. Den flicka som utsatts för de mest omfattande övergreppen får 3 av de 4,2 miljoner som utdöms.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Krisen på Island har hjulpet oss fra hemmelighold til åpenhet, og oppmuntret folk til å ta mer ansvar for å gjenskape samfunnet vårt. Aldri før har det vært så lett for de som sitter med makten å gi informasjonen over til oss andre, aldri har det vært så lett for oss andre å ta tilbake makten over den. Men det krever dedikert arbeid."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, i Aftenbladet om effekterna av finanskrisen.

Dagens bonuscitat

"The geological significance of the Katla Geopark is centred on the now famous Eyjafjallajökull volcano which temporarily paralysed air travel over Europe in April 2010. The region is characterized by a volcanic morphology that includes eruption craters and fissures, lava fields, hyaloclastite lava ridges and tuff mountains. Glaciers are prominent in the landscape and cover the highest mountains and volcanoes."

Katla Jarðvangur, Katla Geopark, tas av Unesco upp bland ett internationellt nätverk av geoparker.

Foto: Oddur Sigurðsson/Veðurstofa Íslands

Skolbygge splittrar majoritet i Fjallabyggð

Debatten om en ny skola i Fjallabyggð spräcker koalitionen som styr kommunen. Fullmäktigeledamoten Sólrún Júlíusdóttir lämnar majoriteten efter att ha kritiserat beslutsunderlaget och finansieringen för kommande års nybyggnad. Ett nytt styre tar nu över i Fjallabyggð.

Fjallabyggð, kommunen som förenar Siglufjörður och Ólafsfjörður, avser att investera 400 miljoner isländska kronor i byggnadsarbeten under de närmaste åren. Sólrún Júlíusdóttir har vid flera tillfällen kritiserat planerna. Hon anser enligt Siglo att beslutsunderlaget är undermåligt och ifrågasätter om kommunen har råd att satsa på nybyggen i en tid när skatteintäkterna krymper och utgifterna ökar.

Striden gäller bygget om en ny skola i Ólafsfjörður, något som Sólrún Júlíusdóttir i princip tycker är riktigt. Men hon anser att kostnaderna riskerar att bakbinda kommunen och inte längre ha råd att satsa pengar på att skapa arbetstillfällen. Därför ville hon undersöka möjligheten att nyttja oanvända byggnader i grannorten Siglufjörður.

Men Sólrún Júlíusdóttir får inte med sig någon majoritet av fullmäktige. I stället lämnar hon koalitionen, och en ny majoritet tar över bestående av tre ledamöter från Självständighetspartiet, en från Framstegspartiet, en från Gröna vänstern och en från Socialdemokraterna i Ólafsfjörður. I opposition sitter utöver Sólrún Júlíusdóttir, som deklarerar att hon som politisk vilde tänker fortsätta arbeta enligt Framstegspartiets program, två socialdemokrater från Siglufjörður.

Den nya majoriteten anser att nybyggen är nödvändiga. Skolan i Ólafsfjörður ska stå klar till nästa höst, och i Siglufjörður anser koalitionen enligt Siglo att det blir lika dyrt att renovera och bygga ut grundskolan som att bygga nytt.

Här kan du läsa mer om Siglufjörður.

Recensent i bokstrid hotar med motstämning

Páll Baldvin Baldvinsson vägrar att be om ursäkt för sågningen av det omstridda praktverket om Akranes historia. I stället hotar han nu att stämma kommunchefen Árni Múli Jónasson, författaren Gunnlaugur Haraldsson och förläggaren Kristján Kristjánsson för förtal.

De två första banden av Saga Akraness tog 24 år från beslut till utgivning och har kostat kommunen över 100 miljoner isländska kronor. Vid flera tillfällen har kommunstyrelsen diskuterat en skrotning av projektet, men Gunnlaugur Haraldsson, som höll i pennan de senaste 14 åren, fick förnyat förtroende av en majoritet av ledamöterna.

När boken väl gavs ut i våras var mottagandet på sina håll beskt. Längst gick Páll Baldvin Baldvinsson, som i Fréttatíminn dömde ut Saga Akraness som ett slarvigt verk där många slutsatser saknade belägg och långa stycken byggde på tveksamma teorier.

Sågningen väckte starka reaktioner. Kommunchefen Árni Múli Jónasson hotade att stämma recensenten för förtal. Han ansåg att recensionens syfte var smutskastning och att Páll Baldvin Baldvinsson gick för långt när han hävdade att det förekom historieförfalskning och upphovsrättsintrång i Saga Akraness.

