torsdag 22 september 2011

Landsbankis konkursbo löser inte Icesave-tvist

Värdestegringen på Landsbankis konkursbo tycks inte kunna bespara Island en rättegång om Icesave-tvisten i Eftas domstol. Men tillsynsmyndigheten ESA ska utvärdera bankens tillgångar. Innan så skett kommer inget beslut om en rättsprocess om ansvaret för insättningsgarantin.

Finansmarknadsminister Árni Páll Árnason träffade nyligen ESA:s ledning för att försöka avvärja en rättslig prövning av Icesave-ansvaret. Uppenbarligen hade övertalningskampanjen viss framgång. ESA ska granska värderingen av Landsbankis tillgångar. Árni Páll Árnason säger i Fréttablaðið att uppgifterna kommer att levereras från departementet före månadsskiftet:
"Jag anser att de senaste nyheterna om återhämtningen från bankens konkursbo har en avsevärd inverkan på frågan."
Tillgångarna beräknas nu täcka samtliga prioriterade fordringar. Utbetalningarna från konkursboet kommer att påbörjas under hösten om Hæstiréttur Íslands inte ogiltigförklarar den uppdelning mellan prioriterade och oprioriterade fordringar som gjordes i samband med nödlagstiftningen.

Redan i oktober skulle omkring 400 miljarder isländska kronor kunna betalas ut. Hälften av dessa skulle gå till fordringar gällande insättningsgarantin, och hälften till andra prioriterade fordringar.

Men ESA anser, till skillnad från Árni Páll Árnason, enligt Fréttablaðið att återbetalningsutsikterna från konkursboet inte påverkar sakfrågan. Ståndpunkten är att Island inte uppfyllt insättningsgarantin. Island har dock fått en frist till månadsskiftet att komma in med ytterligare uppgifter. Något beslut om en eventuell rättsprocess finns dock inte, uppger ESA.

Om Eftas domstol skulle komma till samma slutsats kommer Storbritannien och Nederländerna sannolikt inte bara att kräva ersättning för garantibeloppet, utan även ränta. I de två första Icesave-avtalen var räntan 5,55 procent, i det tredje i snitt 2,64 procent. Om domstolen däremot kommer fram till att Island diskriminerat brittiska och nederländska sparare skjuter beloppen i höjden eftersom regeringen ansvarade för samtliga inhemska insättningar, men bara upp till garantibeloppet i utlandet. Då landar kraven på 1 150 miljarder isländska kronor i stället för 675 miljarder - plus ränta.

Den brittiska terrorstämplingen av Landsbanki orsakade enligt en rapport företag ekonomiska skador på omkring fem miljarder isländska kronor. Framstegspartiet lade redan i våras ett förslag om att dra Storbritannien inför domstol. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir säger till Morgunblaðið att jurister just nu utreder möjligheterna.

Att Jóhanna Sigurðardóttir skulle ställa sig bakom en sådan stämningsansökan förefaller osannolikt. Eftersom EU anser att Island ska ansvara för insättningsgarantin knuten till Icesave skulle en juridisk strid knappast göra de redan tröga förhandlingarna om medlemskap smidigare. Och inträde i unionen är trots allt Jóhanna Sigurðardóttirs högsta prioritet.

En svårighet är att precisera de exakta ekonomiska skadorna på grund av terrorstämplingen. Vid en domstolsförhandling lär inte de uppskattningar som finns i rapporten - i spannet mellan 2 och 9 miljarder - räcka som underlag.

Samtidigt kan rapporten ändå hjälpa regeringen att hitta en lösning på Icesave-tvisten. Storbritannien eller Nederländerna är heller inte sugna på att pröva frågan om insättningsgarantin i domstol.

I någon mån ger rapporten också britter och islänningar att backa ur och ändå utropa sig till något slags vinnare. Den brittiska terrorstämplingen har beklagats av den nya regeringen och de skador som den åsamkade Island kan möjligen kvittas mot att Storbritannien inte får någon ränta för Icesave. För Islands del försvinner risken för räntekostnader samtidigt som det inte blir aktuellt med någon kompensation.

Här kan du läsa mer om Icesave.