Fråga: åker över till Island i juli till norra. försöka att få se fjälluggla var är det bäst att leta? har du några andra bra tips?
Svar: Fjällugglan är sällsynt, omkring tio exemplar ses varje år. Den vanligaste platsen är Ódáðahraun, lavalandskapet norr om Vatnajökull på höglandet, men den rör sig även vid kusten. Fjällugglan ska även vara hyfsat pålitlig kring Hólmavík i Västfjordarna, men har tyvärr ingen närmare information om exakt var du ska leta. Du kan höra av dig till gänget bakom Fuglar, de kan säkert hjälpa dig vidare.
Fråga: tänker åka över till island för att fotografer fjällräv vem ska man kontakta för att komma nära fjällrävarna?
Svar: Det i särklass bästa området för att komma nära fjällräv är Hornstrandir, ett naturreservat i Västfjordarna. Regionen är sedan länge obefolkad och fjällräven fridlyst, vilket gör att den inte är särskilt skygg här. I Hornstrandir finns också det största beståndet av fjällräv. Något mindre krångligt att ta sig till är Melrakkaslétta, Islands nordöstra spets, där det också finns ganska mycket fjällräv, men Hornstrandir är verkligen nummer ett. Här kan du läsa om Melrakkaslétta här. Melrakkasetur Íslands i Súðavík kan säkert tipsa dig närmare om bra platser - de ordnar också ibland särskilda fotoresor från Ísafjörður till Hornstrandir inriktade på fjällräven.
Fråga: Det här är en helt random fråga och jag har egentliga inga större förhoppningar om att jag ska få något svar, men jag har lite grann snöat in på tanken hur det skulle vara som utlandsboende att köpa en lägenhet i t.ex. Reykjavik för att sen hyra ut till någon annan. Isländska kronan har fallit mycket under de sista åren mot resten av Europa och utan att egentligen veta vad jag pratar om så känns det som att prisläget är väldigt lågt just nu. Vet du/ni om man som utlänning och icke-boende i landet överhuvudtaget får äga Isländska fastigheter i syfte att hyra ut till någon annan? En annan sak som jag inte riktigt lyckats klura ut är om det sen ens är praktiskt möjligt eftersom jag i alla fall inte just nu planerar att flytta till Island, så om det inte finns t.ex. fastighetskötare som man kan anlita och agenturer som kan hjälpa till att hitta hyresgäster så kommer det att falla på en sån sak ändå. Språkbarriären går väl inte heller att bortse ifrån.. Hehe.
Svar: Som utlänning är det inga problem att köpa fastigheter på Island så länge du är EES-medborgare eller har ett företag i ett EES-land.
Den isländska bostadsmarknaden har inte kollapsat på samma sätt som man kanske skulle kunna tro. Före finanskrisen var priserna i Reykjavík ungefär på samma nivå som i Stockholm (minus typ Östermalm...). Prismässigt har det egentligen inte hänt så mycket, men kronans ras har förstås gjort att du som svensk får betydligt mer för dina pengar.
I Reykjavík finns i dag ett par tusen lediga lägenheter. Eftersom många har belånat sig upp över öronen (där räntorna för många har stigit samtidigt som köpkraften har minskat) är det många som helt enkelt inte har råd att sälja. Därför, och eftersom det finns få spekulanter, är bostadsmarknaden näst intill frusen. Däremot har hyreslägenheter blivit betydligt mer eftertraktade, och många bostadsrätter förvandlas nu därför till hyreslägenheter eftersom få längre har råd med en insats på flera miljoner.
Att hitta fastighetsskötare och förmedlare blir säkert inget problem. I Reykjavík finns inga jättar på hyresmarknaden på samma sätt som i Sverige, utan mycket uthyrning sker småskaligt där fastighetsägaren köper in underhåll och annat.
Fråga: Jag är ett stort fan av Island och har nu läst alla Arnaldur Indriðasons böcker (som är översatta till svenska då förstås). Har du något mer tips på isländska författare? Det får inte vara alltför svårtillgängligt och handlingen ska vara förlagd till Island.
