Dagens bonuscitat

"Because of this change in the legal situation, I am now no longer able to travel to the US for fear of being taken into custody as as having 'substantially supported' groups that are considered as either terrorist groups or their associates."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, i The Guardian om försöken att stoppa den amerikanska NDAA-lagen eftersom den anses utgöra ett hot mot yttrandefriheten.

Blodet flödar på Norðurmýri i Reykjavík

Norðurmýri är stadsdelen där gatunamnen är hämtade från de isländska sagornas blodiga värld. Men det är också den del av Reykjavík där Arnaldur Indriðasons genombrottsbok Mýrin utspelar sig. Den som vill inpränta kopplingen mellan området och ond bråd död kan nu köpa skärbrädan Norðurmýri - där gatorna bildar kanaler för köttsaften.

Stadsdelen Norðurmýri avgränsas av Rauðarárstígur i öster, Snorrabraut i väster, Miklabraut i söder och Laugavegur i norr. Den har fått sitt namn efter den myr som fanns här innan bostadsbebyggelsen började på 1930-talet.

Gatunamnen har hämtats från personer som förekommer i de isländska sagorna: Auðarstræti, Bollagata, Flókagata, Grettisgata, Guðrúnargata, Gunnarsbraut, Hrefnugata, Karlagata, Kjartansgata, Mánagata, Njálsgata, Skarphéðinsgata, Skeggjagata och Vífilsgata.

Arnaldur Indriðasons Mýrin är en blodig historia som utspelar sig i Norðurmýri. En man vid namn Holberg hittas död i en källarlägenhet. Mördaren visar sig ha slagit ihjäl honom med ett askfat.

Designgruppen Sjö níu þrettán har namngivit en skärbräda Norðurmýri. De skåror som finns i brädan är en karta över stadsdelen, men fungerar för den som skär kött också som kanaler för köttsaften. Och de ska enligt designkollektivet påminna om de konflikter som skakade de första generationerna av bosättare på Island.

Foto: Sjö níu þrettán

Herdís Þorgeirsdóttir utmanar Ólafur Ragnar Grímsson

Herdís Þorgeirsdóttir utmanar Ólafur Ragnar Grímsson om presidentämbetet. Den meriterade juristen meddelade i går att hon vill bli Islands nya statschef. Hon beskrev kandidaturen som ett demokratiskt experiment - om det går att på allvar utmana en sittande president och dessutom göra det utan den ekonomiska uppbackning som Ólafur Ragnar Grímsson har.

Två av tre väljare vill att Island får en ny president i sommar. Men de två kandidater som hittills anmält sig, Jón Lárusson och Ástþór Magnússon, tycks inte ha några realistiska möjligheter att kunna utmana Ólafur Ragnar Grímsson. Folkets favoritkandidater, Þóra Arnórsdóttir, Elín Hirst och Salvör Nordal, har ännu inte lämnat något besked.

I veckan anmälde sig ytterligare en kandidat, 40-årige Hannes Bjarnason från Eyhildarholt mellan Varmahlíð och Sauðárkrókur men för tillfället bosatt i Norge. Han säger till Feykir att han vill "lägga handen på plogen" för att bidra till att förbättra det samhälle som fostrat honom. Under våren har han planerat in kampanjmöten på ett sextiotal platser över hela landet.

En annan som överväger att kandidera är Kristín Ingólfsdóttir, rektor för Háskóli Íslands. Hennes namn har under en längre tid förekommit i spekulationerna. Efter den opinionsmätning som visade att två tredjedelar föredrar än annan president än Ólafur Ragnar Grímsson lanserades hon som en kandidat av bekanta och andra. Kristín Ingólfsdóttir säger till Morgunblaðið att hon ska fundera igenom saken och lämna ett besked så snart som möjligt.

Herdís Þorgeirsdóttir är den första tunga utmanaren som anmäler sig. Hon är 58 år, professor i juridik vid Háskólinn á Bifröst med mänskliga rättigheter som expertområde, har även en examen i statsvetenskap, har fyra barn, har studerat i USA, Storbritannien, Frankrike och Sverige, är verksam som advokat och har utöver många förtroendeuppdrag även arbetat för Europarådet och EU när det gäller frågor om arbetsrätt, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Hon tog beslutet eftersom hon kände ett starkt stöd för att kandidera.

Herdís Þorgeirsdóttir kritiserade nyligen en statsvetare som gick ut och menade att Ólafur Ragnar Grímsson borde få fortsätta utan omval. Det skulle nämligen bespara skattebetalarna kostnaderna för en valkampanj. När Herdís Þorgeirsdóttir vid en presskonferens i Reykjavík i går annonserade sin kandidatur sade hon att hon kommer att driva en lågbudgetkampanj. Hon menade att den snarast kommer att likna ett demokratiskt experiment genom att ställa frågan om det över huvud taget är möjligt att utmana en sittande president och dennes ekonomiska resurser.

Ledstjärnorna för Herdís Þorgeirsdóttirs kandidatur kommer att vara mänskliga rättigheter och aktiv demokrati. Hon uteslöt inte att hon skulle kunna komma att utnyttja möjligheten att inte godkänna lagar stiftade i alltinget, men sade att denna rättighet måste användas med varsamhet.

Herdís Þorgeirsdóttir är den hittills i särklass tuffaste utmanaren som har anmält sig. Med ett obefläckat rykte blir hon en naturlig motsats till Ólafur Ragnar Grímsson. Hos motståndarna är han en representant för den manliga kultur som orsakade finanskrisen. Ólafur Ragnar Grímsson är alltjämt mest populär bland män - kvinnor har vänt den sittande presidenten i betydligt större utsträckning.

Ólafur Ragnar Grímsson kan räkna med minst 30 procent av rösterna i sommarens presidentval. Han har en stabil väljarbas där inte bara män utan också personer bosatta på landsbygden, EU-motståndare och borgerliga väljare - i synnerhet framstegspartister - är överrepresenterade. Om han kan knipa ytterligare procent beror helt på konkurrensen.

Herdís Þorgeirsdóttir är en svår utmanare men inte alls lika tung som Þóra Arnórsdóttir. Programledaren åtnjuter stort förtroende och skulle dessutom innebära en rejäl föryngring - en småbarnsfamilj skulle i så fall flytta in på Bessastaðir. Det är också ett generationsskifte som många vill se.

Hannes Bjarnason, Jón Lárusson och Ástþór Magnússon ser i dagsläget inte ut att kunna vinna annat än ströröster. Ju fler starka motkandidater, desto mer talar för Ólafur Ragnar Grímsson. Om alla förhandsfavoriterna - Þóra Arnórsdóttir, Elín Hirst och Salvör Nordal - också skulle ställa upp kommer de att kämpa om samma väljare. Då kan det räcka med Ólafur Ragnar Grímssons kärnväljare och ett resultat på runt 30 procent för att få nytt förtroende. Med bara en eller två tunga utmanare blir det betydligt tuffare.

Presidentvalet äger rum den 30 juni. Sista datumet för att anmäla en kandidatur är den 25 maj. Inrikesdepartementet ska enligt ett pressmeddelande därefter annonsera om vilka som ställer upp senast den 31 maj. Ólafur Ragnar Grímssons fjärde period löper ut den 31 juli.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Foto: Háskólinn á Bifröst

Dagens citat

"Jag anser att det är mycket hälsosamt för politiken att få in nytt folk som inte sitter inne med teknokratiska sätt att förvirra debatten och hellre söker lösningar. Personligen tycker jag att det är av större betydelse att försöka att vara till nytta än att känna till mötesordningen utantill."

Heiða Kristín Helgadóttir, vice ordförande i Bästa partiet och Ljus framtid, i Eyjan om turerna i alltinget i samband med förslaget att folkomrösta om en ny grundlag - läs mer här.

Þríhnúkagígurs krater öppnas för turister

Þríhnúkagígurs krater blir en turistattraktion. Med start i sommar kan besökare uppleva vulkanens inre. Men experter befarar att tillströmningen av besökare kommer att förstöra Þríhnúkagígur och minska dess värde för vetenskapen.

Þríhnúkagígur har inte erupterat på omkring 4 000 år. Den första nedstigningen i vulkanens krater gjordes 1974. På sistone har planerna på att göra Þríhnúkagígur till en turistattraktion tagit fart. Ett förslag på att borra en ingång till kratern samt bygga en ny väg över lavalandskapet finns.

Dessa planer har dock ännu inte förverkligats. Geologen Jón Viðar Sigurðsson har tidigare sagt att de vore synonyma med att förstöra vulkanen för gott.

Med start den 15 juni inleds turer med nedstigningar till kratern. Þríhnúkagígur ligger nära Bláfjöll ett par mil utanför Reykjavíkområdet. En tripp till vulkanen kostar 37 000 isländska kronor med omkring en timme på plats i själva kratern.

Här kan du läsa mer om Þríhnúkagígur.

Ingen folkomröstning om isländsk grundlag i sommar

Folkomröstningen om en ny isländsk grundlag läggs på is. Alltinget hann inte behandla frågan innan tidsfristen löpte ut. Regeringen och Rörelsen anklagar Självständighetspartiet för att ha blockerat ett avgörande och därmed stoppat folkomröstningen. Självständighetspartiet hävdar i stället att det är regeringens saktfärdighet som fällt det egna förslaget.

Det såg länge tveksamt ut om regeringen skulle hinna lägga fram ett förslag om en folkomröstning före påsk. Så blev det visserligen, men det togs upp i parlamentet först denna vecka. Den tiden visade sig inte tillräcklig för att hinna avgöra frågan.

Folkomröstningen skulle hållas den 30 juni samtidigt som sommarens presidentval. En sådan folkomröstning ska enligt lag utlysas tre månader innan den äger rum. Den fristen löpte ut vid midnatt - och då beslutade talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir att avbryta gårdagens nattmangling i alltinget och skjuta på det sista av debatten.

