onsdag 28 september 2011

Nytt utbrott från Laki kan döda 142 000 människor

1783 erupterade Laki och dödade omkring 10 000 islänningar och 200 000 får. I Storbritannien omkom tusentals till följd av den giftiga svaveldioxiden som blåste med vindarna mot Europa. Om samma utbrott inträffat i dag hade 142 000 européer mist livet. Det visar en ny studie från universitetet i Leeds.

Lakis utbrott är ett av de värsta i Islands historia. På morgonen den 8 juni 1783 öppnade sig en tre mil lång spricka i marken. Lavan strömmade fram ur underjorden från 135 kratrar och ödelade allt i sin väg. Åkrar förvandlades till månlandskap av lava och aska, djur och människor försökte förgäves fly undan den fluorhaltiga askan och de giftiga vulkangaserna.

122 miljoner svaveldioxid spreds med vinden inte bara över Island, utan även till övriga Europa. Himlen färgades grå och dimman var så tjock att fartyg inte kunde navigera ur hamn.

När utbrottet var över åtta månader senare hade omkring 200 000 får dött. Huvudproblemet för boskapen var inte den trögflytande lavan eller askmoln, utan fluor som förgiftade bete och färskvatten. Ungefär 10 000 islänningar miste livet. Och på de brittiska öarna orsakade giftgaserna cirka 23 000 dödsoffer. Kyrkböcker visar att dödligheten i anslutning till Lakis utbrott i Storbritannien steg med mellan 10 och 20 procent.

Om samma utbrott skulle inträffa i dag hade 142 000 européer dött på grund av hjärt- och lungsjukdomar. Nordvästeuropa skulle drabbas hårdast, men luftföroreningarna skulle även öka dramatiskt - med 120 procent under eruptionens tre första månader - även i södra Europa. Personer med andningsbesvär skulle behöva stanna inomhus för att undkomma svaveldioxiden. Det framkommer i en studie utförd vid universitetet i Leeds och publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Ett utbrott som Lakis skulle inte bara ha allvarliga konsekvenser för människors hälsa i stora delar av Europa. Det skulle även kunna stoppa flygtrafiken i över ett halvår. De senaste årens förhållandevis små eruptioner vid Eyjafjallajökull och Grímsvötn orsakade i jämförelse enbart mindre störningar i kommunikationerna.

Laki hade även försämrat transportmöjligheter till sjöss på grund av nedsatt sikt, samt skadat skördar och växtlighet. Och det är, skriver forskarna, inte alls något orealistiskt scenario. Sedan Island befolkades har minst fyra vulkanutbrott nått samma omfattning som Laki. Det innebär att det är en risk som inte kan nonchaleras.

Här kan du läsa mer om Laki.