Svar: Om du gillar spänningsromaner är bästa tipset Yrsa Sigurðardóttir. Hon är kanske inte riktigt lika stämningsfull som Arnaldur, men den senaste som översattes till svenska, Aska, är inte alls tokig. En riktig otäck nagelbitare är Steinar Bragis Kvinnor.
En favorit är Jón Kalman Stefánsson, och framför allt den första av hans böcker som kom på svenska, Sommarljus, och sen kommer natten. Det är en finstämd, humoristisk och rörande skildring av livet på landsbygden som även finns i pocket.
Andra islänningar värda särskild uppmärksamhet är Sjón (särskilt Skugga-Baldur), Steinunn Sigurðardóttir (favoriterna är Hjärttrakten och Jökelteatern) och den gamle Nobelpristagaren Halldór Laxness, där Själavård vid jökeln är en underbart knasig kortroman.
Fråga: Jag och min sambo åker till Island om 11 dagar och har lusläst alla era resetips. Det är dock en sak som jag har en fundering över. Vi hyrde bil i samband med bokningen av resan och resonerade "vi ska ju inte upp på höglandet, så vi behöver ingen fyrhjulsdriven bil". Nu när vi har läst in oss en massa inser vi att det blir svårt att hinna runt ön på ringvägen på den ynka vecka vi har. I alla fall om vi vill hinna se och uppleva och inte bara åka bil. Vi har nu fastnat för västfjordarna. Jag har försökt lura ut om det kommer att bli problem med "vanlig bil" där eller ej, men har inte hittat något bra svar. Kort sagt, ska vi försöka byta upp oss till en fyrhjulsdriven eller klarar vi oss ändå? Hur frekvent finns det bensinstationer utmed vägen? Man vill ju gärna inte bli stående någonstans. Och hur är det med mygg, är det som svenska Norrland?
Svar: Du behöver inte vara orolig för att köra i Västfjordarna med vanlig personbil. De vägar som är i sämst skick är grusvägarna i södra delen samt Strandirregionen i nordöstra fjordarna. De kan vara ganska skumpiga, kurviga och med mycket potthål som gör att det bitvis går ganska långsamt att köra. Det är absolut inga problem att ta sig runt med tvåhjulsdriven bil, men det kan vara lite tidskrävande. Jämfört med vad det kostar tycker jag inte att det är värt att byta upp sig till fyrhjulsdrivet bara för Västfjordarna - en sådan bil är egentligen bara nödvändig på höglandet, och vägarnas skick gör att det inte går särskilt mycket fortare.
Bensinstationer är inte heller något du behöver oroa dig för i de områden ni tänker besöka. Det är på sina håll lite glest i Västfjordarna - på sydkusten på väg 60 är det som mest tio mil (mellan Bjarkalundur och Flókalundur), och på väg 61 i norr som mest 15 mil (mellan Suðavík och Reykjanes). I övrigt är det lugnt.
Några mygg finns faktiskt inte på Island. Det finns däremot kopiösa mängder knott vid Mývatn men de bits sällan. Så för den som ogillar mygg är Island ett himmelrike...
Fråga: Jag undrar om man kan använda aska från Grimstvötn som jordförbättringsmedel? I och med att den inte innehåller så mycket fluor och är finfördelad borde den vittra snabbt och näringsämnen frigöras? Om så borde ju bönderna se till att mylla/vattna ner den? Tyvärr har jag dålig kläm på den isländska åkerjorden, men jag har ett minne av ilsket gröna grödor.
Svar: Du har helt rätt! När askan väl sköljs ned i jorden betyder den näring. Bönderna vid Eyjafjallajökull fick riktigt bra skördar av de flesta grödorna förra året - och en stor del av förklaringen var askan. Mig veterligen är det ingen som bevattnar åkrarna för att spola ned askan i marken. Nu gissar jag bara, men de här trakterna tillhör Islands mest nederbördsrika och det kanske vore att utmana ödet att på egen hand bevattna dem.