Tonen mellan lägrena var i går kväll allt annat än vänlig. Socialdemokraternas Magnús Orri Schram gick en halvtimme före midnatt upp i talarstolen och sade att samtliga partier hade varit beredda att skynda på för att kunna rösta i frågan under gårdagen - men Självständighetspartiet hade tvärtom valt att förhala debatten för att försöka förhindra folkomröstningen. Självständighetspartiets gruppledare Ragnheiður Elín Árnadóttir menade att regeringen enbart hade sig själv att skylla för att förslaget inte hann behandlas i tid. Även partiledaren Bjarni Benediktsson attackerade regeringen som han menade inte vågade diskutera de politiska sakfrågorna i det egna förslaget.

Ordkriget fortsatte när socialdemokraten Helgi Hjörvar i talarstolen tog upp möjligheten att ändra den lag som säger att folkomröstningen ska utlysas med tre månaders varsel. En sådan motion har sedan tidigare lagts av framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir. Den går ut på att kompletterande frågor ska kunna ställas med kortare varsel om ett allmänt val redan är utlyst.

Självständighetspartisten Jón Gunnarsson påminde regeringen om att den tidigare varken velat folkomrösta om Icesave-avtalen eller EU-frågan. Stämningen blev sedan inte bättre när han anklagade den rödgröna koalitionen för att delvis bestå av kommunister med bristande respekt för de demokratiska spelreglerna:

"Har det i detta samhälle bara inte blivit så att när demokratin och kommunismen möts så ska demokratin ge vika? Är det inte så det blivit? Det är nämligen exakt vad som händer här. När demokratin och kommunismen möts ska demokratin ge vika. Det är kommunisterna i denna regering som uppträder så i debatten om republikens grundlag."

Rörelsens Birgitta Jónsdóttir ansåg på Facebook att utgången var sorglig samt att den borgerliga oppositionen visade bristande respekt för demokratin och alltinget och därför borde skämmas. Hon menade också att det var uppenbart att vissa alltingsledamöter försökt stoppa frågan från att avgöras.

Att regeringens förslag inte skulle hinna fram var dock inte helt oväntat. Efter att förslaget fick majoritet efter fem månader i nämnden fick det nämligen inte tillräckligt stöd för någon prioriterad expressbehandling i alltinget. Vid voteringen den 21 mars röstade 30 ledamöter för och 20 emot - vilket inte gav den tvåtredjedelsmajoritet som krävdes.

Socialdemokraten Valgerður Bjarnadóttir uppmanade då ledamöterna att "inte vara rädda för folket i landet". Bjarni Benediktsson ansåg dock att det var rimligt att parlamentet fick mer tid att sätta sig in i förslaget. Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kritiserade de många oklarheterna kring folkomröstningen - han menade att frågorna var luddigt formulerade och att väljarna inte visste vad utgången i omröstningen skulle innebära.

Redan tidigare i veckan väckte folkomröstningen heta känslor i alltinget. Debatten pågick i tisdags till långt in på småtimmarna. Men det blev aldrig någon omröstning om att skicka förslaget vidare för ny beredning i nämnden - trots tidsfrister som ständigt förlängdes av Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir. De 32 ledamöter som krävdes dök nämligen aldrig upp.

Regeringspartierna anklagade Ragnheiður Elín Árnadóttir även för detta, men hon menade att hon visst meddelat sina ledamöter om voteringen. Framstegspartiets Eygló Harðardóttir var en av dem som inte sade sig ha fått kännedom om omröstningen och menade att hon skulle ha dykt upp vilken tid som helst på dygnet för att rösta i en så viktig fråga. Hon menade även att Ragnheiður Elín Árnadóttirs agerande rimmade illa med självständighetspartisternas uppmaningar om samråd och samförstånd i frågan om en ny konstitution.

Vigdís Hauksdóttir ville i en annan motion även se att folkomröstningen skulle kompletteras med en fråga, nämligen om Island skulle avbryta eller fortsätta förhandlingarna om EU-medlemskap. Grundlagsrådsledamoten Eiríkur Bergmann Einarsson backade upp förslaget. Han motiverade på Facebook ställningstagandet med att om det inte ens fanns majoritet för att förhandla fanns det heller ingen anledning att fortsätta. Om islänningarna däremot skulle rösta för att inte dra tillbaka ansökan om EU-medlemskap skulle det ge förhandlarna ett starkare demokratiskt ombud.

En av punkterna i grundlagsrådets förslag är om en viss del av väljarna ska kunna tvinga fram en folkomröstning i en viss fråga. Självständighetspartiets Pétur H. Blöndal sade i alltinget att det i stället hade varit lämpligare om en viss andel hade kunnat tvinga parlamentet att upplösas. Detta skulle antingen leda till en ny regering eller till nyval. Pétur H. Blöndal menade att detta skulle vara ett starkare demokratiskt instrument.

Regeringens förslag har inte bara fått kritik från den borgerliga oppositionen. Även de frågor som väljarna skulle ta ställning till har kritiserats. Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir har efterlyst fler sakpolitiska frågor samt förklaringar av nyckelbegrepp som naturtillgångar. Den isländska valmyndigheten Landskjörstjórn har även haft flera invändningar mot formuleringarna. De har i flera fall ansetts vara otydliga och öppna för tolkning, skriver Morgunblaðið.

Regeringen har tidigare sagt att folkomröstningen om en ny grundlag äger rum i höst om det inte blir i sommar. Något sådant förslag har dock ännu inte lagts.

Här kan du läsa mer om folkomröstningen.

Kárahnjúkar minskar djurliv och växtlighet i Lagarfljót

Fiskbestånden minskar, växtligheten avtar och vattnet blir allt grumligare. Lagarfljót tycks inte må bra av att floden Jökulsá á Dal nu tar sin väg genom sjön. Dammbygget Kárahnjúkar pekas ut som förklaring till den negativa utvecklingen.

Dammen vid Kárahnjúkar togs i bruk för att förse aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður med elektricitet. Veiðimálastofnun kartlägger sedan dess utvecklingen i Lagarfljót, Islands tredje största sjö. Efter fördämningen har läget försämrats avsevärt.

Undersökningarna visar enligt RÚV flera förändringar. Sikten i sjön har försämrats betydligt. Innan fördämningen var den 60 centimeter, i dag är den nere på 17 centimeter. Anledningen tros vara den stora mängd sediment som nu transporteras till Lagarfljót genom Jökulsá á Dal.

Vattnet har alltså blivit grumligare och fått en gråbrun nyans. Det betyder i sin tur att mindre solljus når sjöns botten och att de vattenlevande växter som finns i Lagarfljót får svårare att överleva. Det medför att de fiskar och andra djur som livnär sig på växterna nu har sämre tillgång till föda.

Den tidigare så vanliga fjällrödingen är nu alltmer sällsynt i Lagarfljót. Och de fiskar som fångas är mindre än innan fördämningen. Jósef Valgarð Þorvaldsson, ordförande för Veiðifélag Lagarfljóts, säger till RÚV att fisken även är magrare.

Guðni Guðbergsson vid Veiðimálastofnun tror att förändringarna sannolikt är en konsekvens av Kárahnjúkar. Guðmundur Hörður Guðmundsson, ordförande för Landvernd, kräver nu enligt RÚV att regeringen utreder hur miljödepartementet i en rapport från år 2001 kunde dra slutsatsen att påverkan på Lagarfljót skulle bli begränsad. Andra bedömningar gjorde nämligen gällande att livsvillkoren för fiskarna i sjön skulle försämras:

"Om inte departementet kan ge tillfredsställande förklaringar till det här resultatet, som det kom fram till för tio år sedan, anser jag att det finns goda anledningar att genomföra en grundlig utredning om hur det här beslutet utarbetades vid den tidpunkten."

Socialdemokraten Mörður Árnason uppmanade nyligen i alltinget miljöminister Svandís Svavarsdóttir att utreda situationen vid Lagarfljót. Hon svarade att departementets agerande skulle granskas - och såg det som typiskt för en tid när ekonomiska intressen gick före hänsyn till naturen.

Dåvarande miljöministern Siv Friðleifsdóttir har tillbakavisat kritiken. Jón Gunnarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, sade i alltinget i höstas att Kárahnjúkar är på väg att förvandlas till en statlig sedelpress. Investeringen kommer enligt honom att ha betalat sig ekonomiskt redan inom tio år.

Varje höst brukar dammen Hálslón översvämmas och vattenmassorna strömmar genom en öppning i berget ned i Jökulsá á Dal. Det högst tillfälliga vattenfallet går under namnet Hverfandi ('försvinnande'). År 2010 fylldes dammen redan den 28 juli, medan det under förra sommaren, som var något kyligare och senare, dröjde till den 13 september.

Guðni Guðbergsson har enligt RÚV förhoppningar om att kunna bryta den negativa utvecklingen i Lagarfljót. Om inte annat så gör i alla fall det grumligare vattnet att befolkningen i Egilsstaðir inte behöver bekymra sig lika mycket om att försöka få syn på det sjöodjur som tros finnas i Lagarfljót.

Här kan du läsa mer om konsekvenserna av Kárahnjúkar.

Dagens citat

"I’m delighted with the progress made in recovering our Icelandic deposits so far. ... This is a very different scenario to the one painted by some people in 2008 and early 2009, when they were suggesting that all the money we had in Iceland was lost forever."

Stephen Robinson, kommunpolitiker i South Ribble, i Lancashire Evening Post om att kommunen nu fått tillbaka hälften av de fem miljoner pund som satts in i konton hos Heritable Bank och Landsbanki - läs mer här.

Reykjavík e-röstar om satsningar i stadsdelarna

Farthinder, badplatser, planteringar, lekplatser och gångvägar är några av de saker som Reykjavíkborna nu kan ta ställning till i en folkomröstning på nätet. De projekt som får flest röster i varje stadsdel kommer att genomföras av kommunen. Totalt gäller omröstningen 180 förslag och 300 miljoner isländska kronor.

Reykjavíkborna har själva fått bidra med förslag. Idéerna har diskuterats på hemsidan Betri hverfi, en del av modersajten Betri Reykjavík som är ett forum för medborgarförslag. De fem mest uppskattade idéerna varje månad plockas också upp av kommunen för vidare utredning.

