fredag 17 februari 2012

Nytt fiasko för makrillmöte - fiskekriget fortsätter

Ännu en gång misslyckades EU, Norge, Färöarna och Island att komma överens om makrillfisket i Nordostatlanten. Ännu ett år kommer därför fångsterna att vida överstiga experternas rekommendationer. Och ännu en gång skyller de inblandade på varandra. Samtidigt innebär det fortsatta fiskekriget sannolikt att Islands förhandlingar om EU-medlemskap försenas ytterligare.

I veckan gjordes ett femte och sista försök att komma överens om 2012 års makrillfiske. Men mötet i Reykjavík, som skulle ha pågått till i dag, avslutades redan under gårdagen utan någon överenskommelse mellan parterna. EU och Norge skyller misslyckandet på Island och Färöarna, och Island kritiserar Norge och EU för att inte ha accepterat den kompromisslösning som framfördes när det stod klart att förhandlingarna skulle stranda.

Näst sista dagen på jobbet delade fiskeminister Jón Bjarnason ut en kvot på 145 227 ton för i år. Sannolikt låter efterträdaren Steingrímur J. Sigfússon fångstnivån ligga kvar oförändrad. Kvoten kommer precis som tidigare år att utfärdas ensidigt eftersom det inte finns någon giltig överenskommelse om makrillfisket i området.

Att mötet blev ett fiasko var knappast överraskande. Avståndet mellan parterna har varit enormt. Island och Färöarna hävdar att det måste tas hänsyn till var fisken befinner sig, medan EU och Norge anser att de som historiskt sett har fiskat makrill bör ha företräde.

I ett uttalande skriver Maria Damanaki, EU:s fiskekommissionär, och Lisbeth Berg-Hansen, Norges fiskeminister, att EU och Norge nu anser det berättigat med en annorlunda fördelning på grund av artens ändrade utbredning. Som förklaring till att makrillen rör sig norrut anges dock beståndets utveckling, och inte de stigande havstemperaturerna. Vidare anklagar Maria Damanaki och Lisbeth Berg-Hansen Island och Färöarna för att inte ha ansträngt sig för att nå en överenskommelse:
"Whilst the Union and Norway appreciate the key role of fisheries in the Icelandic and Faroese economies, Iceland and the Faroe Islands seem to neglect the dependency that coastal communities in the Union and Norway have on the stock. Mackerel fishing has been an important source of income for decades in our coastal communities, for many thousands of fishermen operating both in large-scale and artisanal fisheries. Iceland is the newcomer in the mackerel fishery."
EU och Norge uppmanar nu Island och Färöarna att minska makrillfisket för att inte hota beståndet. Tidigare har Island erbjudits 3,1 procent av den totala fångsten, men ska under mötet i Reykjavík enligt RÚV erbjudits 7 procent. Island, som kräver 16 till 17 procent, ska ha svarat med ett förslag på 15 procent, vilket förkastades av Norge och EU.

Årets makrillfiske kommer att uppgå till ungefär 900 000 ton. Forskarnas rekommendationer ligger på 646 000 ton. För tredje året i följd kommer fångsterna alltså att ligga långt över de nivåer som anses nödvändiga för att säkra ett hållbart fiske. För att inte hota beståndet föreslog Island att samtliga inblandade proportionellt skulle minska sina kvoter ned mot den rekommenderade nivån, men förslaget fick inget gehör.

Den skotske fiskeministern Richard Lochhead uttrycker i ett uttalande sitt missnöje med de strandade förhandlingarna. Han vill nu se att EU och Norge straffar Island och Färöarna för själviskt och opportunistiskt fiske:
"If overfishing continues, we face the prospect of the mackerel stock falling below safe limits by 2014. That’s why we need the EU to fast-track plans for sanctions against any country engaging in unsustainable fishing outwith international agreements. We cannot allow a stock that Scottish fishing communities have relied upon for generations to be recklessly plundered, year and year. This impasse must come to an end by some means, to secure this fishery for decades to come."
EU och Norge kommer som tidigare att göra upp om kvoterna, medan Färöarna och Island utfärdar ensidiga kvoter. Förhandlingarna väntas återupptas i höst för att nå en överenskommelse om 2013 års makrillfiske.

Makrillen har inom loppet av några få år blivit oerhört viktig för den isländska fiskeindustrin. I dag är det bara torsken som betyder mer för exporten. Tómas H. Heiðar, Islands chefsförhandlare, säger till Vísir att han beklagar att mötet blev resultatet:
"Det är en stor besvikelse. Det är helt klart att det finns ett betydande överfiske av beståndet som läget är nu. Det nåddes ingen överenskommelse så parterna utfärdar kvoter individuellt. ... Det är naturligtvis en risk att det går ut över beståndet om detta överfiske fortsätter, och det kommer naturligtvis alla parter att förlora på. Därför är det mycket viktigt att fortsätta försöken att nå en överenskommelse. ... Förhoppningsvis blir det en stark makrillsommar för att ytterligare övertyga de andra parterna om att den andel som vi kräver är rättvis."
En av de sanktioner som tidigare förts fram som ett förslag från branschen är att Islands förhandlingar om EU-medlemskap ska frysas så länge det inte finns någon överenskommelse om makrillfisket. Den isländska regeringen hävdar däremot att fisketvisten inte har någon koppling till förhandlingarna.

Även om det finns starka krav - i synnerhet från skotska fiskare - på hårda bestraffningar lär EU knappast ta detta steg. Om unionen är intresserad av att Island ansluter sig skulle det sannolikt ge motståndarna öppet mål när det väl är dags för en folkomröstning om inträde i unionen. Tillsammans med EU:s oreserverade stöd till Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten har makrillkriget knappast bidragit till att öka islänningarnas svala intresse för medlemskap.

Däremot är det sannolikt att förhandlingsfiaskot ytterligare försenar de hittills resultatlösa förhandlingarna med EU. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs tidsplan har redan överskridits med 20 månader, och några egentliga överläggningar har inte förekommit. På två avgörande områden, glesbygds- och jordbrukspolitiken, anses Island heller inte vara redo att inleda förhandlingar.

Så länge makrilltvisten är olöst kommer heller inte den allra viktigaste frågan, fiskepolitiken, att kunna slutförhandlas. Gapet mellan parterna är stort. Även om en uppgörelse om fångstkvoterna faktiskt skulle bli verklighet sker detta tidigast under senhösten. Det innebär sannolikt att förhandlingarna inte lär kunna avslutas förrän tidigast våren 2013.

Regeringen har redan mer eller mindre gett upp hoppet om att kunna folkomrösta om medlemskap före mandatperiodens utgång nästa vår. Utan en lösning på makrilldispyten är det snarare tidigast hösten 2013 som kan bli aktuell för en folkomröstning. Då har Island en ny regering - som kan bestå av en majoritet EU-motståndare som bestämmer sig för att avbryta förhandlingarna.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.