Dagens bonuscitat

"Har man glömt ordet 'kranjournalistik'? Som betyder att berörda parter bara får vrida på sin kran, och att inget försök görs att bedöma trovärdigheten i deras ord. Borde inte medierna ha lärt sig sin läxa? Att deras roll inte bara är att låta människor pladdra, utan snarare att avslöja tramset, kasta ljus på populismen och värna oss från lögnen."

Journalisten Illugi Jökulsson i ett blogginlägg om att Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson utan motfrågor i intervjuer hävdar att regeringen orsakat Island större ekonomiska skador än finanskraschen - läs mer här.

Bjuder dubbelt upp för Jóhanna Sigurðardóttirs plastmugg

Foto: Virkir morgnar

Sjónlistamiðstöðin i Akureyri köpte plastmuggen Jóhanna Sigurðardóttir druckit ur för 105 000 isländska kronor. Nu bjuder Självständighetspartiets ungdomsförbund dubbelt upp för föremålet. Anledningen: Att tömma muggen är enligt ordföranden Davíð Þorláksson det enda statsministern lyckats slutföra under sina dryga tre år som regeringschef.

När Jóhanna Sigurðardóttir besökte RÚV:s studio upptäckte programmakarna bakom Virkir morgnar att hon inte kastat den plastmugg hon druckit vatten ur. Muggen pryddes av ett rejält läppstiftsavtryck från den isländska statsministern.

Virkir morgnar bestämde sig för att auktionera ut muggen. Budgivningen vinnare blev Sjónlistamiðstöðin i Akureyri. Museet motiverade köpet med att plastmuggen bör betraktas som ett funnet objekt som skildrar dagens Island och balanserar på gränsen mellan konst och samhälle. Köpeskillingen gick till välgörande ändamål.

Museet köpte muggen för 105 000 kronor. Nu kan Sjónlistamiðstöðin - och i förlängningen skattebetalarna - göra en vinst på lika mycket. Självständighetspartiets ungdomsförbund, Samband ungra sjálfstæðismanna, vill nämligen köpa plastmuggen för 210 000 kronor. Ordföranden Davíð Þorláksson skriver i ett brev att pengarna samlas in bland medlemmarna:

"Självständighetspartiets ungdomsförbund anser att muggen har ett stort kulturellt och historiskt värde som den enda frågan som statsministern i historiens värsta regering har avklarat. Som exempel på frågor som statsministern inte avklarat kan nämnas löftet om en lösning på hushållens skuldproblem och lyckligtvis har hon inte lyckats förstöra fiskeregelverket och grundlagen. Inget av detta har hon lyckats med trots att hon haft drygt tre år på sig för detta."

Inspirationen till erbjudandet kommer sannolikt från Davíð Oddsson, chefredaktör för Morgunblaðið och tidigare ordförande för Självständighetspartiet. I en ledare ordvitsade han nämligen om museets muggköp:

"Málið sem Jóhanna drakk úr og var selt á 105.000 kr. er fyrsta málið sem Jóhanna hefur klárað á þessu kjörtímabili."

Davíð Oddsson utnyttjar dubbelbetydelsen i frasen klára málið. Den betyder dels att 'tömma muggen', dels att 'avklara saken/frågan'. Att dricka ur plastmuggen är enligt honom således det enda Jóhanna Sigurðardóttir lyckats med som regeringschef.

Erbjudandet presenterades i fredags - då det var högst 365 dagar kvar till nästa alltingsval - och löper ut i dag. Om Sjónlistamiðstöðin nappar kommer plastmuggen att ställas ut på partihögkvarteret i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om plastmuggen.

Geir H. Haarde: EU ville se isländsk bankräddning

När det gick upp för EU att Island inte avsåg att rädda bankerna undan konkurs försökte José Manuel Barroso pressa Geir H. Haarde. Unionens mål var att Island inte skulle låta de utländska fordringsägarna ta smällen. Som EU-medlem hade Island enligt den förre statsministern tvingats till samma dyrbara räddningsaktion av bankerna som Irland.

När Kaupþing, Landsbanki och Glitnir kollapsade hösten 2008 pumpade regeringen in 196 miljoner isländska kronor för att resa nya banker på ruinerna av de gamla. Att centralbanken Seðlabanki Íslands mer eller mindre blev bankrutt kostade staten ytterligare 175 miljarder.

Jämfört med de beräknade förlusterna för de utländska fordringsägarna är detta närmast kaffepengar. Utländska institutioner väntas ha förlorat omkring 7 378 miljarder på den isländska bankkraschen. Vid årsskiftet räknade de i snitt bara med en återhämtning på 15,5 procent av fordringarna.

De isländska affärsbankernas balansräkningar hann svälla till 923 procent av landets BNP. För att hålla dem vid liv hade staten behövt gå in med summor som hade garanterat enorm skuldsättning i årtionden.

Tidigare statsministern Geir H. Haarde fick i Bylgjan i går frågan om Islands hantering av bankkollapsen, som i efterhand har lovordats från många håll, inte hade kännetecknats av slumpen. Geir H. Haarde menade att det visserligen hade varit förenat med oerhörda kostnader att rädda bankerna, men att detta inte var avgörande. Det fanns heller ingen politisk vilja till att hålla dem vid liv.

Att Island lät bankerna gå omkull var när det begav sig ingen uppskattad åtgärd internationellt. Internationella valutafonden kritiserade beslutet, och detta gjorde även EU. Hösten 2008 fick Geir H. Haarde ett oväntat samtal från EU-kommissionens ordförande:

"Jag kände vid den tiden en stor press. Bland annat fick jag ett telefonsamtal från José Manuel Barroso om denna sak. Jag anade att han hade förberett en text som han delvis läste upp."

Budskapet från EU:s högsta chef var enligt Geir H. Haarde glasklart: Island skulle inte låta de utländska fordringsägarna ta smällen. I praktiken hade det inneburit att staten skulle garantera alla fordringar på de inhemska bankerna.