Inför omröstningen har kommunen delats in i tio stadsdelar. Budgeten på 300 miljoner isländska kronor fördelas proportionellt efter antal invånare i respektive stadsdel. Varje kommuninvånare som är minst 16 år får sedan genom kommunens hemsida rösta på sina egna favoritförslag för det egna kvarteret. De idéer som får mest gehör ska genomföras under sommaren.

Omröstningen pågår till och med den 3 april och är ett led i Reykjavíks strävan efter ökad direktdemokrati och medbestämmande. Borgmästare Jón Gnarr har spelat in två klipp som uppmanar medborgarna att delta.



Här kan du läsa mer om omröstningen.

Erbjöds 30 miljoner för penissamling - tackade nej

En tysk affärsman erbjöd över 30 miljoner isländska kronor för den världsunika penissamlingen. Men Hjörtur Gísli Sigurðsson, som basar över snoppmuseet Hið íslenzka reðasafn, tackade nej. Utställningen ska inte lämna landet.

I höstas flyttade Hið íslenzka reðasafn från Húsavík till Reykjavík och Hjörtur Gísli Sigurðsson tog över verksamheten efter fadern Sigurður Hjartarson. Han hade då under en tid utan framgång försökt sälja museet.

Hjörtur Gísli Sigurðsson berättar för Vísir att det kom två bud precis innan samlingarna flyttades söderut till Reykjavík. Isländska intressenter erbjöd 20 miljoner isländska kronor för museet, och det fanns även intresse från Storbritannien och senare från en tysk affärsman:

"Han ville veta om det fanns intresse för att sälja museet och bjöd över 30 miljoner kronor för det. Men det kommer inte på fråga att sälja eftersom museet ska vara kvar på Island."

Förra året blev samlingen av på Island levande däggdjur komplett när 95-årige Páll Arason donerade sin penis till museet. Även flera utländska män har lovat bort sitt könsorgan till Hið íslenzka reðasafn. En av dem är tysken Peter Kristiansen. Tysk tv försökte nyligen locka Hjörtur Gísli Sigurðsson till att medverka i tv-programmet Supertalent tillsammans med den presumtive donatorn, men säger i Vísir att han valde att nobba erbjudandet:

"Jag avböjde eftersom jag anar att detta skulle ha varit något slags utfyllnadsmaterial. Hur är det möjligt att kategorisera att samla på snoppar som en talang?"

Här kan du läsa mer om penismuseet.

Akranes vill förnya Bíóhöllin för miljonbelopp

Både Akraneskaupstaður och Bíóhöllin firar 70 år. Därför satsar kommunen miljonbelopp på att förbättra biografen och förvandla den till ett kulturhus. Hälften av pengarna ska komma från insamlingar, stödkonserter och andra aktiviteter.

År 1942 fick kommunen som då hette Ytri-Akraneshreppur stadsrättigheter och bytte namn till Akraneskaupstaður. Samma år sattes spaden i marken på Vesturgata 29. Resultatet blev Bíóhöllin, ett hus ritat av Óskar Sveinsson och en av Islands äldsta biografer. Bygget finansierades av fiskebaronen Haraldur Böðvarsson och hustrun Ingunn Sveinsdóttir.

Bíóhöllin invigdes i oktober året därpå. Prosten Þorsteinn Briem öppningstalade, kommunstyrelsens ordförande Ólafur B. Björnsson tackade för gåvan å invånarnas vägnar och alltingsledamoten från orten Pétur Ottesen hyllade satsningen. Efter filmvisningen sjöng stadens manskör nationalsången.

Biografen hade 380 sittplatser och var för sin tid utrustad med en ovanligt sofistikerad ljudanläggning. Óskar Sveinsson hade inspirerats av biografer han sett i Sverige, och lät huset smalna av. Framsidans bredd är 16,5 meter medan baksidan bara är 13,5 meter bred.

I dag används Bíóhöllin för filmvisningar ett par gånger i veckan, men biografen nyttjas också för konserter, fester och teater.

För att fira 70-årsdagarna vill kommunen få in omkring 18 miljoner isländska kronor för att förbättra utrustningen i Bíóhöllin. Syftet är att kultur- och idrottsevenemang ska kunna visas direkt i biografen. Kommunen går in med 8 miljoner. Resten ska samlas in genom stödkonserter, bidrag från invånare och företag samt andra aktiviteter.

Ett enigt kommunfullmäktige skriver i ett beslut att biografens utrustning visserligen har fungerat utmärkt, men att den snart är ett halvt sekel gammal. Med ny utrustning kommer Bíóhöllin fortsätta att vara en grundpelare i kulturlivet i Akranes.

Dagens citat

"Du vet Arnaldur Indriðason, deckarförattaren? På de tyska omslagen till hans böcker finns det alltid en bild på någon liten röd stuga uppe i bergen, för det är det som säljer. Varma källor och ödsliga landskap – folk har en viss bild. Det är nästan jobbigt att vara isländsk för varför måste allting alltid vara så fucking icelandic? I mer anonyma sammanhang får man bestämma själv vem man är."

Eiríkur Örn Norðdahl i Benshi om de förutfattade meningar som isländska författare möter.

Foto: Aino Huovio

Höstpremiär för stadsbuss mellan Reykjavík och Akureyri

Vid nyår förlängdes stadsbussarnas linjer i Reykjavíkområdet ända till Höfn i sydost. I höst kommer bussarna att gå ända till Akureyri i norr. Reykjavíks kommun har nu inlett en anbudsprocess på sträckan, skriver Morgunblaðið.

Strætós linjenätverk sträcker sig i dag från Akranes till Höfn. Nyordningen trädde i kraft vid årsskiftet och innebar fler och bättre samordnade turer till stora delar av södra Island.

I höst ska Strætó även börja att trafikera Akureyri. Kommunen tar just nu in anbud från företag som vill ta hand om trafiken. När turerna börjar innebär det att Strætós bussar kommer att täcka över halva ringvägen runt Island.

Här kan du läsa mer om busstrafiken.

Forskare: Boskapshållning fick Island att överleva

Småskalighet och traditionalism fick islänningarna att överleva 1400-talets katastrofer. Annars hade Island kunnat gå samma öde till mötes som de västnordiska bosättningarna på Grönland. Det visar en brittisk och isländsk forskarstudie av tefralager publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Island drabbades aldrig av digerdöden när sjukdomen drog över Europa under 1300-talets mitt och krävde många miljoner människoliv. I stället drabbades befolkningen av två katastrofala epidemier under 1400-talet. Pesten drog in över Island och dödade mellan 1402 och 1404 omkring hälften av invånarna. Nästa epidemi svepte in över landet mellan 1494 och 1495 med nästan lika förödande konsekvenser - sjukdomen nådde aldrig Västfjordarna vilket gjorde att dödstalen var något mindre.

Samtidigt blev livsvillkoren för örikets befolkning allt tuffare. Den lilla istiden gjorde klimatet kallare och mer instabilt. Flera vulkanutbrott drabbade också Island under detta århundrade - som Katla 1416 och någon gång mellan 1480 och 1500, på Reykjanes 1422, i närheten av Hekla 1440 och Veiðivötn 1477.

Befolkningen levde vid den här tiden främst på får och kor. I mindre utsträckning fanns getter och hästar. Även fåglar, fågelägg, fisk, val och säl ingick i dieten.

Forskare vid University of Edinburgh och Háskóli Íslands har genom studier av femton tefralager undersökt hur befolkningen reagerade på epidemier och vulkanutbrott. Svaret visar sig vara att islänningarna inte förändrade sitt sätt att leva nämnvärt. Boskapshållningen fortsatte som tidigare - men förmodligen i något mindre skala. Och det, menar forskarna, kan ha bidragit till att hålla ön vid liv.

I studien argumenterar forskarna mot tesen att anpassningsförmåga och flexibilitet är en viktig egenskap för samhällen som drabbas av katastrofer. På Island var det snarare småskalighet och traditionalism som räddade befolkningen.

Tefrastudierna visar också hur erosionen påverkat landet. Trots de omvälvande förändringarna med sjukdomsepidemier och vulkanutbrott valde befolkningen att hålla sig med samma djur - främst får och kor - i liknande skala och under översyn.

Ett skifte till mer får än kor hade inneburit en mindre arbetsinsats men ökad erosion eftersom får till skillnad från kor fick gå ute större delen av året. Och ett överflöd av betande boskap hade utsatt den redan hårt prövade naturen för ännu större påfrestningar. I stället tycks det enligt forskarna som att både kor och får värderades på samma sätt som innan katastroferna.

I studien menar de att detta kan ha visat sig avgörande långt senare. Med Lakis utbrott 1783 inleddes många långa år av enorma svårigheter. Det talades till och med om att läget för islänningarna var så hopplöst att de borde evakueras till Danmark. Forskarna skriver att befolkningens agerande 300 år tidigare kan ha varit den lilla faktor som alltjämt gjorde ön beboelig. Med ännu större erosion hade konsekvenserna för djur och människor kunnat vara ännu svårare.

I förlängningen kan detta enligt forskarna även ha bidragit till att Island levde vidare, men att de nordiska kolonierna på Grönland avvecklades när klimatet blev hårdare, handelsfartygen blev alltmer sällsynta och valrossbetar - som var den främsta exportvaran - inte längre stod lika högt i kurs.

Här kan du läsa mer om Laki.

Kräver etiska regler för Islands president

Ólafur Ragnar Grímsson fick svidande kritik för sitt entusiastiska lobbande för många av de affärsmän som så småningom bidrog till den ekonomiska krisen. När statsminister Jóhanna Sigurðardóttir tog upp förslaget om att införa etiska regler för presidentämbetet svarade Ólafur Ragnar Grímsson att sådana inte var nödvändiga. Nu kräver sju alltingsledamöter i en motion att presidenten får ett etiskt ramverk att förhålla sig till.

I den parlamentariska kriskommissionens rapport kritiserades Ólafur Ragnar Grímsson för att utomlands ha agerat dörröppnare åt isländska affärsmän och bankirer. Utredarna ansåg att han gick längre än någon tidigare president gjort för att gynna privata intressen. Han saknade visserligen formell politisk makt, men som statschef och representant för det isländska folket hade han ändå stora möjligheter att utöva inflytande för inhemska företag på utländska marknader.