Fråga: Vi är två tjejer som planerat att resa till Island nu i juli för att vandra, tyvärr i området mellan Landmannalaugar och Skógar, alltså i närheten av Eyjafjallajökull. Fram till idag har vi varit lite bekymrade över hur det kanske ser ut där nu för tiden, med tanke på vulkanutbrott och aska. Nu spelar det kanske inte så stor roll hur det sett ut där tidigare eftersom det troligtvis kommer mer aska nu, men har ni några tips eller idéer angående vår vandring så vore vi väldigt tacksamma. Flygresan är sedan tidigare bokad, både dit och hem igen (utan avbokningsskydd såklart!) så vi kommer ju att åka förutsatt att flyget inte är inställt. Alla förslag (eller avrådningar) är välkomna :)
Svar: Ni behöver inte vara särskilt oroliga för aska. Det föll inte särskilt mycket Grímsvötnaska över Skógar, men det finns en hel del kvar sedan förra årets utbrott. Den enda gången det kan bli bekymmersamt är om det blåser riktigt hårt. Då kan det vara bra med glasögon - kan vara vanliga solbrillor eller något, bara så att askan inte kommer in direkt i ögonen. Lavan kan på sina håll fortfarande vara otroligt het (det är 800 grader varmt bara en meter ned i backen på sina håll) så det gäller att vara försiktig där. Annars ska det vara lugnt!
Fråga: Är det en god idé att åka till Island i början av november? Det är så att vi planerar en 3-4 dagarsresa under denna period och tänker som alla andra bada i Blå lagunen, se en del av glaciären och några varma källor. Dessutom tänkte vi rida Islandshäst under en av dagarna. Så, vad tror du? Är det en bra eller kass idé?
Svar: Det brukar inte vara några problem att göra det du vill göra i november. Vädret är lite mer opålitligt här än i Sverige, och om du vill minimera risken för att vädret ställer till besvär så är det sommarmånaderna som gäller. Men riskerna för ett rejält busväder är små och det brukar också gå över ganska fort. En fördel med att åka i november är att det är mindre turister här och Reykjavík blir en riktigt mysig stad under den mörkare delen av året eftersom folk här går bananas med julbelysning långt före julafton.
Fråga: Som bloggande nutritionist är jag i skrivande stund intresserad av de förslag på punktskatter som man diskuterar på olika håll i Sverige, och fick igår kännedom om Islands process kring sockerskatt. Dock har jag inte lyckats avgöra av den information jag hittat huruvida Island verkligen har en sockerskatt i dagsläget, eller om förslaget aldrig gick igenom. Ni har skrivit en artikel om detta för ett år sedan på er blogg, så jag undrar om ni skulle ha möjlighet ge mig aktuell information kring detta. Har Island i dagsläget en sockerskatt, eller diskuterar man alls en sådan?
Svar: Nej, Island har i dag ingen sockerskatt. Lagförslaget drogs tillbaka av regeringen strax före den planerade omröstningen i alltinget. I tidningsartiklar i Sverige påstås det ibland att Island har sockerskatt, men de uppgifterna är alltså felaktiga.
Förslaget kom efter flera larmrapporter om hög konsumtion av framför allt sötade drycker bland ungdomar samtidigt som allt fler islänningar är överviktiga. Den föreslagna sockerskatten fick kritik från livsmedelsbranschen som ansåg att den skulle göra missvisande gränsdragningar mellan olika varutyper. Läsk skulle till exempel alltid påläggas med högre moms än "vanliga" matvaror med högt sockerinnehåll.
Det senaste året har det varit tyst om sockerskatten från politiskt håll - trots att nya undersökningar om allt fler överviktiga islänningar uppmärksammats i media. I dagsläget ser det alltså ut som ett förslag som regeringen har lagt på is.
Fråga: Idag är jag lite nyfiken på vart bilden är tagen som ni har på
framsidan i headlinen? Jag och mina kompisar har slagit vad och nu
vore det roligt att se vem som har rätt.
