onsdag 7 september 2011

Skattebetalare riskerar miljardsmäll för Icesave



Landsbankis tillgångar ser ut att täcka Icesave-fordringarna. Men de isländska skattebetalarna riskerar alltjämt att behöva stå för miljardbelopp. Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson anklagar samtidigt EU för att ha tvingat fram oacceptabla avtal i stället för att vänta ut konkursboet.

I förra veckan uppvärderades tillgångarna i Landsbankis konkursbo. Återhämtningen väntas landa på 1 332 miljarder isländska kronor, vilket är 13 miljarder utöver de brittiska och nederländska fordringarna. I dagarna möter finansmarknadsminister Árni Páll Árnason ESA:s ledning för att förmå myndigheten att inte dra i gång en rättsprocess om ansvaret för insättningsgarantin knuten till Icesave. Han säger till Bloomberg att de nya siffrorna innebär ett helt nytt läge i dispyten:
"These simple facts should change completely our understanding of the old Icesave dispute. ... There is nothing to dispute any longer. ... Now all depositors -- regardless of whether they were covered by depositor guarantees -- will get their money in full."
Även om Árni Páll Árnason skulle lyckas övertyga ESA, Eftas övervakningsmyndighet, att se mellan fingrarna med vad den ser som ett uppenbart brott mot EES-avtalet återstår flera frågetecken. Och en saltad nota från brittiska och nederländska sparare kan alltjämt komma att landa hos de isländska skattebetalarna.

Konkursboet ser visserligen ut att täcka fordringarna, men överskottet kommer att vikas till oprioriterade fordringar. Storbritannien och Nederländerna kräver räntor på de belopp de använt för att ersätta inhemska Icesave-sparare. Den räkningen vill de fortfarande att Island ska ta hand om. Räntekraven gäller från december 2008 och tills Icesave-fordringarna är betalda.

Ett annat osäkerhetsmoment är de avgöranden från Hæstiréttur Íslands som kommer under hösten. Om domstolen skulle döma ut den isländska nödlagstiftningen som delade upp fordringarna i prioriterade och oprioriterade ökar kostnaderna dramatiskt eftersom fler fordringsägare ska dela på tillgångarna i konkursboet.

Utbetalningarna från konkursboet påbörjas när Hæstiréttur Íslands sagt sitt. Omkring en tredjedel av tillgångarna är i kontanter och kommer att utbetalas redan i år. Hela processen väntas ta fyra till fem år. Ju längre fordringsägarna får vänta på sina pengar, desto större riskerar räntekostnaderna att bli. Även den isländska kronan kan få summan att ändras.

Om Island skulle förlora en domstolsprövning finns också en risk att notan skenar i väg. Storbritannien och Nederländerna väntas i så fall kräva inte bara insättningsgarantin utan även de belopp utöver garantibeloppet på 20 887 euro per person som de ersatte spararna med - plus betydligt högre räntor än de som fanns i det tredje Icesave-avtalet.

ESA:s uppfattning är dessutom att Island skulle ha ersatt spararna senast i oktober 2009. Även det kan bli föremål för räntekrav.

Guldklimpen i Landsbankis konkursbo är livsmedelskedjan Iceland, som hamnade hos banken efter Baugurs konkurs. Förra året nobbade Landsbanki, som kontrollerar 67 procent av aktierna, ett bud på en miljard pund från grundaren Malcolm Walker. I år har prislappen enligt rykten stigit till omkring 1,5 miljarder pund. Men Malcolm Walker, som har förköpsrätt, försöker enligt Daily Telegraph pressa priset till 1,2 miljarder.

Flera brittiska livsmedelsjättar är intresserade av Iceland. Om dragkampen kan trissa upp köpeskillingen betyder det ytterligare miljarder till Landsbankis konkursbo.

Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson skrev under det första avtalet om Icesave, men nobbade de två följande. I det första tvingades regeringen ensidigt skriva in ett avbetalningstak för att få majoritet i alltinget, men Nederländerna och Storbritannien accepterade inte ändringarna. Nu säger han till RÚV att EU-länderna ägnade sig åt utpressning samt att återhämtningen från konkursboet borde ha inväntats:
"Det gjordes inte utan man utsattes i stället för den här pressen. Man böjde sig för det här trycket från de europeiska länderna och godkände först ett avtal som var så vansinnigt att britterna och nederländarna övergav det innan det isländska folket sagt nej till det redan några månader efter att det beslutats om en folkomröstning. Så det som sker nu visar helt enkelt bara att om frågan hade behandlats med förnuft från början så var det helt i onödan att sätta det isländska folket och vårt samarbete med de europeiska länderna i den här tvångströjan."
Enligt Ólafur Ragnar Grímsson ska Dominique Strauss-Kahn, tidigare chef för Internationella valutafonden, ha uttryckt sitt ogillande över att EU använde IMF som ett sätt att sätta press på Island genom att villkora utbetalningen av lån med ansvar för Icesave. Och han anser att EU borde utreda hur medlemsländerna kunde backa upp de "absurda kraven från britter och nederländare mot Island":
"Erfarenheten visar nu att det kan vara klokt att bara vänta. Andas lugnt, inte böja sig och bara säga 'kära vänner, nu får vi bara se vad verkligheten för med sig', och dess bättre visar den precis vad jag sade här vid presskonferensen på Bessastaðir efter att folket sagt nej till Icesave-avtal nummer två, att de skulle få betalt."
Inom regeringspartierna är Ólafur Ragnar Grímssons utspel måttligt populärt. Gröna vänsterns Álfheiður Ingadóttir undrar enligt Morgunblaðið varför presidenten inte på nytt ställer upp i val till parlamentet. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon sade i alltinget i veckan att det ännu var för tidigt för Ólafur Ragnar Grímsson att utropa sig till segrare i Icesave-tvisten. Och utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till Vísir att presidentens sågning av de nordiska länderna, Färöarna och Polen gick alldeles för långt:
"Presidenten måste själv bestämma vad han säger. Men det är inte möjligt att se på det här på något annat sätt än att han i det här fallet har försökt att attackera regeringen och inte minst finansministern. Det är min åsikt. ... Han har inte överskridit några juridiska gränser. Men jag är av åsikten att presidenten inte ska tala så om regeringen."
Även Björn Bjarnason, tidigare justitieminister och alltingsledamot för Självständighetspartiet, kritiserar i ett blogginlägg presidenten och hävdar att hans kritik mot hanteringen av Icesave-tvisten är ett sätt att försöka få bort uppmärksamheten från hans stöd för Huang Nubos planerade investeringar vid Grímsstaðir. Björn Bjarnason anklagar Ólafur Ragnar Grímsson för omdömeslöshet.

De brittiska parlamentsledamöterna Fabian Hamilton och Meg Munn hävdade nyligen enligt Morgunblaðið att en majoritet av parlamentet ansåg att den dåvarande regeringen gick för hårt fram i samband med terrorstämplingen av Island. Du kan se webb-tv-inslaget ovan.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Island går för egna segel igen: E24
Island visar vägen: Sundsvalls Tidning