Páll Baldvin Baldvinsson fick två veckor på sig att be om ursäkt och rätta 15 påstådda felaktigheter. I stället hotar han nu att stämma Árni Múli Jónasson, Gunnlaugur Haraldsson och Kristján Kristjánsson för förtal. Han anklagar kommunchefen för att kränka yttrandefriheten och listar i en 36-sidig inlaga sina belägg för de påståenden som görs i recensionen.

Páll Baldvin Baldvinsson tänker även kräva skadestånd. Han skriver i inlagan, som Fréttatíminn tagit del av, att de påståenden som gjorts efter att recensionen publicerades kränker hans yrkesheder:

"Ärekränkande kommentarer är förtal och svärtar min yrkesheder, och jag har ända sedan 1969 arbetat med att i den offentliga sfären recensera musik, konserter, teater, film och litteratur av olika slag. Här orsakas stor skada för mitt rykte som en hederlig och ärlig kritiker. Vid en sådan skada räcker ingen ursäkt."

Med två rättsprocesser under uppsegling ser det alltså ut som att Saga Akraness kommer att kosta skattebetalarna i kommunen ytterligare några miljoner.

Här kan du läsa mer om turerna kring Saga Akraness.

Dagens citat

"Om Island förlorar finns ett formellt statsansvar för all inlåning inom EU (vadå Grekland?) och bankerna kan fortsätta att vara ansvarslösa. Om Island vinner går inte deras insättningsgarantisystem att ta på allvar (vilket är riktigt!) och det kan orsaka en flykt från bankerna."

Pétur H. Blöndal, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i ett Facebook-inlägg om Icesave-tvisten - läs mer här.

Mundi & Atli om Islands framtid

En avgrund mellan folket och alltinget samt en samhällsutveckling kantad av åsiktsförtryck, svält och fattigdom. Konstnärerna Mundi & Atli målar ingen ljus bild Islands framtid. Du kan se filmen ovan.

Affärsman köpte mark och portade sportfiskarna

Huang Nubos köp av Grímsstaðir kan stoppas av regeringen. De som kritiserar affären befarar att den kinesiske investeraren ska porta allmänheten från markerna. Så skedde när schweizaren Rudolf Lamprecht köpte stora fastigheter på södra Island.

Den kinesiske miljardären Huang Nubo vill satsa på turistnäringen genom att bygga hotell i Reykjavík och Grímsstaðir. Han har redan gjort klart med köpet av tre fjärdedelar av fastigheten Grímsstaðir, en av de största i landet på 300 kvadratkilometer. Men eftersom Huang Nubo inte är EES-medborgare måste köpet godkännas av regeringen.

Inrikesminister Ögmundur Jónasson, som har tillståndsfrågan på sitt bord, har uttryckt farhågor om att allmänheten skulle kunna tvingas bort från markerna. Flera tunga socialdemokratiska ministrar har däremot sagt sig vara positiva till Huang Nubos investeringar och att han inte kan genomföra några större förändringar på markerna om inte nya detaljplaner godkänns.

År 2003 köpte schweizaren Rudolf Lamprecht mark vid Heiðarvatn norr om Vík í Mýrdal. Köpet omfattade även älven Vatnsá. Sedan dess har Stangaveiðifélag Keflavíkurs fiskestuga stått oanvänd. Affärsmannen valde att omedelbart porta sportfiskeklubben från ägorna.

Stangaveiðifélag Keflavíkur hyrde fiskerätter från de tidigare ägarna. Ordföranden Gunnar Jakob Óskarsson säger i DV att Rudolf Lamprecht inte gick med på att förnya dem:

"Han köpte marken inklusive fiskerättigheterna och fick därmed kontroll över dem. ... Fiskerättigheterna som vi hade hyrt gick om intet för när han fick fiskerättigheterna ville han inte förnya avtalet med oss. ... Då var vår tid där avslutad och likaså vårt fiske. Då hade han fått allt samlat i sina händer."

År 2009 var det dags för nästa fastighetsaffär. Rudolf Lamprecht köpte då två tomter vid Geithellar och Álftafjörður söder om Djúpivogur, skriver DV.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir.

Nytt isländskt nationalistparti siktar på alltinget

Ísland fyrst är namnet på det nationalistparti som siktar på att ta plats i alltinget vid nästa val. Ledaren, en 40-årig tvåbarnsmor, vill inte klassa partiet som varken höger eller vänster - men hon har själv en lång bakgrund inom nazistiska och rasistiska organisationer.