Svar: Bilden är tagen vid Trékyllisvík i Västfjordarna och gården heter Bær.
Fråga: Jag och min man ska åka 5 dagar till Reykjavik över nyår och då infinner sig genast den stora frågan: Var ska vi äta nyårsmiddag och fira in tolvslaget? Nu håller jag tummarna för att Islandsbloggen kan hjälpa oss med några tips och rekommendationer kring detta! Jag har läst bloggens lista över bra budgetrestauranger och den kommer helt säkert till användning, men just för nyårskvällen kan vi nog tänka oss något lite mer påkostat och stämningsfullt. Perlan nämns i olika resguider för utsikten och maten - är den så bra som det sägs eller har du bättre förslag? Var ska man vara för att se fyrverkerierna bäst?
Svar: Perlan är bästa platsen för att se fyrverkerierna eftersom den ligger högt med fri sikt åt alla håll. Restaurangen brukar vara abonnerad på nyårsafton, men det är värt att kolla om det finns plats.
Flera av Reykjavíks bästa restauranger brukar hålla öppet på nyårsafton, men det gäller att boka bord i god tid. Här hittar du en lista över öppettider under helgerna. Några bra och lite dyrare restauranger som har öppet på nyårsafton är Vox (ligger en bit utanför centrum, men inte längre bort från Perlan), Sjávarkjallarinn, Panorama, 1919, Fish Company, Einar Ben och Fjalakötturinn.
Att gå från centrum till Perlan tar 20-30 minuter. Inga bussar går på nyårsafton och det kan vara knepigt att hitta taxi.
Fråga: Nästa vecka är det min tur att åka till Island! Vi kommer att landa på Reykjaviks flygplats torsdag morgon och tänkte hyra bil direkt på plats för att genast köra upp till Vestfjordarna. Jag undrar om du tror att det är genomförbart att göra över dagen med tanke på årstid osv? Du kanske rent av har något tips att se på vägen?
Svar: Att hinna sträckan Reykjavík till, exempelvis, Ísafjörður på en dag är i vanliga fall inga problem. Men i och med att vintern är på väg kan vädret ställa till det.
Mitt råd är att ni kollar med Vegagerðin, det isländska vägverket, på telefon 1777 eller 1779 innan ni ger er av, eller kikar på den här kartan som uppdateras flera gånger om dagen med ny info om framkomlighet.
Ni kan inte räkna med att kunna ta genvägen mellan södra (Patreksfjörður, Tálknafjörður, Bíldudalur) och norra (Þingeyri, Ísafjörður, Bolungarvík) Västfjordarna eftersom den vägen (nummer 60) har snöat igen för året och inte blir framkomlig på nytt förrän till våren. Väg 643 mot Djúpavík och Norðurfjörður är också ofta igensnöad vid den här tiden på året. Men att komma till norra eller södra sidan brukar vara lugnt - det är bara knepigt att ta sig mellan de olika delarna.
Om ni åker norra vägen är ett stopp vid häxmuseet i Hólmavík kul. De öppnar för besökare även om det egentligen är stängt för säsongen - bara banka på dörren! Om ni fortsätter mot Ísafjörður kan ni göra en avstickare till trevliga bad i Drangsnes (småbassänger vid stranden) eller Laugarhóll (härligt bad nästan mitt ute i ingenstans) eller stanna längs vägen vid Reykjanes, i en bassäng byggd precis vid stranden. Innan ni lämnar ringvägen (väg 1) är Deildartunguhver (varm källa som används för energiproduktion) och Reykholt (Snorri Sturlusons gamla hemtrakter) två bra avstickare.
Fråga: Måste bara fråga: har ni någon idé om var man kan få tag i Hákarl. Letat som en galning på nätet utan framgång. Var på Island för ett tag sedan och de enda i sällskapet som åt Hákarl var medföljande islänningar och undertecknad.
Svar: Det finns så vitt jag vet ingen svensk butik som säljer isländsk haj, men du kan få den skickad till dig från en isländsk nätbutik.
