onsdag 21 september 2011

Landhöjning vid Krýsuvík kan vara magmainskott

Markytan vid Krýsuvík har rest sig 7 centimeter på 16 månader. Förklaringen kan vara magmainskott. Men området har inte drabbats av vulkanutbrott på flera hundra år. Om en ny period av vulkanisk aktivitet skulle vara på väg väntas utbrotten bli förhållandevis små.

Krýsuvík på sydvästra Island är ett av landets mest jordskalvsdrabbade områden. Under augusti i år noterade Veðurstofa Íslands 216 skalv. Det kraftigaste uppmättes till 3,1 på Richterskalan och kändes även i det närliggande Reykjavíkområdet.

Norr om sjön Kleifarvatn ligger vulkanen Trölladyngja. Under en serie kraftiga utbrott mellan 1151 och 1188 skapade den de lavafält som i dag når ända till Hafnarfjörður. Det senaste utbrottet tros ha ägt rum år 1340. Perioden av vulkanisk aktivitet beräknas då ha pågått i omkring 500 år. Sedan dess har det varit tyst.

Aktiviteten har dock inte somnat in för gott. I området finns mängder av heta källor och Kleifarvatn som omväxlande stiger och sjunker. Och under de senaste 16 månaderna har landhöjningen varit hela 7 centimeter. Sigrún Hreinsdóttir, docent i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till Pressan att magmainskott är en tänkbar förklaring:
"Det är möjligt att där finns magma, men det är också möjligt att det är gas som orsakar den här höjningen. Det var landhöjning där i början av 2009 som pågick in på hösten samma år, men den gick sedan tillbaka."
Mätningarna av landhöjningen vid Krýsuvík inleddes först 2007, och det är därför svårt att säga om den höjning som nu äger rum är en del av ett mönster eller ett tecken på något utöver det vanliga. Samtidigt har vattnet i Kleifarvatn åter börjat sjunka. Om det har någon koppling till landhöjningen är oklart.

Det lägre vattenståndet gör att flera geotermiska källor som finns i sjön nu blivit synliga. Det ger forskarna möjligheten att för första gången undersöka dem på allvar.

En stor jordskalvssvärm inträffade i februari i år, med som mest över 500 skalv om dagen. Den aktiviteten har tidigare inte satts i samband med tillströmmande magma. Kombinationen av jordskalv och landhöjning kan tyda på magmarörelser, men det finns i dag inget som tyder på att en eruption skulle vara på väg.

Sigrún Hreinsdóttir säger till Pressan att det i dagsläget inte går att dra några slutsatser av händelserna vid Krýsuvík. Men om området går mot en ny period av vulkanisk aktivitet tror hon att den kommer att vara av begränsad omfattning:
"Reykjaneshalvön går igenom perioder av magmatisk aktivitet. Det har varit uppehåll i flera hundra år och det här kan peka mot en ny magmaperiod. ... Om det skulle ske utbrott vid Krýsuvíksidan skulle det förmodligen bli ett litet utbrott som avtar snabbt. Men om det skulle ske en eruption vid Móhálsdalur [sydväst om Kleifarvatn] så kan vi få se ett liknande utbrott som vid Fimmvörðuháls."
Krýsuvík är ett område som aldrig har avskrivits, men Sigrún Hreinsdóttir säger till DV att hon tror att det kommer att dröja många år innan vulkanen vaknar - om den någon gång gör det:
"Om det här är magma så är det inte mycket magma. ... Vi kan tala om tio år, det kan bli femtio år men det är inget som vi kan säga med säkerhet."
Här kan du läsa mer om Krýsuvík.