Ólafur Ragnar Grímsson förmedlade enligt rapporten en högdragen, förskönad och nationalistisk bild av den ekonomiska expansionen. Han hävdade att framgångarna och överlägsenheten gick att härleda till islänningarnas historiska arv.

Men som president talade han alltid som representant för folket, och där låg enligt utredarna Ólafur Ragnar Grímssons ansvar. Som statschef borde han inte kunna agera hand i hand med privata företag efter eget godtycke.

Som motmedel föreslog utredarna att presidentens roll skulle tydliggöras i grundlagen, att det skulle skapas ett regelverk för presidentens utbyte med andra länder och att etiska regler skulle införas som bland annat reglerade på vilket sätt presidenten fick ge sitt stöd till näringslivet.

Jóhanna Sigurðardóttir tog så småningom upp frågan i flera brev till Ólafur Ragnar Grímsson. Utöver pliktskyldiga artighetsfraser rådde närmast iskyla mellan statschefen och regeringschefen. Ólafur Ragnar Grímsson menade att etiska regler var onödiga och några liknande fanns heller inte för presidenter i närstående länder.

Statsvetaren Eiríkur Bergmann Einarsson beskrev för RÚV situationen som ett kallt krig mellan Jóhanna Sigurðardóttir och Ólafur Ragnar Grímsson. Historikern Guðni Th. Jóhannesson sade i Morgunblaðið att någon liknande ordstrid aldrig tidigare utspelat sig mellan statsministern och presidenten. Statsvetaren Birgir Guðmundsson menade i DV att ordväxlingen var typisk för Ólafur Ragnar Grímssons syn på ämbetet - han anser sig ha ett direkt mandat från väljarna och behöver därför inte låta sig styras av alltinget eller regeringen.

Presidentens sätt att avfärda Jóhanna Sigurðardóttir väckte starka känslor inom regeringspartierna. Gröna vänsterns Björn Valur Gíslason skrev i ett blogginlägg att Ólafur Ragnar Grímsson i stället för att ena nationen var en distanslös bråkmakare och fridstörare. Och grundlagsrådsledamoten Ómar Ragnarsson sjöng i anslutning till Socialdemokraternas landsmöte en omstöpt partivisa där den avslutande textraden om Ólafur Ragnar Grímsson enligt Fréttablaðið förvandlats till Go to hell and stay there please.

Mot bakgrund av detta lägger nu sju alltingsledamöter en motion där de kräver att ett etiskt regelverk införs för presidenten. De hänvisar till att Ólafur Ragnar Grímsson spelade en mycket aktiv roll i den ekonomiska expansionen men inte har visat något nämnvärt intresse för att klargöra sitt eget ansvar för finanskraschen. Motionärerna efterlyser ett tydligt regelverk som tjänar transparens och demokrati. De anser dessutom att det är underligt att i princip hela den politiska administrationen lyder under etiska regler - utom statschefen.

Bakom motionen står Gröna vänsterns Álfheiður Ingadóttir, Árni Þór Sigurðsson och Þráinn Bertelsson, Socialdemokraternas Valgerður Bjarnadóttir, Sigríður Ingibjörg Ingadóttir och Sigmundur Ernir Rúnarsson samt politiske vilden Atli Gíslason.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímsson.

Dagens citat

"Ingolfur Arnarson came ashore from Norway in 872 and settled on a peninsula on the south-western corner of Iceland, naming it Reykjavik (meaning 'Smoky Bay'). Located on the shores of Faxafloi Bay with Mount Esja (914m) and other peaks rising on the far side of the water, Reykjavik is easily explored on foot. The main sights, restaurants and shops are concentrated in the design district known as '101'. Named after the postcode, it encompasses the streets around Laugavegur."

Nick Boulos i The Independent om 48 timmar i Reykjavík.

Första lunnefågeln har kommit till Grímsey

Årets första lunnefågel sågs vid Grímsey redan i torsdags - ovanligt tidigt eftersom den brukar dyka upp på ön först under första veckan av april. Även sillgrisslan, spetsbergsgrisslan och alkor intog tidigare än normalt öns klippor.

Ljungpiparens och lunnefågelns ankomst är de kanske mest traditionella tecknen på att våren står för dörren. Ljungpiparen brukar normalt anlända någon eller några veckor innan lunnefågeln, men i år kan lunnefågeln bara ha varit fyra dagar senare.

Den första säkra observationen av ljungpipare gjordes utanför Akranes den 19 mars. Fyra dagar senare såg sjömannen Gylfi Gunnarsson enligt RÚV de första lunnefåglarna vid Básavík på norra Grímsey. Under sommaren finns tusentals lunnefåglar vid vikens klippor.

Normalt brukar det dröja till första veckan i april innan lunnefågeln syns på Grímsey. Den var dock inte ensam om att föra med sig budskapet om en tidig vår. Också alkor, sillgrissla och spetsbergsgrissla anlände till ön tidigare än normalt, rapporterar kommunens hemsida.

Här kan du läsa mer om ljungpiparens ankomst och här mer om andra vårtecken på Grímsey.

Åklagare utreder aktieköp för miljarder i Landsbanki

Fyra dagar före Landsbanki kollapsade köpte den finske affärsmannen Ari Salmivuori in sig i banken. Aktieköpet på 3,8 miljarder isländska kronor finansierades genom lån från just Landsbanki. Åklagare utreder nu affären. Aktuella brottsrubriceringar är trolöshet mot huvudman och marknadsmissbruk.

Nyligen åtalades fyra Kaupþing-toppar för att i september 2008 ha ordnat så att en qatarisk shejk köpte 5 procent av aktierna i banken. Affären finansierades med lån från Kaupþing och med aktierna som enda säkerhet. Utåt framställdes det dock som att shejken gick in som storägare för att han trodde på banken. I själva verket riskerade han inte en enda krona och fick dessutom ersättning för besväret.

Kaupþing-topparna misstänks nu för trolöshet mot huvudman och marknadsmissbruk. Åklagare utreder nu en liknande affär inom Landsbanki.

Den 3 oktober 2008, bara fyra dagar innan Landsbanki gick omkull och togs över av staten, köpte den finske investeraren Ari Salmivuori aktier i banken till ett värde av 3,8 miljarder isländska kronor. Affären slussades genom offshorebolaget Azalea Resources Limited och finansierades genom ett lån från Landsbanki.

Affären utreds nu av åklagare. Storägaren Björgólfur Thor Björgólfsson förhördes enligt DV i förra veckan om aktieköpet. Han hördes som vittne och inte som misstänkt.

Om utredningen skulle leda till åtal är marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman de mest sannolika brottsrubriceringarna. Det är inte känt om någon delgivits misstanke om brott i samband med affären. Värt att notera är att i Kaupþing-affären åtalades inte aktieköparen, utan enbart personer i eller med koppling till bankens ledning.

Ari Salmivuori hade under flera år gemensamma affärer med Björgólfur Thor Björgólfsson. Bägge investerade i telekombolaget Elisa och idrottsjätten Amer Sports. Ari Salmivuori var också en av de 130 gästerna på Björgólfur Thor Björgólfssons beryktade fyrtioårsfest på Jamaica år 2007 där rapparen 50 Cent svarade för underhållningen.

Här kan du läsa mer om åtalet mot Kaupþing-topparna.

Nytt förslag till fiskepolitik får branschkritik

Fiskekvoter utfärdas på 20 år och möjligheterna att sälja dem vidare blir begränsade. Fisket beskattas hårdare och större trålare får dra ett tyngre lass. De ökade skatteintäkterna ska fördelas mellan staten, kommunerna och en marknads- och utvecklingsfond för fisket. Det är några av huvuddragen i det förslag till nytt fiskekvotsystem som regeringen presenterade i går. Men branschorganisationen LÍÚ är kritisk och hävdar att många företag kommer att gå omkull om planerna förverkligas.

Ett av regeringens stora mål för mandatperioden är att klubba ett nytt fiskekvotsystem. I våras lades ett förslag som blev föremål för så hård kritik både från branschen och regeringspartierna att det drogs tillbaka. I går presenterade statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon ett nytt lagförslag under en presskonferens i Reykjavík.

Regeringens mål är att öppna för nya företag att komma in i branschen samtidigt som den viktiga fiskenäringen inte ska försvinna från landsbygden. Kvoterna kommer, om förslaget går igenom, att utfärdas på 20 år med möjlighet till förlängning. Om en viss kvot förlängs blir det inte möjligt att sälja den vidare. Dessutom tillfaller 3 procent av sådana kvoter staten och går därefter ut på en hyrmarknad. Ett fiskekvotting återinförs där fiskerättigheter för det närmaste året fördelas.

Skatteintäkterna ska delas mellan staten (40 procent), kommunerna (40 procent) och en särskild marknads- och utvecklingsfond för fiskenäringen (20 procent). Inledningsvis kommer det att röra sig om 2,5 till 3,5 miljarder isländska kronor om året som fördelas på detta sätt. Summorna kommer dock att öka i takt med att andelen hyrkvoter blir större. Hyrkvoten ska minst motsvara värdet på 20 000 ton torsk varje år.

Förändringarna i beskattningen blir omfattande. Alla betalar en fångstskatt på 8 isländska kronor per torskvärdeskilo, ett riktvärde som alltså utgår från priset på torsk, som är den ekonomiskt mest betydelsefulla arten. En annan fångstskatt utgår från ränteprognoserna för det innevarande året, och syftar till att ge statskassan rättvisande ränta på de naturresurser som näringen nyttjar.

Fångstskatterna ska avspegla branschens utveckling. Vid stora vinster ökar också skatteintäkterna, vid sämre fiskeår minskar skatteuttaget. Detta väntas ge staten intäktsökningar på 11 till 13 miljarder isländska kronor årligen.

Större båtar kommer också att beskattas hårdare än små. Båtar på mindre än 30 ton slipper den andra fångstskatten medan fartyg på mellan 30 och 100 ton betalar halva skatten. För trålare på över 100 ton gäller hela skatteuttaget.