Fråga: Sedan flera år tillbaka har jag förälskat mig i Island utan att ens ha varit där (däremot planerar jag det om något år eller så), och lika länge har jag varit fascinerad av språket. I brist på andra sysslor om dagarna så tänkte jag ta tummen ur och ta tag i att försöka lära mig åtminstone lite grunder i isländskan, det skulle ju vara trevligt att kunna lite när man väl kommer dit. Har du någon koll på hur man lämpligtvis går till väga? I dagens moderna samhälle med teknikens under antar jag att det finns att få tag i via nätet, men hur bra är dessa? Och vad finns det för andra alternativ?
Svar: Det finns några olika sätt. Linnéuniversitetet har en grundkurs i isländska helt på distans. Du kan också plugga i Uppsala och Göteborg. Isländska finns också som kvällskurs hos Medborgarskolan i Stockholm.
En kurs som sägs vara riktigt bra är Icelandic Online, som är gratis och helt nätbaserad. Háskóli Íslands står bakom kursen och den funkar exempelvis som en introduktion till studenter som vill börja läsa isländska för utlänningar vid universitetet.
En bra grundbok är Hæ, hæ - Nybörjarisländska för svenskar och andra skandinaver skriven av Anna Helga Hannesdóttir. Den går att beställa genom Göteborgs universitet men finns inte i vanliga bokhandlar. Learning Icelandic sägs också vara bra. Böckerna går att beställa genom Forlagið.
Den bästa isländsk-svenska ordboken, Íslex, är också gratis och nätbaserad.
Annars är tipsen de klassiska - se isländsk film, försök hitta barnböcker att läsa eller testa att traggla dig igenom tidningstexter.
Fråga: Jag har bestämt mig för att äntligen göra något helt oväntat, och min ide är att jag under kanske 2 veckor ska vara på Island för att fotografera, fåglar, räv och landskap.
Mitt problem är att jag känner ingen på ön överhuvudtaget. Jag har således ingen kontakt med någon alls, vilket gör mitt projekt oerhört svårt.
Det kommer bli övernattning ute i tält(är detta tillåtet?), och förhoppningsvis kommer jag under dessa månaderna komma i kontakt med någon som under någon dag kan hålla lite av min utrustning hemma hos dem.
Svar: Island har en allemansrätt som är jämförbar med den som finns i Sverige. Det är alltså tillåtet att tälta för den som lämnar platsen på samma sätt som den såg ut innan. Men det kan förstås vara bra att kolla med markägaren ändå. I nationalparker och naturreservat kan möjligheterna att tälta vara begränsade till campingplatser.
Det allra bästa området för räv men där det även finns storslagen natur och mängder av fåglar är Hornstrandir, en del av Västfjordarna där de sista bofasta gav sig av under 1950-talet. Du flyger eller tar bilen till Ísafjörður och åker sedan båt till Hornstrandir, exempelvis med Vesturferðir eller på en fotoresa med Iceland Aurora. Ett smidigt sätt, och som förmodligen skulle lösa en del av dina problem med packning och annat, är att vara volontär under en tid för Melrakkasetur Íslands, en institution baserad i Súðavík som kartlägger fjällräven i Västfjordarna med fokus på Hornstrandir. Arbetet är åtta timmar om dagen så det finns gott om tid för att se sig omkring på egen hand.
Fråga: Jag går sista året på gymnasiet och slutar i sommar skolan. Jag har länge viljat åka till Island och jobba där, men hur ska man som svensk lättast söka jobb på island? (har redan sökt via Nordjobb)
Svar: Du kan även söka jobb genom den isländska arbetsförmedlingen, Vinnumálastofnun. Sajten är på isländska men vissa annonser är också på engelska - det brukar också röra sig om jobb där kunskaper i isländska inte är något krav. Andra som förmedlar jobb eller har platsannonser är Job, Atvinna, Finnur och Tvinna. De flesta annonserna är dock enbart på isländska.
Här hittar du fler frågor och svar.
