I förra veckan misslyckades ännu en gång Island, Färöarna, Norge och EU att komma överens om gemensamma fångstnivåer för makrillfisket i Nordostatlanten. Parterna beskyllde varandra för fiaskot. EU och Norge hävdade att Island inte visade intresse för att nå ett avtal, medan Island ansåg att Norge och EU saknade kompromissvilja och förståelse för makrillens flytt norrut från unionens vatten.
Från EU har det tidigare talats om sanktioner mot Island om landet inte ger med sig i fisketvisten. Nu hotar flera tunga företrädare åter med sanktioner. Ian Gatt, chef för Scottish Pelagic Fishermen’s Association, säger till Fish News EU att han hoppas att straffåtgärderna förverkligas inom kort:
"We know the European Parliament is making good progress with the sanction proposal but it will also need European fisheries ministers to endorse the sanction measures. Given that the UK is the largest stakeholder in the mackerel fishery, we call upon Scots fisheries secretary Richard Lochhead and UK fisheries minister Richard Benyon to throw their full weight behind this and ensure that sanctions are in place before these fisheries commence."Den irländske europaparlamentarikern Pat the Cope Gallagher har av EU fått uppdraget att utreda möjligheter till sanktioner mot icke-medlemmar som enligt unionen ägnar sig åt ohållbart fiske. Han säger i ett pressmeddelande att unionen kommer att agera för att straffa Island:
"The European Parliament will not be found wanting when it comes to the introduction of tough measures against non EU countries engaged in unsustainable and reckless fishing practices. ... I will propose to the Fisheries Committee when we meet on the 29th of February to go further than the Commission proposal so as to include all fish and fishery products as it appears that the talks may once more end without agreement. ... I sincerely hope that the proposed measures will never be used. However, these new measures will result in serious economic consequences for countries that play Russian roulette with our shared resources."Irlands fiskeminister, Simon Coveney, avfärdar i Irish Examiner Islands förhandlingskrav som orealistiska. Han ser också förhandlingsfiaskot mot bakgrund av att Island ansökt om EU-medlemskap:
"It is completely unacceptable that a candidate country for EU accession would behave in this manner, gravely endangering jobs and livelihoods in a neighbouring EU state."EU hotar alltså med en total bojkott av isländska fiskeprodukter. Norge och EU har tidigare diskuterat landningsförbud för isländsk makrill, en åtgärd som knappast ger någon effekt eftersom isländska fartyg inte landat makrill inom EU eller Norge. Sådana åtgärder är också tillåtna inom ramarna för EES-avtalet när det gäller arter som det inte finns några internationellt vedertagna kvoter för.
Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande för utrikesnämnden, sade under ett sammanträde i går att landningsförbudet ännu inte införts, men att det är ett hot som ständigt återkommer. Däremot trodde han att även EU inser att alla bojkotter står i strid med internationella avtal.
Frågan är också hur EU ska kunna stoppa isländska fiskeprodukter utan att samtidigt bryta mot EES-avtalet. Tómas H. Heiðar säger i Morgunblaðið att hoten är såväl grundlösa som regelvidriga:
"Det finns ingen grund för att tillgripa handelsåtgärder mot islänningar på grund av dess makrillfiske. Parterna bör koncentrera sig på att finna en rättvis lösning på makrilltvisten som tar hänsyn till allas legitima intressen. Detta innefattar bland annat att ta full hänsyn till makrillbeståndets totalförändrade rörelsemönster, och det är väl bekant att den årligen i mycket större utsträckning rör sig i nordväst i isländska vatten på jakt efter föda och har betydande inverkan på ekosystemet."Tómas H. Heiðar kallar i Fréttablaðið Maria Damanakis påståenden om att Island inte eftersträvat en överenskommelse för "absurda". Han hävdar vidare att EU inte tar ansvar för makrillfisket när unionens utgångspunkt är att Norge och EU ska ha minst 90 procent av den totala fångstkvoten, och där Island, Färöarna och Ryssland sedan ska göra upp om det som blir över.
Årets rekommenderade fångst i området är 640 000 ton. I stället väntas - när Färöarna och Island utfärdar ensidiga kvoter - fisket uppgå till omkring 900 000 ton. Island föreslog, när det stod klart att det inte skulle gå att komma överens, att samtliga inblandade skulle minska sitt fiske med 30 procent för att skydda beståndet. Avtalet skulle enbart gälla år 2012 och inte utgöra något riktmärke för framtida förhandlingar. EU och Norge avvisade dock förslaget, skriver Morgunblaðið.
När parterna möttes i Bergen i januari erbjöds Island enligt Fréttablaðið 7 procent av makrillkvoten. Island svarade med ett motförslag på 15 procent vilket förkastades av EU och Norge. Något annat bud kom inte under förhandlingarna i Reykjavík. Enligt Tómas H. Heiðar visar det att det snarare är EU och Norge som inte är intresserat av att förhandla på allvar.
I ett pressmeddelande från fiske- och jordbruksdepartementet beklagas det att det inte gick att nå en överenskommelse. Beskedet från Steingrímur J. Sigfússon är att den kvot som företrädaren Jón Bjarnason utfärdade näst sista dagen på jobbet ligger fast. Island avser alltjämt att fiska 145 000 ton makrill i år, vilket motsvarar cirka 16 procent av den totala fångstkvot som forskarna rekommenderar.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger i Fréttablaðið att EU och Norge måste acceptera att makrillen rör sig och att det måste påverka fisket. Han anser att unionen borde ha lyssnat på Islands argument och accepterat kompromissförslaget för att undvika fortsatt överfiske:
"Varför är våra krav, eller önskemål, om fiske orimliga mot bakgrund av detta? Man får inte glömma att makrillen inte kommer hit gratis. Den äter mycket av andra bestånd och minskar dess produktionskapacitet. Detta har inverkan på andra arter."Makrillen är nu den näst viktigaste arten för den isländska fiskeindustrin efter torsken. Nesfiskur i Garður satsar nu 300 miljoner isländska kronor på att bygga ut anläggningen för att kunna ta hand om all makrill. Företaget har 300 anställda och nio båtar i Garður och Sandgerði. Utbyggnaden ska vara klar i mars, rapporterar Vísir.
Här kan du läsa mer om makrillkriget.