Island valde att trotsa uppmaningarna från EU och IMF. Något som enligt Geir H. Haarde hade varit omöjligt om Island hade varit med i EU. Då hade regeringen tvingats till samma uppgörelse om en statlig garanti på samma sätt som Irland, där staten backade upp bankerna med oerhörda kostnader för skattebetalarna som följd. Beslutet var också avgörande för att konsekvenserna av krisen för Islands del inte blev lika djupa eller långvariga som för Irland.

Dagens citat

"Hans i särklass största seger, som inte bara här hemma utan i hela världen kommer att anses vara ett oerhört viktigt steg för mänskliga rättigheter, var när han hänvisade Icesave-frågan till folket. För detta beundrar många människor över hela Europa hans prestation. Han är presidenten som vågade resa sig mot finansmakten. Det är inte minst på grund av denna säkerhetsventil och denna styrka som jag vill att han innehar detta ämbete i denna tid av stor ovisshet, både här i landet och i Europa."

Guðni Ágústsson, tidigare statsråd och ledare för Framstegspartiet, i DV om varför han kampanjade för att få Ólafur Ragnar Grímsson att kandidera för en femte period som Islands president.

Dagens bonuscitat

"Om vi lägger ihop siffrorna så har denna regering orsakat större skador för Islands ekonomi än vad det blev av själva den ekonomiska kollapsen. Där kan nämnas att man har kastat bort möjligheter att räta ut hushållens skuldsättning, där kan nämnas att investeringarna här är historiskt låga, arbetslösheten. Skadorna av allt detta och felaktiga politiska reaktioner har blivit större än själva kraschen."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ordförande för Framstegspartiet, hävdar i RÚV att regeringen orsakat Island större ekonomiska kostnader än själva finanskrisen.

Årets första vikval fångad utanför Ísafjörður

Årets första vikval har landats i hamnen i Ísafjörður. I år väntas jakten omfatta både sillval och vikval. Branschjätten Hvalur hoppas att intresset för sillval på den japanska marknaden har ökat efter misslyckad egen jakt - medan vikvalen främst säljs i isländska butiker. Den första vikvalen ska torkas och förvandlas till Bæjarstjórabitar, torkat valkött.

I fredags seglade Konráð Eggertsson in i hamnen i Ísafjörður med årets första vikval. Nyfikna besökare fick smaka färskt valspäck vid kajen. Köttet används till Bæjarstjórabitar, vilket innebär att det saltas och torkas på samma sätt som beef jerky. Båten Halldór Sigurðsson ÍS kommer snart att styra ut för fortsatt valjakt, skriver Bæjarins Besta.

I Västfjordarna är valfångsten småskalig. Det mesta tyder dock på att sommarens jakt kommer att bli mer omfattande än förra årets. Hrefnuveiðimanna fångade då 53 vikvalar med båten Hrafnreyður KÓ-100 och siktar på något fler i år. Även Hvalur tros återuppta jakten på sillval i år efter att ha gjort uppehåll förra sommaren, rapporterar Skessuhorn.

Med hänvisning till minskat intresse från den japanska marknaden efter jordbävningskatastrofen blev Hvalurs båtar kvar i hamn hela förra året. Branschjätten har dessutom valkött till ett värde av 2,4 miljarder isländska kronor i lager.

Hvalurs vd, Kristján Loftsson, vill för Skessuhorn inte kommentera sommarens jakt, men tidningen erfar att företaget redan har börjat anställa folk till både Hvalfjörður och Akranes för att ta hand om köttet. Valfångststationen i Hvalfjörður står också redo att ta emot nya fångster.

Kristján Loftsson besökte tidigare i år japanska importörer för att undersöka marknadsläget. Japan har i år fångat färre valar än vanligt - vårens jakt i Antarktis resulterade bara i omkring en fjärdedel av den totala kvoten på 900 djur. Det gör att Hvalur hoppas att exporten till Japan ska kunna komma igång på nytt.

I dagsläget är Japan det enda landet dit export av isländskt valkött i någon större skala kan bli aktuell. Hvalur har i år möjlighet att fånga upp till 170 sillvalar. Om jakten blir av väntas den skapa omkring 100 arbetstillfällen under sommarmånaderna.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Två av tre positiva till ny isländsk grundlag

Två av tre islänningar är positiva till grundlagsrådets förslag till en ny konstitution. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR. Regeringens mål är alltjämt att medborgarna ska få ta ställning till förslaget i en rådgivande folkomröstning. Besked väntas under nästa vecka.

Den rödgröna koalitionens mål var att folkomrösta om förslaget till ny grundlag samtidigt som sommarens presidentval. Men när frågan väl togs upp i alltinget var det under stark tidspress - och debatten hann inte slutföras förrän tidsfristen för att utlysa en folkomröstning hade löpt ut.

Regeringen skyllde misslyckandet på förhalningstaktik från den borgerliga oppositionen, som i sin tur hävdade att de rödgröna i sista minuten försökte pressa fram ett beslut som inte föregåtts av diskussioner om sakfrågorna i förslaget.

Regeringens mål är nu att folkomröstningen, som blir rådgivande, i stället ska ske i höst. Besked väntas komma under nästa vecka.

Hela 66,1 procent är enligt MMR:s undersökning positiva till huvuddragen i grundlagsrådets förslag till ny konstitution, medan 33,9 procent är emot utkastet. Kvinnor, låginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet och som har fyllt 30 år är mer positiva än genomsnittet. Motståndet är mest utbrett bland män, höginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden.

Åsikterna följer också i hög grad partisympatierna. Av de väljare som sympatiserar med regeringen är 95,2 procent för förslaget. Hos dem som inte ger sitt stöd till vänsterkoalitionen är bara 48 procent positiva. Lägst är stödet bland Självständighetspartiets anhängare, där bara 27,1 procent är för förändringarna.