Från och med år 2015 kan nya företag få kvoter från de fångster som staten disponerar. Syftet är att det ska göra branschen öppen för nykomlingar samtidigt som staten ska kunna se till så att flyttade kvoter inte blir anledningen till att fiskelägen på landsbygden tvingas på knä. Dessa kvoter ska nämligen kunna öronmärkas för särskilda orter eller regioner.

Under presskonferensen sades det nya fiskekvotsystemet ge staten och islänningarna en rättmätig del av kakan från de fiskare som nyttjar de gemensamma naturresurserna. Förslaget ska också säkra ett hållbart fiske för kommande generationer, möjliggöra utveckling och nya arbetstillfällen, bidra till regional stabilitet och alltjämt trygga förutsättningarna för ett lönsamt fiske.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir sade att fiskeindustrin under både 2009 och 2010 gjort vinster på omkring 60 miljarder isländska kronor. Av dessa gick endast 3 till 5 miljarder till statskassan.

Branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmanna, LÍÚ, riktar i ett uttalande hård kritik mot regeringens förslag. LÍÚ hävdar att 70 procent av fiskeindustrins vinster kommer att gå till staten. Detta kommer att öka osäkerheten och minska de investeringar som branschen behöver för att fortsätta utvecklas.

Förslaget innebär enligt LÍÚ dessutom att tunga ekonomiska bördor läggs i synnerhet på landsbygden. Regeringens politik innebär i praktiken ett stort steg mot ett förstatligande av fisket, och LÍÚ invänder mot vad organisationen kallar för politiskt motiverat utfärdande av kvoter. Branschorganisationen kritiserar även bristen på samråd från regeringens sida.

Bergur Kristinsson, ordförande för fackförbundet Verðandi på Västmannaöarna, säger till Morgunblaðið att landsbygden riskerar att förvandlas till ett isländskt getto om förslaget drivs igenom. Han anser att fiskenäringen på landsbygden nu får ta konsekvenserna för den finanskrasch som framför allt drabbade huvudstaden. Att nyttjanderätten blir på 20 år anser Bergur Kristinsson är acceptabelt så länge det finns gott om tid för omförhandling. Men han tror liksom LÍÚ att färre kommer att våga investera i ny teknik och nya båtar.

Einar Valur Kristjánsson, ordförande för Útvegsmannafélag Vestfjarða, riktar liknande kritik mot förslaget. Han hävdar i Bæjarins Besta att beskattningen framför allt kommer att drabba glesbygden. Det medför i sin tur att den negativa spiralen för isländska utflyttningsregioner kommer att fortsätta. Högre skatter betyder lägre löner och sämre livsvillkor för glesbygdsfisket.

Här kan du läsa mer om det isländska fisket.

Dagens citat

"Iceland is a destination that has become a lot more visible over the past couple of years, partly because of their efforts and partly because of external events. ... A lot of travelers have been to Paris and Barcelona and they're asking for something different. Reykjavik definitely fits the bill."

Hugh Aitken, marknadschef för Easyjet, i Bloomberg om bolagets beslut att från och med i dag flyga mellan London och Keflavík - läs mer här.

"Ekki múkk" första smakprovet från Sigur Rós Valtari

"Ekki múkk" ('Inte ett knyst') är första smakprovet från Sigur Rós kommande album Valtari ('vält, ångvält'). Singeln släpps i Sverige den 23 april och albumet den 28 maj. Valtari är producerad av Jónsi och Alex Somers. Du ser videon till "Ekki múkk" ovan.

Frågorna som aldrig ställdes i rätten mot Geir H. Haarde

Hösten 2008 kollapsade de tre isländska storbankerna Kaupþing, Landsbanki och Glitnir inom loppet av några dagar. Hela 85 procent av den inhemska banksektorn utraderades och hamnade under statlig förvaltning. Förhoppningen inför rättegången mot tidigare statsministern Geir H. Haarde var att vittnesförhören skulle ge en tydligare bild av vägen fram till kraschen. I stället gav den upphov till nya och alltjämt obesvarade frågor.

Att någon under rättegången skulle kliva fram och acceptera något slags delansvar för krisen var knappast sannolikt. I stället cementerades ytterligare bilden av brist på självrannsakan. Myndigheterna lägger ansvaret på bristande åtgärdsutrymme och ansvarslösa banker, politikerna lägger ansvaret på de internationella finansmarknaderna och ansvarslösa banker, bankerna lägger ansvaret på de internationella finansmarknaderna och oförstående myndigheter och politiker.

Geir H. Haarde lämnade politiken efter regeringskrisen i januari 2009 och har därmed tagit något slags politiskt ansvar - även om han inför rätten sade sig ha gjort allt som stod i hans makt för att avvärja och minska effekterna av krisen. Även dåvarande utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir och finansministern Árni M. Mathiesen har lämnat politiken.

De enda ursäkterna för misstag i samband med kraschen har hittills kommit från affärsmännen Jón Ásgeir Jóhannesson och Björgólfur Thor Björgólfsson. Det går förstås att spekulera i ärligheten och syftet med dessa ursäkter, men till skillnad från det fyrtiotal vittnen som hördes av landsdomstolen har de åtminstone sagt sig ha fattat beslut som visade sig vara felaktiga.

Under rättegången gick det att närmast sömngångaraktigt bocka av berättelserna om eget rättrådigt agerande. I princip samtliga - utom statsråden - såg krisen komma, varnade och agerade men åtgärderna strandade på andras tillkortakommanden. Samtidigt tycktes regeringen inte begripa någonting förrän Glitnirs ledning stod med tiggarmössan i hand på Seðlabanki Íslands trappa.

Det finns fortfarande många frågor att besvara. Och som inte ställdes under rättegången i landsdomstolen.

Hur kom det sig att ledningen för Seðlabanki Íslands mer eller mindre dömde ut bankerna åtta månader före kraschen - men ändå pumpade in statliga pengar i Glitnir och samma dag som nödlagstiftningen klubbades närmast tömde valutareserven genom ett lån till Kaupþing på 500 miljoner euro?
Glitnir var en katastrofaffär för skattebetalarna. Davíð Oddsson kunde första timmarna efter att affären blivit känd förnöjt konstatera att turbulensen mattats av. Men redan samma dag synade marknaden manövern och avgrundsraset fortsatte.
Under normala omständigheter hade lånet till Kaupþing inte tyckts vara lika underligt. Som säkerhet fanns pålitliga tillgångar i den danska banken FIH.
Men varför låna ut pengar till en bank dömd till undergång? Varför slösa skattepengar på Glitnir om bankens öde redan var beseglat?
Med andra ord tycks det som att ledningen för Seðlabanki Íslands agerade i strid mot den egna övertygelsen. Eller så var den inte lika tvärsäker på bankväsendets undergång som ledningen i efterhand vill ge sken av. Kanske trodde Seðlabanki Íslands precis som regeringen in i det längsta att Kaupþing var den bank som skulle överleva kraschen.

Bankdirektören Hreiðar Már Sigurðsson hävdade under rättegången att det var nödlagarna som sänkte Kaupþing. Och det är klart att den knappast gjorde underverk för bankens möjligheter att överleva - lagar som skiljer på inhemska och utländska kunder får av naturliga skäl en avskräckande effekt.
Men om banken nu hade säkrat den finansiering som krävdes för att överleva och ledningen, som Hreiðar Már Sigurðsson sade, faktiskt trodde på detta. Hur kom det sig då att Kaupþing dagarna innan kollapsen passade på att avskriva det personliga ansvaret för mångmiljardlån till den egna ledningen? Detta bidrog knappast heller till att öka bankens överlevnadschanser.

Dåvarande socialministern och nuvarande statsministern Jóhanna Sigurðardóttir sade sig under rättegången inte ha anat att bankerna stod inför en så kritisk situation. Risken att de faktiskt skulle gå omkull uppenbarade sig inte förrän ögonblicken innan kraschen. På våren hade hon läst en rapport från Seðlabanki Íslands där bankerna beskrevs som stabila.
Jóhanna Sigurðardóttir hade då suttit i alltinget i trettio år och varit minister i åtta. Kan någon med så gedigen erfarenhet av toppolitiken verkligen tro att centralbanken skulle måla upp ett domedagsscenario i en offentlig rapport? Sådan ärlighet vore synonymt med att ge bankerna ett nackskott, men om Seðlabanki Íslands var så övertygade om riskerna går det förstås ändå att fråga sig varför gravt missvisande information sprids - hur mycket tradition det än må vara att inte säga hela sanningen.

Finansmarknadsminister Björgvin Guðni Sigurðsson undanhölls enligt den parlamentariska kriskommissionens rapport viktig information om bankernas kritiska läge under hösten 2008. Under rättegången hade han plötsligt haft tillgång till uppdaterade upplysningar och varit delaktig i diskussioner i betydligt större utsträckning. Hur kommer det sig att det finns två så olika bilder av Björgvin Guðni Sigurðssons agerande?

Det behöver inte nödvändigtvis vara så att något av vittnena medvetet försökte föra landsdomstolen bakom ljuset. Däremot är det - på grund av alla uppgifter som motsäger varandra - uppenbart att det finns personer som valde att inte säga hela sanningen, att lyfta fram de bedömningar som visade sig vara riktiga och förtiga de åtgärder som visade sig vara felaktiga.

Och den som vill se någon ta ansvar för något av de misstag som begicks får leta vidare. Eller nöja sig med Jón Ásgeir Jóhannesson och Björgólfur Thor Björgólfsson. Det senare ett alternativ som för de flesta förmodligen är måttligt tillfredsställande.

Här kan du läsa mer om rättegången mot Geir H. Haarde.

Två av tre islänningar vill inte ha Ólafur Ragnar Grímsson

Två av tre islänningar ser helst någon annan president än Ólafur Ragnar Grímsson. Men någon reell utmanare har ännu inte anmält sig. De mest populära kandidaterna - Þóra Arnórsdóttir, Elín Hirst och Salvör Nordal - överväger dock samtliga att ställa upp.