I oktober 2010 demonstrerade någon för första gången på årtionden under hakkorsfanan på Austurvöllur i Reykjavík. Nationalsocialisterna var några av de då omkring 8 000 personer som protesterade utanför alltinget. Flaggan kastades snart på elden, och 40-åringen anklagade i Vísir meningsmotståndarna för att agera som "tankepolis".

Då undertecknade kvinnan intervjusvaren med organisationstillhörigheten Combat 18 och Blóð og heiður, den isländska grenen av den internationella nazistorganisationen Blood and Honour. Våren 2009 kandiderade hon dock till alltinget för Liberalerna, som bland annat har EU-motstånd på programmet. Förra hösten var det tänkt att hennes partibildning skulle gå under namnet Íslenski Þjóðarfl­okkurinn. Nu har det ändrats till Ísland fyrst. Kvinnan säger i DV att målet är att ta plats i alltinget:

"Vi bygger upp det här i lugn och ro. Vi har små möten hemma hos folk där vi samtalar och diskuterar frågorna."

Kvinnan beskriver sig enligt DV som nationalsocialist. Men Ísland fyrst ska enligt henne stå vid sidan om dagens uppdelning i höger- och vänsterpartier:

"Antingen är du nationalist eller så är du det inte. De här tankesätten är föråldrade. Folk som kommer till oss nu kommer både från vänster- och högerpartier och de flesta som har deltagit i våra möten är nya ansikten från alla samhällsklasser."

Den 40-åriga kvinnan är i dag bosatt i Hveragerði, men har tidigare bott i Danmark, Sverige och Nederländerna. Hon säger i DV att det är där hennes motstånd mot mångkulturen grundlades, och att de flesta sympatisörerna på Island har liknande erfarenheter:

"Jag har utsatts för mycket kritik men jag har också fått positiva reaktioner - bara inte offentligt. Människor vågar för sitt lilla livs skull inte säga vad de tycker eftersom de är rädda för att förlora jobbet eller utsättas för förföljelse av mångkulturanhängare. Om jag säger att jag är stolt över att vara vit och stolt över land och nation blir jag omedelbart beskylld för att vara nynazist och ond. Men jag är nationalist och jag anser inte att det gör mig till en dålig människa."

En 43-årig man är en av eldsjälarna bakom Sköpunarhreyfingin, den isländska delen av Creativity Movement, en rasideologisk kyrka som predikar åtskillnad mellan raser. Han säger i DV att han visserligen är rasist, men att han anser att ordet i regel används felaktigt:

"De som stödjer mångkulturpolitiken och den här assimileringen och inflyttningen av färgade människor till vita länder kallar sig antirasister. Men eftersom det sker in i ett vitt land, och bara in i vita länder, är de i realiteten antivita. Vi anser att antirasister i själva verket är ett ord för antivita."

Creativity Movement och Blood and Honour är internationellt organisationer som i regel övervakas av säkerhetspolisen. På Island finns dock enligt Guðmundur Guðjónsson vid rikspolisstyrelsen ingen särskild bevakning av Sköpunarhreyfingin, Combat 18 eller Blóð og heiður. Det finns i dagsläget heller inget som tyder på att någon av organisationerna ligger bakom hatbrott i landet, skriver DV.

Stödet för öppet rasistiska och nationalsocialistiska organisationer har på Island alltid varit ytterst begränsat. Ísland fyrst är sannolikt inte bara ett parti för att sätta islänningarna först, utan även försöka hitta samma invandringskritiska och främlingsfientliga väljare som finns i de övriga nordiska länderna. Samtidigt har Framstegspartiet i allt större utsträckning börjat att anspela på nationalistiska stämningar - frågan är då om det finns politiskt utrymme och möjlighet att vinna väljare för ett parti där ledaren samtidigt är aktiv i nazistiska nätverk.

Här kan du läsa mer om nazismen på Island.

Dagens citat

"With a female president, this tiny nation has long protected women's rights and has a government agency to keep tabs."

Newsweek rankar Island som världens bästa land för kvinnor att leva i.

Isländsk skyr med smak av alger

Banana split och cappuccino tillhör de mer oväntade smaksättningarna av skyr. Nu tar det ekologiska mejeriet Biobú ett steg längre - en ny sort lanseras med smak av blåbär, honung och kelp.

Att alger används i mat är ingen nyhet. Den brunalg som ska smaksätta Biobús skyr är kelp med det latinska namnet Alaria esculenta. Den näringsrika kelpen växer i stora mängder i Breiðafjörður.

Biobú grundades 2002 och den första yoghurten kom ut på marknaden året därpå. Produktionen har därefter expanderat och det ekologiska mejeriet tillverkar nu även skyr, glass och smör.