I folkomröstningen är det tänkt att islänningarna ska få ta ställning till fem av huvuddragen i grundlagsrådets förslag. Störst är stödet - hela 86,9 procent - för att en viss andel av befolkningen ska kunna kräva att en viss fråga avgörs i en folkomröstning. 86 procent anser att naturresurser ska vara i allmän ägo, 84,2 procent är för ökat personval till alltinget, 77,4 procent vill att viktningen av landsbygdsröster ska slopas vid allmänna val och varje röst därmed bli lika mycket värd, och 44,6 procent vill inte att några förändringar ska ske i förhållandet mellan kyrkan och staten.

Här kan du läsa mer om den planerade folkomröstningen.

Dagens citat

"Jag anser att med tanke på hur detta mål sattes igång så har jag vunnit en stor seger. Man kan säga att jag har vunnit en nittiofemprocentig seger. ... Man skulle kunna säga att jag har blivit slagen på fingrarna genom denna dom, men samtidigt riktat ett mycket hårt slag i ansiktet på de alltingsledamöter som stod bakom detta mål."

Före detta statsministern Geir H. Haarde i Morgunblaðið om utgången i rättsprocessen i landsdomstolen.

Dagens bonuscitat

"Ólafur Ragnar kommer att bli ihågkommen för att han tog sig makt som presidenten aldrig tidigare utnyttjat. Det är inte mer komplicerat än så. Tre gånger har han använt denna makt, och efter det hänger allt i luften vad gäller presidentämbetet. Det är faktiskt otroligt dumt att vi ska välja president utan att veta vad den tänker göra. Det är helt och hållet upp till godtycket till den som blir vald till president om den tänker utnyttja denna makt."

Journalisten och programledaren Egill Helgason i DV om Ólafur Ragnar Grímssons tid som Islands president.

Skjuten isbjörn återvänder till Västfjordarna

Isbjörnen som sköts på Hornstrandir förra våren återförs till Västfjordarna. Det uppstoppade djuret kommer att visas upp på Melrakkasetur Íslands i Súðavík. Isbjörnen kommer att ingå i en utställning som skildrar björnarnas och fjällrävarnas livsvillkor.

I maj förra året sköts en isbjörn vid Rekavík på Hornstrandir. Det var den fjärde björnen inom loppet av tre år som simmat i land på Island. Myndigheterna utreder nu om det finns anledning att tro att isbjörnsbesöken kommer att bli betydligt vanligare under de närmaste åren.

Samtliga fyra isbjörnar har skjutits en kort tid efter att de tagit sig i land. Exakt hur länge Hornstrandirbjörnen befunnit sig på land går inte att säga, men obduktionen visade att den hade fjädrar efter stormfåglar och alkfåglar i magen samt mossa och kråkbärsblad. Björnen hade dock sannolikt inte fångat några fåglar utan bara hittat och ätit upp fjädrarna. Växterna troddes björnen ha fått i sig när den drack vatten.

Isbjörnen var en treårig hona som bara vägde 95 kilo. Den tros ganska nyligen ha lämnat sin moder. Med bara 5 procent kroppsfett hade det varit tveksamt om den skulle kunna överleva vintern. Att det rörde sig om ett magert djur kan också styrka teorin om att det är svagare isbjörnar som tvingas långt ut på isen öster om Grönland och så småningom driver på isflak mot Island.

Björnen sköts från helikopter sex timmar efter att den observerats vid strandkanten av en fiskebåt. Myndigheterna bedömde inte att det fanns några möjligheter att fånga isbjörnen levande. Hornstrandir är ett väglöst land där det hade varit svårt att hålla björnen under uppsikt och stoppa den innan den nådde befolkade områden. Även om den simmade i land strax innan turistsäsongens början fanns det vandrare bara några kilometer längre bort. Med hänvisning till säkerheten fattades därför beslutet att avliva björnen.

Fyra ställen kontaktade Náttúrufræðistofnun Íslands för att få ta hand om den uppstoppade björnen. Valet föll på Melrakkasetur Íslands i Súðavík. Direktören Ester Rut Unnsteinsdóttir säger till Bæjarins Besta att den kommer att ingå i fjällrävsutställningen där isbjörnen blir ett nytt inslag i skildringen av djurlivet i polartrakterna:

"Vi fick höra att det var möjligt att ansöka om att få den uppstoppade björnen till utställning och bestämde oss för att slå till. ... Jag mätte precis dörrarna i huset tidigare. Jag hoppas att den går in."

Melrakkasetur Íslands öppnar för säsongen den 1 juni och stänger i slutet av augusti. Under resten av året går det dock att besöka utställningen om någon i personalen är på plats.

Här kan du läsa mer om isbjörnen som sköts på Hornstrandir.

Foto: Landhelgisgæslan

Isländska EU-motståndare mer övertygade än ja-sidan

De isländska EU-motståndarna är dubbelt så många som EU-anhängarna. En ny opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun visar dessutom att nej-sidan samlar betydligt fler övertygade väljare än ja-sidan. Därför anser professor Rúnar Vilhjálmsson att det finns ytterst lite som talar för stora svängningar i opinionen.

I Félagsvísindastofnuns undersökning tillfrågades 1 900 personer, vilket gör den till dubbelt så stor som de flesta andra opinionsmätningarna. Den genomfördes under mars och april - vissa har alltså svarat innan det blev känt att EU nu öppet tar strid med Island i Icesave-tvisten samt att unionen är på väg att trappa upp makrillkriget.

53,8 procent av islänningarna är emot EU-medlemskap medan 27,5 procent förespråkar ett inträde i unionen. Av de tillfrågade har 18,7 procent ingen uppfattning. Om de osäkra räknas bort får nej-sidan 64 procent mot ja-sidans 36 procent.

Som tidigare är EU-motståndet mest utbrett på landsbygden, hos låginkomsttagare och bland grundskoleutbildade. Enbart hos Socialdemokraternas väljare finns en majoritet för medlemskap. Hos Självständighetspartiets, Framstegspartiets, Gröna vänsterns och Solidaritets sympatisörer är en klar majoritet mot EU-inträde.