När Ólafur Ragnar Grímsson föga förvånande meddelade att han kandiderar för en femte period som Islands president gjorde han det med ett uttalande som var politiskt sprängstoff. Statschefen har länge varit en symbol för enighet. Ólafur Ragnar Grímsson deklarerade snarare att han skulle vara en president för dem som kämpar mot ett isländskt EU-medlemskap - och därmed bli halva Islands ledare.

Ólafur Ragnar Grímsson meddelade redan när han valdes år 1996 att han avsåg att göra ämbetet mer politiskt. Ett sådant utrymme fanns, ansåg han, i grundlagen och det var också meningen att utnyttja detta. Han har visat det genom att vid tre tillfällen inte godkänna lagar som klubbats i alltinget samt genom att under det senaste året flera gånger gått ut och recenserat den rödgröna regeringens agerande i Icesave-tvisten.

Just Icesave-tvisten är också Ólafur Ragnar Grímssons trumfkort. Där återfick han det folkliga förtroende som han tappade när han under åren före finanskraschen agerade dörröppnare åt den ekonomiska expansion som snart skulle tvinga Island in i en djup ekonomisk kris.

Ólafur Ragnar Grímsson har gjort ämbetet politiskt och det tvingar också andra kandidater att ta ställning till presidentens roll. I uttalandet som följde på beslutet att kandidera på nytt ansåg han sig inte vara nödvändig under en hel mandatperiod, men väl för att avgöra flera frågor gällande Islands demokratiska statsskick, republikens självständighet och dess relationer till andra nationer. I klartext alltså grundlagsrådets förslag till ny konstitution, Islands ansökan om EU-medlemskap och Icesave-tvisten.

Frågan är hur detta skulle fungera i praktiken. Ólafur Ragnar Grímsson anser att förslaget till ny grundlag skulle ge presidenten mer makt än i dag. Hur skulle det fungera ihop med målet att hålla Island utanför EU? Skulle det kunna påverka vem som efter alltingsval får uppdraget av presidenten att bilda regering? Innebär det en president som i ännu högre grad engagerar sig politiskt och mot alltingets majoritet? Kan presidenten också gå i polemik med alltinget?

I dagsläget finns ingen utmanare som hotar Ólafur Ragnar Grímsson. Men det riskerar att uppfattas som arrogant att han inte avser att stanna hela fyraårsperioden. Och det riskerar att uppfattas som att han i stället borde bedriva politik från alltingets talarstol i stället för residenset på Bessastaðir.

En känd kvinna utan kopplingar till finanskraschen vore på pappret den starkaste utmanaren. Þóra Arnórsdóttir, Elín Hirst och Salvör Nordal skulle alla tre kunna vara sådana. Ragna Árnadóttir har däremot meddelat att hon inte ställer upp. Ólafur Ragnar Grímsson lockar i dag främst män och EU-motståndare och är mest populär hos Framstegspartiets väljare. En president med tydlig högerprofil - dit kan knappast någon av de tre ovanstående räknas - skulle också kunna tunna ut stödet från i synnerhet Självständighetspartiets sympatisörer.

En gallupmätning utförd på uppdrag av Betri valkost á Bessastaði visar att 33,9 procent av islänningarna har Ólafur Ragnar Grímsson som favorit till presidentposten. Journalisten och programledaren Þóra Arnórsdóttir är tvåa med 14,8 procent, journalisten Elín Hirst trea med 7,8 procent och filosofiprofessorn Salvör Nordal fyra med 7,3 procent.

Utöver Ólafur Ragnar Grímsson har bara ytterligare två kandidater gett sig till känna, polisen Jón Lárusson och Ástþór Magnússon, som utan framgång redan ställt upp i två presidentval. Av de tillfrågade föredrar 1,5 procent Ástþór Magnússon och 0,6 procent Jón Lárusson.

Ástþór Magnússons kampanj har dock inte fått någon lyckad start. DV rapporterade nyligen om att han betalade 100 isländska kronor för varje underskrift som personer kunde samla in. För att få kandidera krävs nämligen 1 500 namnunderskrifter. Ástþór Magnússon tillbakavisade uppgifterna i Vísir, men även Smugan rapporterade om insamlare som fick betalt per underskrift - den här gången 150 kronor. Den som samlar in flest namn bjuds dock av Ástþór Magnússon på en resa till Marbella.

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Smugan att en stark motkandidat har goda möjligheter att besegra Ólafur Ragnar Grímsson. I opinionsmätningen fick de tillfrågade även ranka andra- och tredjehandsfavoriter. 41,5 procent hade då Ólafur Ragnar Grímsson på någon av de tre första platserna, Þóra Arnórsdóttir fick 30,3 procent, Elín Hirst 22 procent och Salvör Nordal 18,9 procent.

Elín Hirst har tidigare sagt sig överväga en kandidatur. Salvör Nordal har inte lämnat något besked - men har meddelat att hon genom sin roll som ordförande för grundlagsrådet inte kommer att ställa upp om det samtidigt med presidentvalet blir en folkomröstning om en ny konstitution. Þóra Arnórsdóttir säger till Vísir att hon ska fundera på saken:

"Jag känner att jag verkligen måste överväga detta efter all denna uppmuntran som jag har fått här och där. Det vore riktigt oförskämt att inte göra det. Jag medger absolut att detta inte var planen. Vi väntar barn om sex veckor och jag har ett fantastiskt roligt arbete, men kanske måste man ta tillvara på uppmaningar och möjligheter när de visar sig, så ja, jag tänker överväga detta."

Tidigare justitieministern Björn Bjarnason hävdade i ett inlägg på Evrópuvaktin att Þóra Arnórsdóttir skulle vara en vänstersinnad president lanserad av Socialdemokraterna. Han menade även att hon skulle vara en tänkbar ledare för partiet - trots att hon inte varit politiskt aktiv sedan hon var 20 år.

Þóra Arnórsdóttir säger i Morgunblaðið att hon aldrig arbetat för Socialdemokraterna samt att hon inte haft något som helst politiskt engagemang under de 15 år hon varit verksam som journalist. Þóra Kristín Ásgeirsdóttir, chefredaktör för Smugan, anklagar i sin tur Björn Bjarnason för att ägna sig åt McCarthyism när han menar att Þóra Arnórsdóttir kan ha gjort sig omöjlig på public service-kanalen RÚV bara genom att överväga att ställa upp i presidentvalet.

Men det stormar även kring Ólafur Ragnar Grímsson. Den tyske statsvetaren Joachim Fischer skriver i ett blogginlägg att presidenten förvandlat bilden av Island till ett skämt och att ingen längre orkar lyssna på den självgode, uppblåste och odemokratiske Ólafur Ragnar Grímsson. Han hävdar att presidenten tycks leva efter det löjeväckande mottot Island. Island über alles, über alles in der Welt och närmast blivit en maktfullkomlig motsvarighet till Vladimir Putin.

Ólafur Ragnar Grímsson får också kritik från juridikprofessorn Herdís Þorgeirsdóttir. Hon skriver i Fréttablaðið att presidenten ska ena Island och representera folket, och inte i stället tjäna särintressen eller försöka förvandla presidentvalet till en fråga om vilken Europapolitik som ska bedrivas. Herdís Þorgeirsdóttir anser även att statsvetaren Svanur Kristjánsson är helt fel ute när han hävdar att presidentvalet är så dyrt att Ólafur Ragnar Grímsson borde bli omvald utan motkandidat. Efter en så djup ekonomisk kris där statschefen spelat en så avgörande roll är det enligt Herdís Þorgeirsdóttir viktigare än någonsin att det finns goda motkandidater - annars cementeras bilden av Island som en korrumperad nation.

Presidenten får dock även oväntat beröm. Tidigare finansmarknadsministern Árni Páll Árnason sade i gårdagens Silfur Egils att det var riktigt av Ólafur Ragnar Grímsson att stoppa det andra av tre Icesave-avtal och tvinga fram en folkomröstning, även om han inte uppskattade statschefens beslut när det begav sig.

Ólafur Ragnar Grímsson talar i dag om arktiska frågor vid Tufts University i Massachusetts. I marknadsföringen presenterades han som någon som gick under smeknamnet "the Dalai Lama of the North". Epitetet väckte en hel del uppmärksamhet på Island - inte minst för att ingen tidigare hört smeknamnet. Det visade sig snart att den som hade hittat på beskrivningen var arrangören.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímsson.

Dagens citat

"Eiríkur Örn Norðdahl har skrivit en fascinerande roman som slår an den perfekta slackertonen och sedan låter alltihop utmynna i någonting väldigt annorlunda. Jag undrar om inte Amanda Svensson har läst honom. Eller är det tvärtom?"

Jan Arnald i Dagens Nyheter om Eiríkur Örn Norðdahls Gift för nybörjare.

Dagens bonuscitat

"The CEO can influence which cases go to the Special Prosecutor; and there are grounds for thinking that some of these cases may be even more toxic than those already passed, implicating even more central people and even grosser illicit money making. Some of the remaining cases may question the viability of some of the still-operating savings and loans banks, which tend to be valuable sources of patronage for members of parliament from the same region. These savings and loans are in any case extremely angry at the FME for imposing a capital adequacy ratio of 16% as a condition of continued government assistance; and yet Andersen refused to lower the requirement."

Silla Sigurgeirsdóttir och Robert Wade i Le Monde Diplomatique om turerna kring Gunnar Þ. Andersen och Fjármálaeftirlitið - läs mer här.

Vulkan kännetecknar Island - kan inte skyddas

Vulkaner är något som kännetecknar Island. Därför går det inte att få ensamrätt på ordet. Det meddelar Neytendastofa efter att företaget Volcano Iceland vänt sig till myndigheten för att få ett annat designföretag att sluta sälja kläder under namnen Volcano Design och Volcano Icelandic Design.

Volcano Iceland ägnar sig åt kläddesign. Detsamma gör företaget V.D. Hönnunarhús, men plaggen säljs med namnen Volcano Design och Volcano Icelandic Design. Volcano Iceland anser att det finns en uppenbar förväxlingsrisk mellan varumärkena då samtliga används för kläder. Företaget gick därför till Neytendastofa för att få myndigheten att stoppa konkurrentens marknadsföring.

