torsdag 23 februari 2012

Island mot folkomröstning om ny grundlag

Grundlagsrådet ska återsamlas för att diskutera ändringar i förslaget till ny konstitution. Regeringen vill med stöd av Rörelsen att islänningarna folkomröstar om grundlagen i sommar. Men alltinget har ännu inte diskuterat innehållet i förslaget. Och den borgerliga oppositionen rasar både mot tankarna på en ny konstitution och regeringens hantering av frågan.

Med 30 röster mot 15 beslutade alltinget i går att grundlagsrådet ska återsamlas under fyra dagar i början av mars. De 25 ledamöterna ska då se över det förslag som de lämnade ifrån sig i somras och diskutera ytterligare förändringar.

När initiativet togs till en översyn av grundlagen år 2009 var Framstegspartiet en av de främsta tillskyndarna. Det var också ett villkor för att partiet skulle backa upp den rödgröna övergångskoalitionen som regerade mellan Geir H. Haardes avgång och nyvalet.

Sedan dess har en majoritet av partiets ledamöter svängt och är tillsammans med Självständighetspartiet emot grundlagsrådets förslag. Framstegspartiets Vigdís Hauksdóttir sade i alltinget i går att det var en svart dag i parlamentets historia. Partikamraten Siv Friðleifsdóttir röstade däremot ja och menade att det var på tiden att en översyn av grundlagen gjordes - eftersom alltinget inte lyckats ro en sådan i land tidigare var det bra att folket och rådet nu kunde stöta på. En annan framstegspartist, Höskuldur Þórhallsson, avstod från att rösta. Han motiverade ställningstagandet med att han visserligen var för en översyn, men att alltinget nu var på väg att utlysa en folkomröstning trots att det inte förekommit några som helst diskussioner om grundlagsrådets förslag.

Även från Självständighetspartiet var kritiken hård. Partiledaren Bjarni Benediktsson beklagade att alltinget inte debatterat frågan och alltingsledamoten kritiserade regeringen för att ägna sig åt kostsam försöksverksamhet.

I förslaget till ny konstitution ingår bland annat ett utbrett personvalssystem, övre gränser för hur länge ministrar och ledamöter får sitta, en tydligare roll för presidentämbetet och statligt ägande av alla naturresurser.

När översynen klubbades stod alla utom Självständighetspartiet bakom planerna. Sedan dess har även en majoritet av Framstegspartiets ledamöter övergett förslaget. Bjarni Benediktsson hävdade nyligen att den enda anledningen till att regeringen går vidare med planerna är att de måste blidka Rörelsen. Folkomröstningen kan vara koalitionens enda sätt att få det stöd som gör att den kan undvika en misstroendeförklaring.

Processen har också varit smärtsam för regeringen. I den folkomröstning där islänningarna fick utse de 25 personer som skulle ingå i grundlagsnämnden var valdeltagandet lågt och snart ogiltigförklarades hela valet eftersom valhemligheten inte hade respekterats. I stället för att rösta på nytt utsåg regeringen de 25 kandidater som fått flest röster till ett grundlagsråd. En ledamot hoppade av i protest. Och det ansvariga statsrådet, inrikesminister Ögmundur Jónasson, backade inte upp agerandet eftersom han ansåg at det stred mot konstitutionen.

Tanken är att islänningarna ska folkomrösta om en ny grundlag samtidigt som presidentvalet den 30 juni. Hur det ska gå till är i dag i högsta grad osäkert. Alltinget väntas lämna synpunkter på förslaget innan grundlagsrådet sammanträder på nytt. Efter den översynen ska förslaget genom parlamentet senast den 29 mars innan det blir föremål för en rådgivande folkomröstning. Även därefter kommer alltinget på nytt att se över förslaget.

Sannolikt är dock att islänningarna får rösta ja eller nej till vissa riktlinjer för en ny grundlag. Sedan blir det upp till alltinget att färdigställa en ny konstitution.

Men det är inte bara i alltinget som arbetet med en ny grundlag väcker starka känslor. Juristen Skúli Magnússon säger i Fréttablaðið att frågan är alldeles för komplicerad för att den ska kunna avgöras i en folkomröstning. Han får mothugg av Eiríkur Bergmann Einarsson, ledamot av grundlagsrådet och docent i statsvetenskap. I ett blogginlägg skriver han att den nuvarande konstitutionen är ett provisorium som alltinget trots många ansatser aldrig förmått förändra. Den nya grundlagen är dessutom skriven på ett sådant sätt att den kan förstås av alla - till skillnad från den gamla vars innebörd jurister inte sällan tvistar om.

En annan ledamot av grundlagsrådet är Pawel Bartoszek. Han kritiserar i ett blogginlägg alltinget för att under ett halvårs tid inte ha haft någon som helst debatt om rådets förslag. Parlamentet har heller inte varken försökt hitta brister eller tänkbara förbättringar i utkastet. Pawel Bartoszek kallar agerandet förkastligt.

Ledamoten Guðmundur Gunnarsson riktar i ett blogginlägg i stället in sig på det enligt hans mening usla debattklimatet på Island. Han undrar bland annat hur det kommer sig att medierna ständigt låter Vigdís Hauksdóttir fördöma rådets arbete samtidigt som hon medger att hon aldrig läst förslaget till ny grundlag.

Här kan du läsa mer om grundlagsrådets förslag till ny grundlag.