Den nya skyrsorten tävlar i oktober Ecotropheliamässan i Köln. Premiäravsmakningen sker i veckan på mässan Icefish i Kópavogur som samlar 500 utställare från 34 länder.

Här kan du läsa mer om skyr.

Landsbankis konkursbo löser inte Icesave-tvist

Värdestegringen på Landsbankis konkursbo tycks inte kunna bespara Island en rättegång om Icesave-tvisten i Eftas domstol. Men tillsynsmyndigheten ESA ska utvärdera bankens tillgångar. Innan så skett kommer inget beslut om en rättsprocess om ansvaret för insättningsgarantin.

Finansmarknadsminister Árni Páll Árnason träffade nyligen ESA:s ledning för att försöka avvärja en rättslig prövning av Icesave-ansvaret. Uppenbarligen hade övertalningskampanjen viss framgång. ESA ska granska värderingen av Landsbankis tillgångar. Árni Páll Árnason säger i Fréttablaðið att uppgifterna kommer att levereras från departementet före månadsskiftet:

"Jag anser att de senaste nyheterna om återhämtningen från bankens konkursbo har en avsevärd inverkan på frågan."

Tillgångarna beräknas nu täcka samtliga prioriterade fordringar. Utbetalningarna från konkursboet kommer att påbörjas under hösten om Hæstiréttur Íslands inte ogiltigförklarar den uppdelning mellan prioriterade och oprioriterade fordringar som gjordes i samband med nödlagstiftningen.

Redan i oktober skulle omkring 400 miljarder isländska kronor kunna betalas ut. Hälften av dessa skulle gå till fordringar gällande insättningsgarantin, och hälften till andra prioriterade fordringar.

Men ESA anser, till skillnad från Árni Páll Árnason, enligt Fréttablaðið att återbetalningsutsikterna från konkursboet inte påverkar sakfrågan. Ståndpunkten är att Island inte uppfyllt insättningsgarantin. Island har dock fått en frist till månadsskiftet att komma in med ytterligare uppgifter. Något beslut om en eventuell rättsprocess finns dock inte, uppger ESA.

Om Eftas domstol skulle komma till samma slutsats kommer Storbritannien och Nederländerna sannolikt inte bara att kräva ersättning för garantibeloppet, utan även ränta. I de två första Icesave-avtalen var räntan 5,55 procent, i det tredje i snitt 2,64 procent. Om domstolen däremot kommer fram till att Island diskriminerat brittiska och nederländska sparare skjuter beloppen i höjden eftersom regeringen ansvarade för samtliga inhemska insättningar, men bara upp till garantibeloppet i utlandet. Då landar kraven på 1 150 miljarder isländska kronor i stället för 675 miljarder - plus ränta.

Den brittiska terrorstämplingen av Landsbanki orsakade enligt en rapport företag ekonomiska skador på omkring fem miljarder isländska kronor. Framstegspartiet lade redan i våras ett förslag om att dra Storbritannien inför domstol. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir säger till Morgunblaðið att jurister just nu utreder möjligheterna.

Att Jóhanna Sigurðardóttir skulle ställa sig bakom en sådan stämningsansökan förefaller osannolikt. Eftersom EU anser att Island ska ansvara för insättningsgarantin knuten till Icesave skulle en juridisk strid knappast göra de redan tröga förhandlingarna om medlemskap smidigare. Och inträde i unionen är trots allt Jóhanna Sigurðardóttirs högsta prioritet.

En svårighet är att precisera de exakta ekonomiska skadorna på grund av terrorstämplingen. Vid en domstolsförhandling lär inte de uppskattningar som finns i rapporten - i spannet mellan 2 och 9 miljarder - räcka som underlag.

Samtidigt kan rapporten ändå hjälpa regeringen att hitta en lösning på Icesave-tvisten. Storbritannien eller Nederländerna är heller inte sugna på att pröva frågan om insättningsgarantin i domstol.

I någon mån ger rapporten också britter och islänningar att backa ur och ändå utropa sig till något slags vinnare. Den brittiska terrorstämplingen har beklagats av den nya regeringen och de skador som den åsamkade Island kan möjligen kvittas mot att Storbritannien inte får någon ränta för Icesave. För Islands del försvinner risken för räntekostnader samtidigt som det inte blir aktuellt med någon kompensation.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Guðmundur Steingrímsson i samtal med Bästa partiet

Guðmundur Steingrímsson vill ställa upp i nästa alltingsval tillsammans med Bästa partiet. Flera lokala partier har också kontaktats. Förhoppningen är att kunna locka väljare ur alla läger - och om planerna blir verklighet kommer det att bli trångt i den politiska mitten.