Neytendastofa avslår dock Volcano Icelands begäran. Volcano, eldfjall eller eldstöð på isländska, är ord som är nära förknippade med Island och kännetecknar landet. Det kan enligt myndigheten därför inte få varumärkesskydd eftersom det är för allmänt. Visserligen, skriver Neytendastofa, är design och mode inte något som direkt kan associeras till vulkaner, men det argumentet är inte tillräckligt starkt.

Beslutet innebär att V.D. Hönnunarhús kan fortsätta att marknadsföra kläder med namnen Volcano Design och Volcano Icelandic Design. Neytendastofa anser inte att användningen bryter mot marknadsföringslagen.

Katrín Jakobsdóttir får bäst betyg av väljarna

Katrín Jakobsdóttir är det statsråd som sköter sig bäst. Närmare hälften av väljarna är nöjda med kultur- och utbildningsministerns arbete. Minst populär är miljöminister Svandís Svavarsdóttir - bara var sjätte väljare tycker att hon gör ett bra jobb. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir ligger dock sämst till hos oppositionen. Bara 0,7 procent av Självständighetspartiets anhängare och inte en enda av Framstegspartiets sympatisörer uppskattar hennes arbetsinsats. Det visar en ny gallupmätning.

Med tretton månader kvar till nästa alltingsval ser det ut som att den rödgröna koalitionsregeringen kommer att få svårt att bli omvald. I opinionsmätningarna har nu Socialdemokraternas och Gröna vänsterns stöd backat till en tredjedel av väljarkåren medan samarbetet mellan dem fortsätter att gnissla. Samtidigt kommer flera nya partier att slåss om både mitten- och vänsterväljarna.

Regeringens mest uppskattade minister är Katrín Jakobsdóttir. 43,2 procent anser att hon gör ett bra jobb. Med 88,4 procent är hon också den som har allra störst stöd bland sina egna. Därefter följer välfärdsminister Guðbjartur Hannesson som får tummen upp av 33,4 procent av väljarna och föräldralediga näringsministern Katrín Júlíusdóttir med 29,9 procent.

Samtliga statsråd får bäst betyg av de egna väljarna. Men den infekterade EU-frågan återspeglas också i mätningen. EU-motståndaren Ögmundur Jónasson gör enligt 55,5 procent av Gröna vänsterns väljare ett bra jobb - en åsikt som bara 18,6 procent av Socialdemokraternas väljare delar vilket ger honom en klar sistaplats hos koalitionspartnern. Däremot är han det statsråd som flest framstegspartister, 36,7 procent, uppskattar. Totalt tycker 25,4 procent att Ögmundur Jónasson sköter sitt ämbete på ett bra sätt.

Siffran för näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon hos Gröna vänsterns sympatisörer är 81,3 procent, vilket gör honom näst mest populär i de egna leden. Hos samtliga väljare är förtroendesiffran 22,9 procent.

Därefter följer finansminister Oddný G. Harðardóttir med 19,6 procent, utrikesminister Össur Skarphéðinsson med 19,4 procent, statsminister Jóhanna Sigurðardóttir med 18,4 procent och miljöminister Svandís Svavarsdóttir med 16,3 procent.

Jóhanna Sigurðardóttir fortsätter att backa hos samtliga grupper. Två av tre socialdemokrater anser nu att regeringschefen gör ett bra jobb. Missnöjet med statsministern är dock kompakt hos den borgerliga oppositionen. 0,7 procent av Självständighetspartiets väljare och 0 procent av Framstegspartiets sympatisörer är nöjda med Jóhanna Sigurðardóttirs arbete.

Samtidigt ökar förtroendet för oppositionen. 22 procent anser nu att oppositionens politik i alltinget är lyckad, en uppgång med 6 procentenheter jämfört med när Capacent ställde samma fråga i november 2010. En majoritet, 52 procent av väljarkåren, är dock alltjämt missnöjd med oppositionen medan 26 procent varken gillar eller ogillar den. Oppositionens förtroende i samtliga sakpolitiska områden ökar också.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"The cost of it to the county council, apart from the 2% or so that we won’t get back, is we won’t get any interest back. ... It’s good to have it. It’s alright being confident it’s coming back but there’s nothing like having it in your bank account."

Geoff Driver, fullmäktigeledamot i Lancashire, i Lancashire Evening Post om att kommunen nu har fått tillbaka tre miljoner av de tio miljoner pund som den sparade i Landsbanki.

Dagens bonuscitat

"We have architect Gudjon Samuelsson to thank for the slick look and feel of Reykjavik's cityscape including the spiky, geometric facade of Hallgrimskirkja Church, said to have been inspired by the rugged mountains and icebergs of Iceland. At the other end of town, the dazzling new Harpa Opera House lights up the harbour with its futuristic glass structure. These buildings may give a 'big city' impression, but in between the church and the opera house, Reykjavik is small and village-like."

Fiona Hilliard i Sunday World om ett besök i Reykjavík.

Isländska feminister slutar raka sig i sympatiprotest

Kvinnor som väljer att inte raka sig ska inte behöva utsättas för kränkande kommentarer. Därför upphör nu medlemmarna i feministföreningen vid universitetet i Reykjavík att raka sig för att visa sympati med den svenska kvinna som hånades för sitt hår under armarna i samband med Melodifestivalen.

När tv-kamerorna svepte över publiken i Globen efter att Loreen vunnit årets upplaga av Melodifestivalen stannade de för någon sekund till vid en ung kvinna. Med armarna uppsträckta jublade hon åt vinnarlåten. Tv-kamerorna avslöjade att hon inte hade rakat sig under armarna, någon lade upp en bild på dem på Facebook och därefter hånades hon av tusentals användare.

Hår under armarna dömdes ut som äckligt och onaturligt. En utbredd åsikt var att kvinnor inte skulle ha hår någon annanstans än på huvudet.

Snart föddes en motreaktion. Under parollen Ta håret tillbaka uppmanades kvinnor att skicka in bilder på eget kroppshår.

Medlemmarna i Femínistafélag Háskóla Íslands slutar nu att raka sig i en sympatiåtgärd med den kvinna som i Sverige hängdes ut som onaturlig och äcklig och fördömer attackerna på henne. I ett uttalande som Smugan tagit del av vill de också se en debatt på Island om kroppsbehåring. Föreningen skriver att det måste vara upp till var och en att raka sig eller inte, och att det valet måste respekteras och inte får vara skäl till mobbning eller hån.

Femínistafélag Háskóla Íslands säger även att en kvinna inte blir mindre naturlig av att inte raka sig. Medlemmarna är också mycket kritiska mot att en enskild kvinnas kropp över huvud taget blir föremål för andras olustkänslor.

Skärpt säkerhet - isländska ministrar får livvaktsskydd

Statsråden Ögmundur Jónasson och Steingrímur J. Sigfússon har livvaktsskydd dygnet runt. Även säkerheten kring statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har skärpts. Någon hotbild mot regeringsmedlemmarna är dock inte känd. Både Ögmundur Jónasson och Jóhanna Sigurðardóttir har dock nyligen varit föremål för attentat.

I reklamen heter det alltjämt att Island är unikt eftersom statsministern finns med i telefonkatalogen. Så är det dock inte längre. Geir H. Haarde hade livvaktsskydd dygnet runt i samband med finanskraschen hösten 2008, och efterträdaren Jóhanna Sigurðardóttir finns inte heller med i telefonkatalogen.

I januari exploderade en mindre sprängladdning utanför regeringsbyggnaden i centrala Reykjavík. Så småningom kunde polisen gripa en 71-årig man bosatt i Reykjanesbær för dådet. Han erkände också att han låg bakom attentatet. I DV berättar bombmannen att målet var Jóhanna Sigurðardóttis bostad, men att han valde regeringens högkvarter när han inte kunde hitta hennes adress. Laddningen var liten och syftet var inte att skada utan att väcka uppmärksamhet för frågor som han ansåg regeringen försummat.

I maj förra året krossade någon rutor vid inrikesminister Ögmundur Jónassons hem. Vem som låg bakom den nattliga stenkastningen är inte känt. Själv nämnde han den organiserade brottsligheten som en tänkbar avsändare. Just då undersökte han möjligheterna att stoppa organisationer som Hells Angels genom lagstiftning.

Frågan är åter aktuell. I veckan drog dock Hells Angels tillbaka den stämningsansökan som riktats mot just Ögmundur Jónasson. Företrädare för mc-gängets isländska gren hade stämt statsrådet eftersom han pekat ut organisationen som ett nätverk för att begå brott, något som Hells Angels ansåg vara baserat på felaktiga tidningsuppgifter från utlandet.

Varför stämningsansökan drogs tillbaka är inte heller känt. Organisationens ledare på Island meddelade dock nyligen i DV att han lämnat Hells Angels. Tillsammans med tre andra personer med anknytning till klubben sitter han häktad för inblandning i misshandeln av en kvinna i Hafnarfjörður i december förra året.

Säkerhetsuppbådet kring tre statsråd har nu trappats upp efter beslut från polisen. Säkerhetsvakter finns enligt DV vid Ögmundur Jónassons hem dygnet runt. Övervakningen uppges inte ha något samband med några direkta hot mot inrikesministern eller förslaget att ge polisen utökade möjligheter att spana på den organiserade brottsligheten.

Vid fredagens regeringssammanträde hade både Ögmundur Jónasson och Steingrímur J. Sigfússon livvaktsskydd. Även Steingrímur J. Sigfússons hem i Reykjavík står under kontinuerlig övervakning, rapporterar Morgunblaðið.

Säkerhetspådraget kring Jóhanna Sigurðardóttir har också skärpts. Statsministern står dock inte under samma intensiva övervakning som regeringskollegorna, uppger RÚV.

Beskedet om det utökade säkerhetsuppbådet har orsakat starka reaktioner. Sigurður Ingi Jóhannsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, beklagar i ett inlägg på Facebook att den traditionella isländska öppenheten tycks stå under hot:

"Har vårt samhälle verkligen klivit över denna tröskel? Låt oss få tillbaka samhället av medkänsla och kristen moral. Vi är alla länkade till eller besläktade med varandra på ett eller annat sätt - familj och vänner. Ta avstånd från våld."

