Hälften av islänningarna vill att förhandlingarna om EU-medlemskap fortsätter. Fyra av tio vill däremot avbryta samtalen. Det visar en opinionsmätning utförd vid Háskóli Íslands. Samtidigt kritiserar sociologiprofessorn Rúnar Vilhjálmsson olika opinionsinstitut för att publicera missvisande undersökningar där ja- och nej-sidorna tillåts styra frågorna för att nå önskat resultat.I Háskóli Íslands mätning uppger 50 procent att de vill fortsätta förhandlingarna om villkoren för isländskt EU-inträde, medan 37,9 procent vill stoppa förhandlingarna. 12,1 procent av de tillfrågade tar inte ställning till frågan.
Undersökningen understryker de tendenser som varit tydliga under de senaste åren. De mest övertygade EU-anhängarna finns hos socialdemokratiska väljare, medan motståndet är utbrett både inom den borgerliga oppositionens och Gröna vänsterns sympatisörer.
Hela 90,4 procent av Socialdemokraternas anhängare vill fortsätta förhandla. Den åsikten delar 55,6 procent av Gröna vänsterns väljare, 34,2 procent av Självständighetspartiets och 25 procent av Framstegspartiets.
EU-motståndet är störst bland yngre i åldern 18 till 29 år, hos kvinnor, grundskoleutbildade, låginkomsttagare och personer bosatta utanför Reykjavíkområdet.
Ansvarig för undersökningen är Rúnar Vilhjálmsson, professor i sociologi vid Háskóli Íslands. Han säger till RÚV att han är mycket kritisk till många av de opinionsmätningar som görs om islänningarnas attityd till EU-medlemskap. Han hävdar att både ja- och nej-sidan medvetet ber opinionsinstituten ställa ledande frågor för att nå det resultat de själva vill se.
I mätningarna är motståndet mot inträde i unionen stabilt. Däremot svänger inställningen till om förhandlingarna ska avbrytas eller inte beroende på hur frågan är formulerad.
I Háskóli Íslands undersökning får deltagarna välja mellan två jämbördiga alternativ - att fortsätta eller avbryta förhandlingarna. Rúnar Vilhjálmsson anser det finns uppenbara brister i flera andra mätningar. För RÚV nämner han bland annat en väljarbarometer utförd av Fréttablaðið i höstas. Där tillfrågades deltagarna samtidigt om fortsatta förhandlingar och medlemskap. Det gör enligt Rúnar Vilhjálmsson att sannolikheten för att säga ja till förhandlingarna ökar betydligt eftersom det framstår som ett medelalternativ.
Rúnar Vilhjálmsson anser att undersökningarna har negativ inverkan på samhällsdebatten. Eftersom både ja- och nej-sidan får mer gynnsamma resultat i egna mätningar och dessa resultat används som argument för den egna saken, vilket gör att diskussionerna sker på delvis felaktiga grunder.
Här kan du läsa mer om EU-opinionen.
