Ólafur Ragnar Grímsson är alltjämt de flesta islänningarnas favorit till presidentposten. Trots att han på nyårsdagen meddelade att han inte ställer upp i sommarens val duggar alltjämt spekulationerna tätt om att han kandiderar bara han lyckas säkra så stort stöd att han är säker på att vinna. Samtidigt utesluter varken Jón Gnarr eller Davíð Oddsson att de ger sig in i kampen.
Med Ólafur Ragnar Grímsson har presidentämbetet förändrats i grunden. Han har valt att spela en aktiv politisk roll - inte enbart genom att för första gången någonsin utnyttja rätten att inte godkänna lagar stiftade av alltinget, utan även genom en utrikespolitisk linje som står i direkt konflikt med regeringens hållning.
I åtta år var Ólafur Ragnar Grímsson ledare för Alþýðubandalagið. Som president har han blivit en alltmer uttalad förespråkare av åsikter han propagerade för redan då. Där utrikesminister Össur Skarphéðinsson har orienterat sig mot EU har Ólafur Ragnar Grímsson sågat unionens ställningstagande i Icesave-tvisten och i stället pläderat för ökat utbyte med Indien, Kina och Ryssland. Och där regeringen hävdar att förhandlingarna om Icesave-avtal lett till bästa tänkbara resultat har presidenten kritiserat enskilda statsråd för att vika ned sig inför det samlade trycket från Storbritannien, Nederländerna och EU.
Trots att Ólafur Ragnar Grímsson på nyårsdagen meddelade att han inte avser att kandidera på nytt tror många bedömare att han håller dörren öppen för en historisk femte fyraårsperiod som Islands president. Förre miljöministern Eiður S. Guðnason skriver i ett blogginlägg att Ólafur Ragnar Grímsson vill utnyttja det politiska tomrum som finns, och förre utrikesministern Jón Baldvin Hannibalsson säger i Reykjavík Vikublað att presidenten nu försöker utröna hur starkt hans stöd är inför en eventuell valkampanj.
Klart är att Ólafur Ragnar Grímsson alltjämt har många anhängare. 22 procent av Vísirs läsare håller honom som sin favoritkandidat inför sommarens val. På andra plats med 16 procent av rösterna kom Ragna Árnadóttir, en annan förhandsfavorit som dock inte meddelat om hon ställer upp. Trea med 11 procent av rösterna blev förre centralbankschefen och statsministern Davíð Oddsson. Han säger till DV att han inte utesluter en kandidatur. Fyra med 7 procent av rösterna blev artisten Páll Óskar Hjálmtýsson och femma med 6 procent av rösterna Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr. Han utlovar något slags uttalande om presidentvalet under veckan.
En punkt där Ólafur Ragnar Grímsson var tydlig i sitt tal var att han inte avser att överge samhällsdebatten. Statsvetare Vísir talat med tror att han skulle ha goda chanser att bli invald i alltinget nästa vår om han valde att grunda ett eget parti. DV spekulerar i att Ólafur Ragnar Grímsson redan kan ha gjort klart med något internationellt toppjobb genom sina många utlandskontakter, eller om han siktar på att skapa något slags institution i sitt namn på samma sätt som företrädaren Vigdís Finnbogadóttir.
Något domslut i Icesave-tvisten är inte att vänta före presidentvalet den 30 juni i år. Den juridiska processen är ett orosmoment för Ólafur Ragnar Grímsson. Även om det var islänningarna själva som röstade nej till uppgörelser två gånger om var han en symbol för Icesave-motståndet. Om ett eventuellt nederlag skulle bli dyrt för Island kommer det också att påverka presidentens popularitet och sannolikt innebära en rejäl törn för hans anseende.
Det talar möjligen emot en fortsättning. För talar förhandlingarna om EU-medlemskap. Om han uppfattar att Jóhanna Sigurðardóttir kringgår alltinget eller den utlovade folkomröstningen kommer Ólafur Ragnar Grímsson att stoppa en sådan lag. Värt att notera är att den turbulens som varit inom regeringen kring hanteringen av EU-frågan ännu inte har gett utrymme för något agerande från presidentens sida - förhandlingarna har nämligen ännu inte behandlats i några nya lagar.
En presidentkandidat har nu i alla fall klivit fram och tillkännagett sin kandidatur, polisen Jón Lárusson som även är talesperson för organisationen Umbótahreyfingin - nýtt samfélag. Han säger till DV att ett mål är att ge folket större inflytande över de politiska besluten. Jón Lárusson anser även att det nu är upp till medborgarna att bestämma vilken typ av presidentämbete de vill ha - om den som så småningom tar över efter Ólafur Ragnar Grímsson avser att spela en lika aktiv politisk roll eller inte.
Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímsson och presidentämbetet.