Det såg länge tveksamt ut om regeringen skulle hinna lägga fram ett förslag om folkomröstning före vårsessionens slut i alltinget. Den borgerliga oppositionen har stretat emot och någon formell debatt om grundlagsrådets förslag har ännu inte ägt rum. Hade regeringen inte hunnit före påsk hade det heller inte varit möjligt att folkomrösta samma dag som presidentvalet.
Men i går klubbades förslaget av en majoritet i nämnden och i eftermiddag diskuterar alltinget för första gången själva folkomröstningen.
På valsedeln får islänningarna ta ställning till två frågor, där den andra är uppdelad i fem punkter. Den första gäller om grundlagsrådets förslag till ny konstitution ska utgöra grunden för en ny sådan efter att ha granskats av alltinget och anpassats till gällande lagar och internationella förpliktelser. Den andra gäller fem nyckelfrågor i en ny grundlag.
Väljarna får där säga sitt om naturtillgångar ska förklaras som statsegendom, om statskyrkans ställning, om utökat personval till alltinget, om viktningen av röster vid allmänna val ska slopas (i dag väger landsbygdsröster proportionellt mer än storstadsröster i val till alltinget) samt om en viss andel av de röstberättigade ska kunna tvinga fram en folkomröstning, och om det i så fall ska krävas underskrifter av 10, 15 eller 20 procent av väljarkåren.
Regeringen kommer inte att ha några problem att i alltinget få majoritet för en folkomröstning eftersom Rörelsen såväl som politiske vilden Guðmundur Steingrímsson och ytterligare någon eller några framstegspartister är för förslaget. Framstegspartiet pressade hårt för att få till stånd en översyn av grundlagen i samband med att koalitionen mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna kollapsade efter finanskrisen, men har nu vänt ryggen åt grundlagsrådets förslag. Självständighetspartiet är enigt i sitt motstånd mot planerna.
Att förslaget har stressats fram märks. Folkomröstningen blir enbart rådgivande samtidigt som väljarna får ta ställning till frågor som alltinget inte ens har diskuterat. Hur dessa kommer att förändras under den senare behandlingen i parlamentet vet ingen i dag.
Regeringen har dock knappast haft något alternativ. Utan en folkomröstning före nästa alltingsval våren 2013 lär förslaget vid en borgerlig valseger snabbt förpassas till papperskorgen. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson dömer på Facebook ut folkomröstningen som en opålitlig opinionsmätning.
Det omstridda och närmast totalsågade förslaget till ny fiskepolitik som lades förra våren kommer också i en ny tappning under veckan, och är en del i regeringens strävan att inte privatisera naturresurser. Fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon väntas där föreslå att kvotägare kan få behålla dem i 20 år med möjlighet till förlängning. Staten kompenseras i sin tur med en årlig kvotavgift.
Förslaget är inte lika radikalt som det förra, men det innebär ändå ett steg bort från de i dag i teorin närmast oändliga kvotinnehaven. Att staten får möjlighet att inkalla kvoter efter 20 år innebär att de kan omfördelas eller dras in helt och hållet.
Även denna gången lär motståndet från den borgerliga oppositionen bli kompakt, men till skillnad från i våras är detta förslag åtminstone något som bägge regeringspartierna kan sluta upp kring. Ursprungsförslaget orsakade splittring både inom Gröna vänstern och Socialdemokraterna.
Här kan du läsa mer om folkomröstningen och grundlagsrådet.