Här kan du läsa mer om bombattentatet i Reykjavík.

Dagens citat

"Vi har sålt choklad i växande skala i Whole Foods-butiker i USA och det betyder en handfull påskägg vid den här tiden på året."

Finnur Geirsson, direktör vid Nói Siríus, säger i Morgunblaðið att de chokladpåskägg med medföljande visdomsord på engelska som sålts på Island varit avsedda för export.

Sundhöll Reykjavíkur firar 75 år i dag

I dag fyller Sundhöll Reykjavíkur 75 år. Huvudstadens mest anrika badhus invigdes den 23 mars 1937. Byggnaden var ritad av statsarkitekten Guðjón Samúelsson, kostade på den tiden svindlande 650 000 isländska kronor och blev snabbt ett lika självklart inslag i stadsbilden som i många islänningars vardag.

Sundhöllin har under åren genomgått många renoveringar. Planer finns också på att bygga ut anläggningen med ett utomhusbad på den lediga tomten bredvid.

Ovan kan du se en trailer för dokumentären Höllin, som handlar om badhuset och dess stammisar. I synnerhet den då 84-årige Kjartan bosatt på andra sidan gatan som varje morgon klockan sex var på plats när badhuset öppnade.

Här kan du läsa mer om Sundhöllin.

Kommunen vill bygga cykelbana runt Mývatn

En fyra mil lång cykelbana runt Mývatn. Så vill Skútustaðahreppur förbättra trafiksituationen och öka säkerheten vid sjön. Men hur bygget ska finansieras är inte klart. Innan kommunen har skakat fram pengar blir det heller inget beslut om en cykelbana.

Under sommaren flockas turisterna vid Mývatn. Många går eller cyklar runt sjön. Långa sträckor är den flitigt trafikerade ringvägen det enda alternativet för fotgängare och cyklister. Trafiksituationen är inte idealisk och kommunen har under en längre tid försökt hitta en lösning som ökar säkerheten.

Nu vill kommunen bygga en 40 kilometer lång cykelbana runt sjön. Den ska i huvudsak följa de befintliga bilvägarnas sträckning runt sjön och utnyttja de stigar som redan finns för att inte påverka naturen i onödan.

När bygget kan komma igång är dock osäkert. Kommunen saknar pengar men hoppas på finansiering genom Vegagerðin. Kommunchefen Guðrún María Valgeirsdóttir säger dock till RÚV att det bara är en tidsfråga innan planerna blir verklighet:

"Det är frågan om när vi har fått denna fina cykelbana."

I kommunens förslag till ny detaljplan finns också skisser på ny väg både väster, norr och öster om Mývatn. En tanke är att bygga en väg öster om ringvägen som knyter ihop populära turistattraktioner som Dimmuborgir, Lúdent och Hverfjall. En annan tanke är att flytta ringvägen från sjön för att den inte ska hotas av eventuella olyckor. I stället för att gå via Skútustaðir vid Mývatns södra ände föreslås vägen få en ny sträckning norr om sjön och Reykjahlíð.

Selfoss ska bli hela södra Islands centrum

Ett helt nytt affärsområde ska göra Selfoss till södra Islands centrum. En tomt på sex hektar strax utanför stadskärnan ska bli platsen för 18 000 kvadratmeter butiksyta. Affärscentrumet ska locka både turister och boende. Butikerna kommer att ge jobb åt 70 till 100 personer, skriver Dagskráin.

I Selfoss bor i dag drygt 6 000 personer. Det gör staden till den största på södra Island och den största i landet som inte ligger vid havet. Men med grannstäderna och sommarhusbefolkningen inräknad finns här delar av året närmare 50 000 människor.

Detta vill nu kommunen tillsammans med företaget Gatnamót ta tillvara. Miðja Suðurlands, Suðurlands centrum, är det planerade affärsområde som ska göra Selfoss till hela södra Islands hjärta.

En tomt på sex hektar har utsetts för bygget. Den ligger i korsningen mellan ringvägen och väg 35 strax utanför centrala Selfoss. Platsen är strategiskt vald. Ringvägen kommer alltjämt att gå förbi här när den får en ny sträckning öster om Selfoss genom en ny bro över Ölfusá. Här passerar resenärer på väg till Landeyjahöfn och Västmannaöarna, alla som tar väg 35 mot de tusentals sommarhusen vid Grímsnes, Gullfoss, Geysir och Þingvellir, samt alla som färdas på ringvägen österut mot Vík í Mýrdal eller västerut mot Reykjavík.

Selfoss växer redan som handelsstad. På sistone har bland annat Hagkaup, Bónus, Byko, Nettó och Europris etablerat sig i staden.

Gatnamót och kommunen tror alltså att kundunderlaget är ännu större. Miðja Suðurlands innebär upp till 18 000 kvadratmeter butiksyta. Här ska små butiker samsas med stora lågprisjättar. Turister ska lockas av kaféer och restauranger samt utställningar om vulkaner och jordvärme. Här ska också finnas byggvaruhus, bilverkstäder och bensinstationer. Centrumet ska ge jobb åt 70 till 100 personer.

Tanken är att Miðja Suðurlands ska bli just hela södra Islands centrum. Kommunen och Gatnamót räknar enligt Dagskráin med att området kommer att fortsätta att växa samtidigt som turismen fortsätter att öka. Dessutom blir kommunikationerna med Reykjavíkområdet allt bättre.

Alla är dock inte lika entusiastiska över förslaget. Kolbrún Markúsdóttir, som har en affär i centrala Selfoss, undrar i Sunnlenska hur kommunen samtidigt vill verka för en livlig centrumhandel med många småbutiker och ett köpcentrum för branschjättar. Tillsammans med andra näringsidkare i stadskärnan har hon kontaktat kommunledningen för att få besked om framtidsplanerna.

Hur bygget av Miðja Suðurlands ska finansieras är ännu inte klart. De kalkyler som gjorts visar dock att projektet skulle kunna betala sig inom loppet av tio till femton år.

Kommunen har hittills betalar arkitektbyrån P-Ark drygt fem miljoner isländska kronor för arbete med förberedelserna, rapporterar Dagskráin. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ordförande för Framstegspartiet, är inblandad i projektet som rådgivare. Han har tidigare arbetat med stadsplanering i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om Selfoss.

Dagens citat

"Jag tycker att det är fantastiskt kul att lyssna på Hjálmar, Hjaltalín och Baggalútur. Jag är väldigt förtjust i den trion och glöm nu heller inte Sigur Rós."

Vigdís Finnbogadóttir, Islands tidigare president, i Morgunblaðið om sina favoritartister.

Regeringens nota för vulkanutbrott 1,3 miljarder

Regeringen ger ytterligare 88,5 miljoner isländska kronor till åtgärder efter de senaste två årens vulkaniska aktivitet vid Katla, Eyjafjallajökull och Grímsvötn. Totalt har utbrotten nu kostat staten 1,3 miljarder. En del av bidraget går till Vegagerðin för att fortsätta se till så att askan inte täpper till Svaðbælisá så att bron över ringvägen går förlorad.

Efter vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull bildades en samrådsgrupp med ansvar för naturkatastrofer som vulkanutbrott, laviner och översvämningar. Regeringen har nu delat ut 1,3 miljarder isländska kronor efter de senaste två årens vulkaniska aktivitet. Pengarna har gått till berörda kommuner och myndigheter.

Regeringen beslutade nyligen att bidra med ytterligare 88,5 miljoner till upprensningsarbeten efter vulkanutbrotten. Där går 82,5 miljoner till Vegagerðin och 6 miljoner till räddningstjänsten för kostnader i samband med eruptionerna.

Av bidragen till det isländska vägverket har 20 miljoner öronmärkts till arbeten vid Svaðbælisá nära Þorvaldseyri. Älven hotar nämligen ständigt att skölja över bron över ringvägen. I området finns fortfarande enorma mängder aska efter Eyjafjallajökulls utbrott för två år sedan. Askan bidrar till att ständigt höja vattenståndet.

Även Landgræðsla ríkisins har begärt extra anslag. Behovet ska dock först utredas inom miljödepartementet.

Här kan du läsa mer om kostnaderna för vulkanutbrotten.

Första kaninräkningen i Reykjavík

Den som har två långa öron, fyra tassar, en ullig svans och en förkärlek för att gnaga är just nu högvilt för isländska biologistudenter. Just nu genomförs den första kaninräkningen i Reykjavíks historia. Syftet är att ta reda på hur många kaniner som finns i kommunen, rapporterar Vísir.

Vid Rauðavatn, Rauðhólar, Elliðavatn, Elliðaárdalur och Öskjuhlíð har kaninen blivit en vanlig syn. Kaniner fanns inte på Island när öriket befolkades, utan började dyka upp i vilt tillstånd under 1970-talet sedan tamkaniner antingen släppts ut eller rymt.

I dag finns förvildade tamkaniner i bland annat Akureyri och Västmannaöarna. Men beståndet är i särklass störst i Reykjavík, där arten har blivit betydligt vanligare under de senaste åren. God tillgång till föda och få naturliga fiender har gjort att kaninerna har kunnat sprida sig. På många håll finns det också Reykjavíkbor som matar dem under vintermånaderna.

Nu ska kommunen för första gången försöka ta reda på hur många kaniner som finns i Reykjavík. Arnór Sigfússon, avdelningschef vid Verkís, säger till Vísir att kaninen i dag inte ställer till med några större besvär, men om beståndet fortsätter att växa i samma raska takt skulle det kunna leda till skador på träd, buskar och blommor. Räkningen utförs av biologistudenter under gryningstimmarna:

"De går bara lugnt i gryningen med ficklampor och räknar de kaniner som kommer i deras väg och markerar dem på kartor. Av detta räknar vi så ut hur stort antalet är på varje kilometer."

Kaninräkningen började i förra veckan. Anledningen till att den sker just i mars är att beståndet nu tros vara som lägst:

"Nu har vintern minskat beståndet och de har ännu inte börjat föröka sig, men det kommer snart. Detta är den tid som vi vill se hur mycket det finns av dem."

Här kan du läsa mer om kaniner på Island.