Professor Rúnar Vilhjálmsson ansvarar för undersökningen. Han säger till RÚV att nej-sidans anhängare är betydligt mer övertygade än ja-sidans sympatisörer. Det gör att det inte finns mycket som talar för stora omsvängningar i opinionen till ja-sidans fördel:

"Det visar sig att gruppen som är emot inträde har en mycket starkare uppfattning i frågan än de som är för inträde. Detta har betydelse när vi tänker på möjliga attitydförändringar. Det är till exempel mer osannolikt att människor går från ett mycket starkt motstånd till att vara positiv."

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Somewhere along the fjord, on the way into the old town stands a grey box, an engineering workshop that, once a year, is cleared out of machines to become a festival venue. There are big ideas behind this small grey façade. The festival is free, the line up is not announced in advance, and each band has a strict twenty-minute time limit on stage. A family affair, dreamt up by local musician Mugison and his father Mugipapa, no one is a headliner, no one gets a sound-check and everyone is eating from the same pot of plokkfisk (a fish dish made by locals that’s sold in the beer tent)."

Álfrún Gísladóttir i Clash Music om årets Aldrei fór ég suður i Ísafjörður.

Årets första silvertärnor har landat

Några dagar senare än vanligt - men i går kväll nådde enligt Fuglar årets första silvertärnor Island. De första tio fåglarna sågs vid Ósland nära Höfn i sydost, ett område där många flyttfåglar gör sitt första stopp på fast mark efter den långa färden över haven till Island.

Silvertärnan brukar anlända runt den 22 april, men i år blev det alltså fyra dagar senare än normalt. Arten kommer till Island på våren och häckar på ön under sommarmånaderna. På hösten lämnar den norra halvklotet för att uppehålla sig söder om ekvatorn under vintern. Vissa silvertärnor rundar Antarktis och andra besöker Australien. Det gör silvertärnan till den fågel som flyttar sig mest under ett år - över 70 000 kilometer.

Även om silvertärnan inte tillhör de traditionella vårtecknen signalerar dess ankomst att häckningstiden är här. För alla som rör sig ute i naturen innebär det månader av ständigt kraxande och dykbombsattacker mot huvudet.

Här kan du läsa mer om silvertärnan.

Þóra Arnórsdóttir vinner på hederlighet

Foto: Pressbild

Þóra Arnórsdóttir har alltjämt ett stabilt övertag mot Ólafur Ragnar Grímsson. Hela 49 procent av islänningarna avser att rösta på den populära programledaren i sommarens presidentval. Där Ólafur Ragnar Grímsson uppskattas för sina kunskaper och sin erfarenhet lockar Þóra Arnórsdóttir väljare genom sin hederlighet och uppförande. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun.

Två månader återstår till det isländska presidentvalet, kandidater har ytterligare en månad på sig att anmäla sig och valrörelsen har knappt kommit igång. Ändå ser det ut som att valet kommer att stå mellan Þóra Arnórsdóttir och Ólafur Ragnar Grímsson. Övriga kandidater får närmast finna sig i att vara statister.

Þóra Arnórsdóttir har stöd av 49 procent av islänningarna. Ólafur Ragnar Grímsson får i mätningen 34,8 procent följd av Ari Trausti Guðmundsson med 11,5 procent, Herdís Þorgeirsdóttir med 3 procent, Ástþór Magnússon med 0,8 procent, Jón Lárusson med 0,6 procent och Hannes Bjarnason med 0,3 procent.

Att Ólafur Ragnar Grímsson hos många väljare förknippas med finanskraschen återspeglas också i undersökningen. Hos Þóra Arnórsdóttirs anhängare anger 45 procent att hederlighet är en av de viktigaste orsakerna till att valet faller på henne. För Ólafur Ragnar Grímsson är samma siffra bara 18 procent. En annan egenskap som väger tungt hos Þóra Arnórsdóttir men lätt hos Ólafur Ragnar Grímsson är hennes allmänna uppförande. Den sittande presidenten uppskattas i stället främst för sin kunskap och erfarenhet samt kvaliteter när det gäller kontakter med andra länder.

Ari Trausti Guðmundsson meddelade sin kandidatur så sent som den 19 april. Han har hittills främst lockat väljare från dem som tidigare varit osäkra. Hans sympatisörer betonar hederlighet, kunskap och erfarenhet samt kompetens jämfört med andra kandidater.

Þóra Arnórsdóttir säger i Morgunblaðið att hon är tacksam för väljarnas stöd:

"Jag måste erkänna att detta kommer något oväntat men jag är full av tacksamhet. ... Det är precis som tidigare två hela månader kvar till valet så vi är alldeles lugna. Men vi är helt enkelt fruktansvärt tacksamma och tar detta som en stor uppmuntran."

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Nysatsning ska locka fler till sagamuseum i Hvolsvöllur

Kommunstyrelsen i Rangárþing eystra vill utveckla och modernisera Sögusetrið á Hvolsvelli. Annars riskerar museet, som är tillägnat Njáls saga, att utkonkurreras av nya utställningar om Islands historia. Kommunen ska nu ta fram en plan för hur varumärket ska utnyttjas till att locka fler besökare till regionen.

I juni 1997 invigde tidigare presidenten Vigdís Finnbogadóttir Sögusetrið á Hvolsvelli. Utställningen om Njáls saga kombinerades med utflykter till några av alla de platser med anknytning till sagalitteraturen som finns i närheten av Hvolsvöllur. Två år senare öppnades även en utställning om handelskooperativens betydelse för regionen. I byggnaden finns också en museibutik, fik och några andra mindre utställningar.

Konkurrensen om de historieintresserade besökarna har dock blivit allt tuffare. I bland annat Keflavík, Reykjavík och Borgarnes finns museer som också är inriktade på sagorna och det unga Islands historia. Sögusetrið á Hvolsvelli är dessutom främst en läsutställning med texter om och ur sagorna med tillhörande illustrationer. Och det är enligt kommunen inte längre tillräckligt konkurrenskraftigt.

