fredag 30 september 2011

Látrabjarg kan bli nationalpark

Látrabjarg, Breiðavík och Rauðisandur kan bli nationalpark. Myndigheternas syfte var först att fridlysa fågelklipporna vid Breiðavík - men markägarna och kommunen vill gärna att regeringen tar ett steg längre och förvandlar ett större område till nationalpark.

I Västfjordarna finns i dag bara en nationalpark, Hornstrandir. Kommunstyrelsen i Vesturbyggð vill gärna ändra på det och har ritat in en fridlysning i detaljplanen. Det första steget var tänkt att omfatta området från Breiðavík till Látrabjarg. Men fler markägare har enligt Bæjarins Besta visat intresse, och fridlysningen kan nu komma att gälla även Rauðisandur i öster.

En fridlysning sker inte utan samtycke från markägarna. I synnerhet vid Hvallátur, den västligaste bosättningen i landet, är ägarförhållandena komplicerade och utgör närmast ett lapptäcke på kartan. Ändå ser det ut som att det finns ett brett stöd för både fridlysning och nationalpark.

Látrabjarg är inte bara häckningsplatsen för hundratusentals fåglar och platsen för en av de största alkfågelkolonierna i världen. Här finns också en rik natur med lämningar från forna tiders bosättningar och fiske. Det är även en av två platser där laven Ramalina siliquosa växer på Island.

Látrabjarg har av myndigheterna under en längre tid klassats som en plats som borde skyddas. Miljöminister Svandís Svavarsdóttir besökte nyligen området för att möta markägarna. Om inte alla sluter upp kan planerna på en mer omfattande fridlysning sannolikt inte förverkligas.

Allt fler turister besöker dessutom Látrabjarg. Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, säger i Bæjarins Besta att fridlysning eller nationalparksstatus skulle öka möjligheterna att utöva tillsyn i området samtidigt som besökarna skulle kunna styras runt särskilt känsliga platser. En nationalpark betyder också statliga pengar för underhåll:
"Det har enorm betydelse för oss om området blir fridlyst och görs till nationalpark. ... Vi fortsätter den här processen efter mötet med ministern. Det är svårt att säga hur lång tid det tar men jag hoppas om allt går bra att det här har kommit en bra bit på väg inom de närmaste två åren."
En av de markägare som står bakom fridlysningsplanerna är Keran Stueland Ólason i Breiðavík. I höst försvinner de 650 fåren från gården. I stället tänker han och Birna Mjöll Atladóttir satsa enbart på turism. Han säger i Bæjarins Besta att beslutet att upphöra med djurhållningen har växt fram under en längre tid:
"Turistnäringen ökar och växer och jag ser fler möjligheter i turistnäringen än vad jag någonsin gjort i fåren. Det har varit mycket arbete och är nu dags att fälla seglen. ... Det är inget snabbt beslut. Vi har tänkt länge och väl på det här, men naturligtvis blir det här en helomvändning för oss."
Hotellet i Breiðavík är öppet från den 15 maj till den 15 september. Målet är att förlänga säsongen redan nästa år och på sikt att hålla öppet året runt.

Även i Patreksfjörður, som är den närmaste tätorten, vill invånarna att besökare ska känna sig välkomna. De klippor som står vid vägen strax före stadsgränsen ska enligt Morgunblaðið belysas och förses med dikter av poeten och bibliotekarien Jón Jónsson, mest känd som Jón úr Vör. Han föddes i Patreksfjörður och diktsamlingen Þorpið från 1946 utgår från fiskeläget.

Här kan du läsa mer om Breiðavík.

Andra medier om Island:
Jöklar, en sådan häftig biltur: Nya Wermlands-Tidningen