Färre arbetslösa kvinnor och färre som står utan jobb i Reykjavíkområdet. Men fler män som står utanför arbetsmarknaden och ökad arbetslöshet på glesbygden. Arbetslösheten på Island var 7,2 procent under januari, en nedgång med 0,1 procentenheter jämfört med föregående månad. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.När alltinget åter samlades i januari var regeringens arbetsmarknadspolitik ett av de hetaste debattämnena. Ny statistik från Hagstofa Íslands visade nämligen att 80,4 procent av islänningarna arbetade under 2011, den lägsta andelen sedan 2003 då mätningarna började. Toppnoteringen gjordes 2007, då 83,3 procent arbetade. Den genomsnittliga arbetsveckan hade ökat med en halvtimme och var förra året 40 timmar. I samband med finanskraschen gick många ned i arbetstid för att behålla jobben, men nu är trenden alltså den motsatta.
Självständighetspartiets Birgir Ármannsson sade under debatten att siffrorna bevisade att regeringen misslyckats med arbetsmarknadspolitiken:
"Vi har blivit vana vid debatten om att regeringen är någon av de mest missförstådda regeringarna genom historien. Den gör alltid allt för alla och när man inte ser det då är alltsammans ett missförstånd."Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir sade att det inte var konstigt att något färre var i arbete. Ett av regeringens sätt att bekämpa massarbetslösheten var att få jobbsökande att börja vidareutbilda sig i stället för att gå på a-kassa:
"Jag tror att det är helt uppenbart för alla utom oppositionen att den är på rätt väg."Under januari var arbetslösheten 7,2 procent, en nedgång med 0,1 procentenhet jämfört med december. Därmed bröts trenden efter tre månader i följd med stigande arbetslöshet. I januari 2011 stod 8,5 procent utanför arbetsmarknaden.
Antalet arbetslösa män ökade under januari med 61 personer samtidigt som antalet arbetslösa kvinnor minskade med 369 personer. Kvinnor är nu åter sysselsatta i större utsträckning än män. I Reykjavíkområdet minskade arbetslösheten med 0,2 procentenheter. I övriga landet ökade den med 0,1 procentenheter.
Den hårdast drabbade regionen är alltjämt Suðurnes med en arbetslöshet på 12,5 procent. Men det är också här som den största minskningen, 0,3 procentenheter, äger rum. En förklaring kan vara att alltfler söker sig till regionen eftersom där finns billigare hyreslägenheter än i Reykjavík och kranskommunerna. Hjördís Árnadóttir, ansvarig för sociala frågor i Reykjanesbær, säger i Morgunblaðið att det även är många arbetslösa familjer som flyttar till kommunen för att minska kostnaderna.
I Reykjavíkområdet var arbetslösheten under januari 7,8 procent, i Norðurland eystra och Suðurland 5,6 procent, Austurland 4,4 procent, Vesturland 4 procent, Västfjordarna 3,8 procent och Norðurland vestra 2,8 procent.
Tre kommuner hade full sysselsättning under januari: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland och Bæjarhreppur i Västfjordarna. Bæjarhreppur gick vid årsskiftet ihop med grannkommunen Húnaþing vestra men särredovisas alltjämt i statistiken.
Av 2 126 arbetslösa utländska medborgare var 59 procent polacker. I en rapport från Mirra uppger sex av tio polska medborgare bosatta på Island att de inte hade lämnat hemlandet om likvärdiga arbeten funnits där. Av de tillfrågade ansåg sig 56 procent behandlas annorlunda på jobbet jämfört med islänningar.
Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.