I ett förslag till kommunstyrelsen lovordar Självständighetspartiets representanter de ansträngningar som redan gjorts vid museet. Men för att locka fler besökare behöver utställningen förbättras. Detta ska i sin tur göra att fler utnyttjar det övriga utbud av tjänster som finns i Rangárþing eystra:

"I arbetet ska det undersökas olika sätt att förbättra utställningen som lockar fler gäster och samtidigt väcker uppmärksamhet för kommunen. Dessutom behöver man tänka på Sögusetriðbyggnadens utseende och omgivning."

Museet ligger i dag i en tämligen anonym industribyggnad i centrala Hvolsvöllur. Ledamöterna vill ta fram en åtgärds- och kostnadsplan för de kommande årens satsningar som ska göra utställningen mer attraktiv:

"Ett starkt Sögusetrið är en hävstång för kommunens rykte och stärker handel och tjänster i regionen. Därför ska man inte glömma att Njáll har ett starkt 'varumärke'. Det är den tveklöst mest kända islänningasagan, såväl inom landet som utanför, och dess personer välkända. Det behöver vi i Rangárþing eystra dra fördel av på ett mycket mer målmedvetet sätt än vad som sker i dag."

Kommunchefen ska tillsammans med marknadsansvariga komma med förslag på hur Sögusetrið á Hvollsvelli ska utvecklas.

Dagens citat

"This judgment, or rather nonjudgment, does show, however, that Mr. Haarde's political opponents failed in their real endeavor, which was to hold him and his party, the conservative Independence Party, formally responsible for the 2008 fall of the Icelandic banks."

Hannes Hólmsteinn Gissurarsson, professor i statsvetenskap och partikamrat med Geir H. Haarde, i Wall Street Journal om domen mot Islands tidigare statsminister.

Hveragerði och bananboomen som uteblev

År 1950 sattes spaden i marken för ett unikt växthusbygge i Hveragerði. I det 1 000 kvadratmeter stora bygget odlades snart både bananer, vindruvor, apelsiner, citroner och fikon. Men också kaffe, kaktusar och tropiska växter och träd.

Unnsteinn Ólafsson, som då var rektor för Garðyrkjuskólinn, ville med odlingarna bevisa möjligheterna med växthus och geotermisk energi. Planerna var inte blygsamma. Han hoppades inte bara att den isländska bananproduktionen skulle bli så omfattande att den skulle kunna bli en betydande exportnäring. Han räknade även med att de växthusodlade bananerna skulle smaka bättre och bli större än de importerade.

Bananodlingen blev dock aldrig mer än småskalig. Unnsteinn Ólafsson räknade också med att det skulle vara ekonomiskt mer gynnsamt att odla bananer än exempelvis tomater, men så blev det inte.

Garðyrkjuskólinn har fortfarande växthuset fullt av exotiska växter, träd och frukter, men odlingen sker i dag endast på försök och i samarbete med utbildningen. Hveragerði är dock alltjämt en växthusstad. I stället för bananer och apelsiner är det just tomater och andra grönsaker samt blommor som dominerar odlingen.



Ovan kan du se filmklipp från Garðyrkjuskólinn i Hveragerði.

Färre islänningar vill ha nyval

Nästan hälften av islänningarna vill att val till alltinget sker först vid mandatperiodens slut nästa vår. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR. Samtidigt säger sig Rörelsen nu vara beredd att fälla den rödgröna koalitionen i en misstroendeförklaring - om inte regeringen gör något för att lätta de skuldsatta hushållens ekonomiska börda.

I oktober 2010 ville bara 30,7 procent att nästa alltingsval skulle hållas först i april 2013. Nu har siffran ökat till 44,8 procent. Stödet för regeringen fortsätter dock att gå kräftgång, vilket kan indikera att det snarare är faktumet att det bara är ett år kvar på mandatperioden snarare än minskat missnöje med koalitionens politik som förklarar förändringen.

Hos Socialdemokraternas och Gröna vänsterns väljare vill hela 95 procent invänta nästa ordinarie alltingsval. Hos Solidaritets sympatisörer är motsvarande siffra 38,6 procent, hos Framstegspartiets 25,8 procent och hos Självständighetspartiets 10 procent.

36,8 procent av islänningarna vill se nyval inom tre månader. Den åsikten är vanligare bland män, höginkomsttagare, självständighetspartister och personer i åldern 30 till 49 år bosatta i Reykjavíkområdet.

På pappret har Gröna vänstern och Socialdemokraterna i alltinget i dag en majoritet med ett enda mandat. I praktiken regerar dock koalitionen i minoritet. Eftersom regeringspartierna har svårt att hålla ihop i avgörande frågor krävs i regel ströröster från oppositionen för att få igenom sin politik.

I julas försökte regeringen utan framgång få till stånd ett formaliserat samarbete med Rörelsen. I utbyte mot vissa politiska eftergifter skulle Rörelsens tre ledamöter backa upp regeringen vid en misstroendeförklaring. Även om överläggningarna aldrig ledde till någon formell överenskommelse har de tre partierna ändå närmat sig varandra. Nu tycks det dock som att det kan vara slut på det.

En av Rörelsens viktigaste frågor är lättnader på hushållens skuldbörda. Om inte några sådana förslag presenteras inom kort är de enligt Morgunblaðið beredda att fälla regeringen. Den rödgröna koalitionen väntas presentera flera förslag under maj. Om så inte sker kan ett nyval stå för dörren.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Agnes M. Sigurðardóttir Islands första kvinnliga biskop

Agnes M. Sigurðardóttir blir Islands första kvinnliga biskop. Med 307 röster mot 152 besegrade hon motkandidaten Sigurður Árni Þórðarson. Hon får nu den tunga uppgiften att stoppa massflykten och upprätta statskyrkans rykte efter flera sexskandaler. En annan viktig debatt gäller om stat och kyrka ska skiljas åt.