När Guðmundur Steingrímsson hoppade av från Framstegspartiet sade han sig ha förhoppningar om att kunna locka över missnöjda politiker både från såväl det egna partiet som Socialdemokraterna, Självständighetspartiet och Gröna vänstern. Flera medlemmar valde också att följa honom ur Framstegspartiet i en protest mot tilltagande nationalism och ett allt starkare avståndstagande från EU.

Redan då cirkulerade rykten om att Guðmundur Steingrímsson skulle ha krattat vägen för en snabb partibildning. Nu bekräftar han för DV att han för samtal med Bästa partiet. Enligt RÚV försöker han även få lokala listor i bland annat Kópavogur och Akureyri som står vid sidan om de etablerade partierna att sluta upp, samt ledamöter ur grundlagsrådet.

Guðmundur Steingrímsson nämner i Morgunblaðið några av nyckelfrågorna under överläggningarna: Att slutföra förhandlingarna om EU-medlemskap och låta folket rösta i frågan, att satsa på att bygga upp en grön ekonomi och arbetsmarknad, att verka för hederlighet och det allmännas bästa i stället för särintressen, att arbeta för ökad demokrati i enlighet med grundlagsrådets förslag samt att sträva efter fred och internationellt samarbete:

"Det här är mycket spännande och det är många som är intresserade. ... Jag tror att det här kommer att leda till bättre politiker och ett bättre Island."

Målet är att ställa upp i nästa parlamentsval. Nyligen sade 21,4 procent av islänningarna att de kunde tänka sig att rösta på Bästa partiet i alltinget.

Det har snart gått två och ett halvt år sedan islänningarna röstade fram en majoritetsregering med Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Sedan dess har avståndet mellan höger och vänster växt till en skyttegrav. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet har tagit avstånd från EU och rört sig högerut, medan Gröna vänstern på grund av flera mindre kompromissintresserade ledamöter alltjämt håller till långt ut på vänsterflanken.

I mitten återfinns i dag egentligen bara Socialdemokraterna. I synnerhet Framstegspartiet var tidigare med och slogs om mittenväljarna, men har under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarskap spelat på mer nationalkonservativa stämningar.

Med Bästa partiet skulle det bli betydligt trängre i mitten. För statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs del skulle det visserligen innebära större möjligheter att hitta ett regeringsunderlag, men en kandidatur skulle tveklöst utgöra ett hot mot Socialdemokraternas väljarstöd.

Elsa Hrafnhildur Yeoman, fullmäktigeledamot för Bästa partiet i Reykjavík, säger till Eyjan att diskussionerna om ett samarbete än så länge inte har nått så långt, men att hon tror mycket på idén:

"Gravallvarliga Bästa partiet och sjukt roliga Guðmundur Steingrímsson är hembränt i politikens Coca cola. ... Kandidaturen bör handla om humanitet, natur, kultur och fred. Och även om pengar."

Heiða Kristín Helgadóttir, vd och vice ordförande för Bästa partiet, säger till DV att samtalen är på "fullt allvar" och att planerna på att ge sig in i rikspolitiken är långt framåtskridna:

"Vi har deklarerat att vi på allvar överväger att kandidera på riksplanet och för att kunna göra det behöver vi bli en större grupp. Vi är i den processen. ... Det är en fråga om att sammankoppla olika grupper som tänker som vi."

Både Heiða Kristín Helgadóttir och Guðmundur Steingrímsson talar om att samla grupper som i dag inte finner sig tillrätta inom de etablerade partierna. Och det är inte bara det politiska utrymmet i mitten som är ledigt - det finns också ett närmast avgrundsdjupt misstroende mot dagens politiska system. Samtidigt har stödet för Bästa partiet i Reykjavík rasat, och oppositionen anklagar borgmästaren Jón Gnarr och hans anhängare för att sakna den förändringsvilja för den politiska kulturen som var något av flaggskeppet i valkampanjen.

Heiða Kristín Helgadóttir säger till Morgunblaðið att det är möjligheterna att "grunda ett nytt parti" som undersöks. Jón Gnarr har heller inte gett något besked om han själv skulle tänka sig att kandidera.