Agnes M. Sigurðardóttir föddes den 19 oktober 1954 i Ísafjörður. Pappan var prost och kyrkoherde på orten, mamman var barnmorska. Hon har i flera intervjuer berättat hur pappan inspirerade henne och hur arbetet inom kyrkan lockade. I dag är hon själv kyrkoherde i Bolungarvík och prost i regionen Västfjordarna.

I valkampanjen betonade Agnes M. Sigurðardóttir vikten av att kyrkan återfår folkets förtroende. Medlemsflykten har aldrig varit så stor som under de två senaste åren. Skälet till att rekordmånga begärt utträde ur kyrkan var nya avslöjanden om sexövergrepp begångna av den förre biskopen Ólafur Skúlason, som den avgående biskopen Karl Sigurbjörnsson anklagades för att ha bidragit till att tysta ned.

De första sexbrottsanklagelserna mot Ólafur Skúlason kom redan under mitten på 1990-talet. Flera kvinnor trädde fram och hävdade att han gjort sig skyldig till såväl sexuella trakasserier som fullbordade våldtäkter. Men kyrkan slöt upp bakom biskopen och lyckades tillfälligt begrava historien. Ólafur Skúlason hotade också att stämma flera av de kvinnor som pekade ut honom.

Hösten 2010 fick historien nytt liv. Ett vittne trädde fram och berättade att han på 1970-talet sett Ólafur Skúlason förgripa sig på en kvinna i kyrkan. Strax därpå avslöjade Ólafur Skúlasons dotter att hon i flera års tid utsattes för systematiska sexuella övergrepp av sin far.

Skandalen innebar även ett förtroenderas för Karl Sigurbjörnsson. I en oberoende utredning som publicerades i somras fick kyrkans hantering av anklagelserna svidande kritik. Ólafur Skúlason bröt mot tystnadsplikten och spred rykten och känslig information om kvinnorna. Karl Sigurbjörnsson, som var en av dem som skulle utreda sanningshalten i anklagelserna, satt på dubbla stolar och bekymrade sig enligt utredarna mest om att få tyst på kvinnorna i stället för att undersöka händelserna. Han var också en av dem som lät sig övertalas av Ólafur Skúlason, som hävdade att kvinnornas berättelser var ett försök att bana väg för en ny biskop genom kuppliknande metoder.

Att Karl Sigurbjörnsson inte skulle ställa upp för omval var väntat. Han har inte sett någon större anledning till självkritik efter rapporten, vilket knappast heller har bidragit till att stoppa varken förtroenderaset eller medlemsflykten.

Agnes M. Sigurðardóttir blir Islands första kvinnliga biskop. Hon vigs av Karl Sigurbjörnsson den 24 juni och tar formellt över ämbetet den 1 juli i år. I valet fick hon 64,3 procent av rösterna mot 31,9 procent för Sigurður Árni Þórðarson. Av de 477 rösterna var 18 ogiltiga.

I ett uttalande tackar Agnes M. Sigurðardóttir alla som gett henne sitt stöd:

"Min första uppgift blir att lyssna, att höra rösterna från människor som arbetar inom olika områden inom kyrkan, visa omsorg och skapa samsyn om att evangeliet når människors öron."

Agnes M. Sigurðardóttir säger till Vísir att hon har flera viktiga uppgifter att ta tag i. Den främsta är att återskapa förtroendet för kyrkan och få de tusentals medlemmar som lämnat den att återvända efter den turbulens som präglat de senaste åren. Att hon själv blir den första kvinnliga biskopen i Islands historia ser hon som en historisk vändpunkt. En annan uppgift blir att staka ut kyrkans väg in i framtiden.

Här kan du läsa mer om skandalerna inom kyrkan.

Dagens citat

"So compared with the Eurozone, Iceland is not doing so badly. And compared to Ireland, which has followed very different policies, it’s steaming ahead. Ireland’s GDP rose by 0.7 per cent in 2011, and unemployment is now double Iceland’s at 14.7 per cent. Given that many of Europe’s governments are now run by unaccountable technocrats, the same ones that developed the kind of policies that brought Iceland down, one must congratulate the people of this small country for insisting on the democratic accountability of its political class."

Ann Pettifor i New Statesman om Islands väg ut ur finanskrisen.

Ny isländsk cykeltävling ringvägen runt

Wow Cyclothon är namnet på sommarens 133 mil långa cykeltävling ringvägen runt. Start och mål är vid konserthuset Harpa i Reykjavík. Cyklisterna tävlar i stafett och har som mest tre dagar på sig att fullborda resan runt landet. Tjugo lag får delta i den första upplagan.

I sommar lyfter uppstickaren Wow Airs första turer från flygplatsen i Keflavík. Bolaget utmanar både Icelandair och Iceland Express på resor till och från Island.

Wow Airs första stora marknadsföringsevenemang är Wow Cyclothon, en cykeltävling där fyramannalag kämpar om att bli först ringvägen runt. Loppet startar utanför Harpa i Reykjavík den 19 juni där samtliga deltagande med poliseskort trampar till Nesti vid Ártúnshöfði. Där börjar den riktiga tävlingen. Loppet följer sedan ringvägen - under Hvalfjörðurtunneln och över Öxi i öster. Varje lag får ha två följebilar.

Med en snitthastighet på 30 kilometer i timmen beräknas loppet ta två dygn att fullfölja. Efter tre dygn stoppas tidtagningen. Vinnarna belönas med flygbiljetter.

Tävlingen är öppen för dam- och herrlag. Anmälningsavgiften är 50 000 isländska kronor för hobbygäng och 250 000 isländska kronor för proffsteam. Anmälningstiden går ut den 15 maj.

Här kan du läsa mer om Wow Air.

Ólafur Ragnar mest betrodd - men Þóra har övertaget

Ólafur Ragnar Grímsson är Islands mest betrodda politiker. Men i kampen om presidentämbetet ligger han alltjämt i underläge mot Þóra Arnórsdóttir. De folkvalda som åtnjuter minst förtroende är Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir.

Hela 50,2 procent av islänningarna känner förtroende för Ólafur Ragnar Grímsson. Det visar en opinionsmätning utförd i februari av MMR. Ingen annan är i närheten av presidentens förtroendekapital hos folket.

28,5 procent av de tillfrågade har förtroende för Solidaritets ordförande Lilja Mósesdóttir, 19,8 procent för Gröna vänsterns ledare Steingrímur J. Sigfússon, 18,6 procent för Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr, 17,4 procent för Socialdemokraternas ordförande Jóhanna Sigurðardóttir, 17,1 procent för Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, 15,9 procent för Självständighetspartiets ordförande Bjarni Benediktsson, 15 procent för Rörelsens gruppledare Þór Saari och 11,2 procent för Ljus framtids ordförande Guðmundur Steingrímsson.

Ólafur Ragnar Grímsson är också den politiker som färst inte litar på, 28,5 procent. I toppen på misstroendelistan återfinns Bjarni Benediktsson och Jóhanna Sigurðardóttir. Hela 64,5 procent misstror Självständighetspartiets ledare och 63,9 procent misstror statsministern.

Förtroendet för Ólafur Ragnar Grímsson är på uppgång medan Jóhanna Sigurðardóttir svarar för det största raset. När samma fråga ställdes i december 2008, två månader innan hon tog makten, hade hela 63,6 procent av islänningarna förtroende för henne. Även Steingrímur J. Sigfússons förtroendekapital har minskat avsevärt i regeringsställning.

Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson har som tidigare flest anhängare bland borgerliga väljare. Mest populär i de egna leden är Steingrímur J. Sigfússon. Hela 90,9 procent av Gröna vänsterns sympatisörer har förtroende för den egna partiledaren. För Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är motsvarande siffra 76,2 procent, Jóhanna Sigurðardóttir 66,9 procent och Bjarni Benediktsson 55 procent.

Trots ett gediget förtroendekapital ligger Ólafur Ragnar Grímsson alltjämt i underläge i kampen om presidentämbetet. Þóra Arnórsdóttir har fortfarande ett övertag mot den sittande statschefen. I en undersökning utförd av Vísir - som inte är baserad på ett representativt urval utan enbart på en röst per ip-nummer- får hon 43 procent av rösterna mot Ólafur Ragnar Grímssons 35 procent.

Mätningen understryker samma tendens som tidigare undersökningar. Presidentvalet ser ut att bli en uppgörelse mellan Þóra Arnórsdóttir och Ólafur Ragnar Grímsson där övriga kandidater närmast blir statister.

Ari Trausti Guðmundsson, som meddelade sin kandidatur så sent som förra veckan, har dock stöd av 15 procent. För Herdís Þorgeirsdóttir är siffran 5 procent och Ástþór Magnússon 2 procent medan varken Hannes Bjarnason eller Jón Lárusson når upp till 1 procent av väljarsympatierna.

Både Þóra Arnórsdóttir och Ari Trausti Guðmundsson tackar i Vísir väljarna för stödet men påminner om att det är två månader kvar till valdagen. Herdís Þorgeirsdóttir säger till Vísir att hon inväntar statistiskt representativa mätningar medan Jón Lárusson i Vísir dömer ut siffrorna som en popularitetstävling där medieutrymme i stället för sakfrågor styr opinionen. Trots bara 38 av 7 874 röster tänker han dock inte ge upp. Hannes Bjarnason, som fick 32 röster, säger till Vísir att resultatet inte är oväntat. Eftersom han bott i Norge i 14 år är han okänd för de flesta islänningar. Förhoppningen är att stödet ökar när han börjar resa runt landet för att kampanja.

En liknande mätning utförd av DV på nätet ger liknande resultat. Þóra Arnórsdóttir har 45,6 procent av väljarsympatierna följd av Ólafur Ragnar Grímsson med 33,9 procent, Ari Trausti Guðmundsson med 10 procent, Herdís Þorgeirsdóttir med 4,7 procent, Ástþór Magnússon med 1,7 procent, S. Valentínus Vagnsson med 1,6 procent, Jón Lárusson med 0,9 procent och Hannes Bjarnason med 0,4 procent.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Bombman vill bli Islands president

72-åringen planterade en bomb vid regeringshögkvarteret i Reykjavík med syftet att skicka tydliga politiska signaler till statsminister Jóhanna Sigurðardóttir. Nu siktar S. Valentínus Vagnsson på att ställa upp i presidentvalet. Han säger sig redan ha samlat in de underskrifter som krävs för att kandidera, skriver DV.

I slutet av januari i år exploderade en mindre sprängladdning utanför regeringsbyggnaden. Kvarteret spärrades av medan polisen undersökte bomben och de misstänkta föremål som lämnats på platsen. Ingen kom till skada, men smällen var tillräckligt kraftig för att polisen skulle inleda en omfattande utredning för att få tag på gärningsmannen.

Så småningom ledde spåren fram till S. Valentínus Vagnsson, en 72-åring bosatt i Reykjanesbær. Han erkände attentatet och berättade att det ursprungliga målet var Jóhanna Sigurðardóttirs bostad. När han inte kunde hitta statsministerns adress nöjde han sig med att låta bomben brisera utanför regeringens högkvarter.

Syftet med bomben var inte att skada, utan att väcka uppmärksamhet. I ett medföljande brev riktat till regeringen ska 72-åringen ha uppmanat politikerna till att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap, utträde ur Schengenområdet, en översyn av EES-avtalet, ett nytt fiskekvotsystem samt åtgärder för att minska hushållens skuldbörda.

Nu siktar S. Valentínus Vagnsson på att bli den åttonde personen att kandidera till sommarens presidentval. Han säger till DV att han redan har samlat ihop 2 764 underskrifter - för att få ställa upp krävs 1 500 namn. Hans bror bekräftar för tidningen att namninsamlingen faktiskt ägt rum.