År 1991 gick Davíð Oddsson direkt från rådhuset i Reykjavík till statsministerns kontor vid Lækjargata. Frågan är om Jón Gnarr är intresserad av att göra samma resa. Även om det enligt Heiða Kristín Helgadóttir handlar om att vara "bäst i hjärtat" är det tveksamt om Bästa partiet blir namnet på en rikstäckande satsning. De första 15 månaderna i Reykjavík har varit tuffa med många svåra beslut och en hel del bitande kritik. Det kan tala för att Bästa partiet är ett namn som får stanna i huvudstaden med Jón Gnarr, medan den mer rutinerade Guðmundur Steingrímsson får ta över ledarskapet när det inte längre går att göra de politiska motståndarna så konfunderade att de därmed tappar fokus i debatten.

Här kan du läsa mer om Bästa partiet och Guðmundur Steingrímsson.

Dagens citat

"Vi strävar efter att få hit islänningar, men deras intresse är litet. ... Många av utlänningarna har utfört det här säsongsarbetet med oss i många år. De anställda är från ett tiotal nationer, exempelvis Storbritannien och de nordiska länderna, resande arbetare som jobbar till exempel med sockerskörd på Kuba och under slakttiden på Island."

Sigmundur Einar Ófeigsson, vd för Norðlenska där 90 av 140 säsongsarbetare är utländska medborgare, säger i Morgunblaðið att många arbetslösa islänningar föredrar att leva på a-kassa i stället för att ta jobb i Höfn och Húsavík - här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Gyrðir Elíasson till Stockholm

Gyrðir Elíasson, vinnare av Nordiska rådets litteraturpris för novellsamlingen Milli trjánna, kommer till Stockholm. Måndagen den 26 september samtalar han med 1985 års pristagare Antti Tuuri och översättaren John Swedenmark. Platsen är Stockholms stadsbibliotek på Odengatan 63. Samtalet, som leds av kulturjournalisten Elin Claeson-Hirschfeldt, börjar 18.00.

Foto: Einar Falur Ingólfsson/Norden.org

Landhöjning vid Krýsuvík kan vara magmainskott

Markytan vid Krýsuvík har rest sig 7 centimeter på 16 månader. Förklaringen kan vara magmainskott. Men området har inte drabbats av vulkanutbrott på flera hundra år. Om en ny period av vulkanisk aktivitet skulle vara på väg väntas utbrotten bli förhållandevis små.

Krýsuvík på sydvästra Island är ett av landets mest jordskalvsdrabbade områden. Under augusti i år noterade Veðurstofa Íslands 216 skalv. Det kraftigaste uppmättes till 3,1 på Richterskalan och kändes även i det närliggande Reykjavíkområdet.

Norr om sjön Kleifarvatn ligger vulkanen Trölladyngja. Under en serie kraftiga utbrott mellan 1151 och 1188 skapade den de lavafält som i dag når ända till Hafnarfjörður. Det senaste utbrottet tros ha ägt rum år 1340. Perioden av vulkanisk aktivitet beräknas då ha pågått i omkring 500 år. Sedan dess har det varit tyst.

Aktiviteten har dock inte somnat in för gott. I området finns mängder av heta källor och Kleifarvatn som omväxlande stiger och sjunker. Och under de senaste 16 månaderna har landhöjningen varit hela 7 centimeter. Sigrún Hreinsdóttir, docent i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till Pressan att magmainskott är en tänkbar förklaring:

"Det är möjligt att där finns magma, men det är också möjligt att det är gas som orsakar den här höjningen. Det var landhöjning där i början av 2009 som pågick in på hösten samma år, men den gick sedan tillbaka."

Mätningarna av landhöjningen vid Krýsuvík inleddes först 2007, och det är därför svårt att säga om den höjning som nu äger rum är en del av ett mönster eller ett tecken på något utöver det vanliga. Samtidigt har vattnet i Kleifarvatn åter börjat sjunka. Om det har någon koppling till landhöjningen är oklart.

Det lägre vattenståndet gör att flera geotermiska källor som finns i sjön nu blivit synliga. Det ger forskarna möjligheten att för första gången undersöka dem på allvar.

En stor jordskalvssvärm inträffade i februari i år, med som mest över 500 skalv om dagen. Den aktiviteten har tidigare inte satts i samband med tillströmmande magma. Kombinationen av jordskalv och landhöjning kan tyda på magmarörelser, men det finns i dag inget som tyder på att en eruption skulle vara på väg.

Sigrún Hreinsdóttir säger till Pressan att det i dagsläget inte går att dra några slutsatser av händelserna vid Krýsuvík. Men om området går mot en ny period av vulkanisk aktivitet tror hon att den kommer att vara av begränsad omfattning:

"Reykjaneshalvön går igenom perioder av magmatisk aktivitet. Det har varit uppehåll i flera hundra år och det här kan peka mot en ny magmaperiod. ... Om det skulle ske utbrott vid Krýsuvíksidan skulle det förmodligen bli ett litet utbrott som avtar snabbt. Men om det skulle ske en eruption vid Móhálsdalur [sydväst om Kleifarvatn] så kan vi få se ett liknande utbrott som vid Fimmvörðuháls."

Krýsuvík är ett område som aldrig har avskrivits, men Sigrún Hreinsdóttir säger till DV att hon tror att det kommer att dröja många år innan vulkanen vaknar - om den någon gång gör det:

"Om det här är magma så är det inte mycket magma. ... Vi kan tala om tio år, det kan bli femtio år men det är inget som vi kan säga med säkerhet."

Här kan du läsa mer om Krýsuvík.

Två av tre vill ha Hanna Birna Kristjánsdóttir

Två av tre sympatisörer ser hellre Hanna Birna Kristjánsdóttir än Bjarni Benediktsson som ledare för Självständighetspartiet. Det visar en ny opinionsmätning utförd av MMR. Trots det starka stödet har hon ännu inte meddelat om hon tänker utmana om ordförandeposten.

Inför 2010 års landsmöte spekulerades det länge om Hanna Birna Kristjánsdóttir skulle kandidera för posten som vice ordförande. Hon tog så god betänketid på sig att många andra tänkbara kandidater, som gruppledaren Ragnheiður Elín Árnadóttir, valde att inte ställa upp. Men storfavoriten bestämde sig för att avstå, och Ólöf Nordal valdes till vice partiledare.

Hanna Birna Kristjánsdóttir har fortfarande inte meddelat om hon utmanar Bjarni Benediktsson på landsmötet i november. Klart är dock att hon har ett oerhört starkt stöd från islänningarna i allmänhet och Självständighetspartiets väljare i synnerhet.

66,3 procent av sympatisörerna föredrar Hanna Birna Kristjánsdóttir mot 26,4 procent för Bjarni Benediktsson. 7,3 procent har ingen uppfattning eller vill helst se någon annan som ledare för Självständighetspartiet.

Även bland de övriga partiernas anhängare är Hanna Birna Kristjánsdóttir den stora favoriten. Bland Socialdemokraternas väljare är siffrorna 59,8 procent för Hanna Birna Kristjánsdóttir och 5,2 procent för Bjarni Benediktsson, bland Framstegspartiets sympatisörer är övertaget 57 mot 20,7 procent och bland Gröna vänsterns anhängare 47,8 mot 10,5 procent.

Också bortsett från väljarsympatier har Hanna Birna Kristjánsdóttir ett stort försprång. 58,6 procent föredrar partiets starka namn i Reykjavík mot 13,4 procent som hellre ser att Bjarni Benediktsson får fortsatt förtroende. 27,9 procent har ingen uppfattning i frågan eller vill se andra namn.

Trots Hanna Birna Kristjánsdóttirs övertag kan inte Bjarni Benediktsson räknas bort inför landsmötet. Även om Självständighetspartiet inte lyft i opinionen är han heller inget sänke. Ställningstagandet för Icesave-avtalet väckte ett stort internt missnöje samtidigt som hans motstånd mot EU-medlemskap inte övertygar i de mest skeptiska kretsarna. Bjarni Benediktssons nej till den kinesiske investeraren Huang Nubos planer på att köpa mark på Island var kontroversiellt, och en punkt där Hanna Birna Kristjánsdóttir valde att attackera partiordföranden.

Med drygt två månader kvar till landsmötet är situationen för Hanna Birna Kristjánsdóttir delikat. För att lyckas måste hon utmana Bjarni Benediktsson utan att äventyra partiets förtroende. Självständighetspartiet har av tradition långvariga ledare och det starka stödet för den potentiella utmanaren är inte lätthanterligt. Ingen vill svika Bjarni Benediktsson samtidigt som få vill ha honom kvar.

Här kan du läsa mer om partiledarkampen inom Självständighetspartiet.

Dagens citat

"Precis som i sina tidigare kriminalromaner är tempot lågt med mycket vardag och väldigt lite inslag av dramatik. Antingen gillar man Indriðason eller inte, hans böcker är långt ifrån de traditionella deckarna. Jag är mycket svag för honom. Det våld som finns, tar inte mycket plats, utan nämns bara i periferin."

Tomas Frånlund i Örnsköldsviks Allehanda om Arnaldur Indriðasons Svart himmel.

En av sju islänningar nöjda med regeringen

Bara var sjunde islänning tycker att regeringen gör ett bra jobb. Men oppositionen har knappast någon anledning att jubla. Den får bara godkänt av var fjortonde väljare. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

Tre år efter finanskraschen kämpar de folkvalda alltjämt för att återvinna allmänhetens förtroende. Än så länge har kampen utförts i motvind - det finns inga tecken på att tilliten till det politiska systemet är på väg uppåt. Tvärtom. Missnöjet med alltinget är utbrett.

14,6 procent av de tillfrågade säger sig vara ganska eller mycket nöjda med regeringens arbete. 64,1 uppger att de är ganska eller mycket missnöjda medan 21,4 procent varken är positiva eller negativa.

Trots de usla siffrorna är betyget för oppositionen ännu sämre. Endast 7,3 procent anser att oppositionen gör ett bra jobb. 63,1 procent ger oppositionen underkänt och 29,6 procent är varken nöjda eller missnöjda.

Hos boende i Reykjavíkområdet och höginkomsttagare tycker fler att regeringen sköter sig medan oppositionen oftare får underbetyg. På landsbygden är förhållandet det motsatta. Män är i större utsträckning än kvinnor missnöjda med både regeringen och oppositionen.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Sprickan vid Þingvellir fortsätter växa

Foto: Einar Á. E. Sæmundsen

Þingvellir liknar alltmer en schweizerost. Hålet som upptäcktes i våras fortsätter att växa och stigen till Almannagjá är avstängd. Den mest troliga lösningen på problemet är att bygga över sprickan för att inte utestänga besökare från platsen.

I våras uppstod ett 14 meter djupt hål längs med Kárastaðastígur, den väg som går ned till Almannagjá. Sprickan troddes vara en sen effekt av de kraftiga jordskalv som skakade Þingvellir 2000 och 2008. Stigen stängdes av och hålet lagades provisoriskt. Men sprickan har fortsatt att växa, och under de senaste månaderna har Kárastaðastígur varit helt avspärrad.

Det visar sig att Kárastaðastígur har vilat på några få stenblock. Under vägen är marken närmast urholkad. Området ser enligt Álfheiður Ingadóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande för Þingvallanefnd, närmast ut som en schweizerost. Partikamraten Þráinn Bertelsson säger till Fréttablaðið att det är ett under att det inte har inträffat en allvarlig olycka på platsen:

"Här har människor gått på ett tunt lager av sand som vilade i fria luften. Det fanns stenar där under på vissa ställen, men jag förstår inte hur det har hållit ihop. ... Det är faktiskt ren barmhärtighet att det inte ligger ett par statsöverhuvuden där nere."

Kárastaðastígur användes länge även som bilväg för korteger till Almannagjá när statschefer och andra dignitärer besökte Þingvellir. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger i Fréttablaðið att det behövs en lösning som gör att besökare kan fortsätta att använda stigen:

"Man har på skämt nämnt att när Jiang Zemin, Kinas president, kom på besök här 2002 var han den siste mannen som åkte nedför Almannagjá. Man får vara tacksam för att han inte ramlade ned."

Þráinn Bertelsson har föreslagit att stigen ska täckas över med jord på ett sätt som får åtgärden att framstå som naturlig:

"Det är möjligt att stänga sprickan med stålplattor och sedan täcka över dem. Då ser det ut som det alltid har gjort under den tid vi nu lever i. Det ska mycket till för att jag ska backa från att lösa problemet med en sådan osynlig bro."

Álfheiður Ingadóttir säger dock i Fréttablaðið att någon sådan övertäckning inte är aktuell. I stället är det mer sannolikt att det byggs en gångbro över Kárastaðastígur:

"Vi tog ställning redan på första mötet att inte göra det [skapa en övertäckning som ser naturlig ut] utan att hellre använda det här ovärderliga tillfället till att studera och bättre lära känna de krafter som är verksamma vid Þingvellir."

Researrangörer har på grund av sprickbildningen och avstängningen fått planera om turer till Þingvellir, uppger RÚV. Almannagjá kommer enligt ett pressmeddelande att spärras av helt under några veckor för arbeten och undersökningar vid Kárastaðastígur.

Omkring en miljon människor väntas besöka Þingvellir i år. Området blev mer lättillgängligt sedan Lyngdalsheiðarvegur mellan Þingvellir och Laugarvatn invigdes i oktober förra året. Den nya vägen har också medfört en kraftig trafikökning vid nationalparken. Föreståndaren Ólafur Örn Haraldsson skriver i ett uttalande att myndigheterna därför bör ta hänsyn till de föroreningar och den ökade olycksrisk som den tätare trafiken för med sig.

Här kan du läsa mer om Þingvellir.