Som 72-åring skulle S. Valentínus Vagnsson bli den äldsta av de presidentkandidater som hittills anmält sig. Han är dock övertygad om att han har mycket att ge och skulle kunna bli en enande kraft för det isländska folket:

"Jag är pigg som en mört. ... Jag är en rättrådig och bestämd man."

Liksom den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson kan S. Valentínus Vagnsson tänka sig att utnyttja lagutrymmet som ger statschefen möjlighet att stoppa beslut klubbade i alltinget. Han skulle använda detta instrument på ett liknande sätt - om tillräckligt många islänningar sätter sig på tvären mot en lag beslutad av parlamentet är han beredd att låta frågan gå till en folkomröstning.

S. Valentínus Vagnsson har dock enligt DV ännu inte fattat något definitivt beslut om att kandidera. Inom de närmaste dagarna tänker han kalla till en presskonferens och meddela om han verkligen ställer upp.

Här kan du läsa mer om S. Valentínus Vagnsson och Reykjavíkbomben.

Dagens citat

"Jag är skapad så att jag har stor anpassningsförmåga. Jag har inte låtit detta påverka mitt dagliga liv. Jag har precis som tidigare haft mitt liv med min familj och har inte blivit deprimerad på grund av detta. Under denna tid har vi som par bägge firat sextioårsdagar, två av våra barn har gift sig och vi har döpt våra barnbarn. Livet går vidare och så har det varit i vårt fall. Det var aldrig aktuellt att dra sig in i något slags skal på grund av denna anledningen. Vi har infunnit oss överallt och har ofta infunnit oss på planen eftersom vi är intresserade av fotboll."

Geir H. Haarde i Pressan om hur rättegången i landsdomstolen påverkat honom - läs mer här.

Njáls saga som gratis poddsändning

För 40 år sedan läste Einar Ólafur Sveinsson in Njáls saga. Förra året sändes uppläsningen på nytt i RÚV. Nu finns den även tillgänglig som poddradio.

Njáls saga är en av de mest kända isländska sagorna. Den utspelar sig på södra Island mellan åren 950 och 1015. Hela sagan finns också i svensk översättning på nätet här.

Toaletten Bankastræti núll kan bli utställningssal

Den igenbommade toaletten i Bankastrætis västra ände kan bli utställningslokal. Flera konstnärer i Reykjavík har visat intresse för att ställa ut sina verk i den underjordiska toaletten. Kommunen ska nu avgöra om den åter ska öppnas för allmänheten.

I årtionden var Bankastræti núll en av huvudstadens två bemannade offentliga toaletter. Ena delen stängdes hösten 2006, och den andra knappt tre år därefter.

I flera rapporter har kommunen tagit upp bristen på offentliga toaletter i Reykjavíks centrum. Men Bankastræti núll stängdes till sist på grund av dålig ventilation, bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder och näst intill omöjligt för räddningstjänsten att vid behov komma fram med bårar eller brandsläckningsutrustning.

År 1985 inträffade dessutom en olycka på platsen när en bilist körde över ingången till damtoaletten.

Trots bristen bedömde kommunen det som uteslutet att försöka förbättra Bankastræti núll. Som ett hål i marken vid en av stadens mest trafikerade gator fanns inga utsikter för att renovera toaletten och få den att uppfylla dagens krav. Kommunen betalade dessutom omkring 25 miljoner isländska kronor varje år för att driva Bankastræti núll och den andra bemannade offentliga toaletten på Vesturgata. I stället skulle bland annat konserthuset Harpa så småningom bättra på utbudet av toaletter i stadskärnan.

Fast toaletten nu bommats igen är den dock alltjämt något av ett landmärke. Einar Már Guðmundsson namngav sin senaste bok Bankastræti núll och trots att bankerna sedan länge lämnat gatan är den alltjämt något slags pisstinkande långfinger åt grannarna av departement, domstolar och välmående butiker.

Flera konstnärer har enligt Fréttablaðið hört av sig till kommunen för att undersöka möjligheterna att ställa ut på Bankastræti núll. Den gamla herrtoaletten anses vara i för dåligt skick för att ställa i ordning, men de 37,5 kvadratmeter som utgjorde den gamla damtoaletten skulle kunna gå att inreda med plats för en anställd.

Jón Halldór Jónasson säger till Fréttablaðið att Reykjavíks kommun ska utreda om det går att förvandla toaletten till utställningslokal:

"Om tillstånd erhålls kommer vi att annonsera ut utrymmet att hyra på samma sätt som exempelvis gamla tornet på Lækjartorg."

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Bankastræti núll.

En formalitet blev Geir H. Haardes fall

Geir H. Haarde bröt mot grundlagen när han inte diskuterade de bistra utsikterna på finansmarknaderna med regeringen. Därför fälls den tidigare statsministern av en oenig landsdomstol på en av fyra åtalspunkter. Men han slipper straff och får advokatkostnaderna betalda. Geir H. Haarde kallar domslutet för ett nederlag för de politiker som röstade för åtalet - och uppmanar samtliga att avgå.

I går eftermiddag kom domen mot Geir H. Haarde. Nio av femton domare anser att han bröt mot grundlagens sjuttonde paragraf när han inte sammankallade regeringen för att diskutera läget för de isländska affärsbankerna. Sådana möten ska enligt konstitutionen hållas om politiska frågor av stor vikt.

Den 7 februari 2008 fick Geir H. Haarde de första varningssignalerna. Vid ett möte med ledningen för Seðlabanki Íslands skissade de en dyster framtidsvision för bankerna. Om inte tillgången till kapital förbättrades skulle de inom kort kunna stå inför stora svårigheter. Vid mötet närvarade finansministern Árni M. Mathiesen och utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, men inte finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson.

I domen heter det att det var förståeligt av politiska skäl att Geir H. Haarde lät Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, ledare för koalitionspartnern Socialdemokraterna, närvara vid mötet i stället för fackministern. Men att inte Björgvin G. Sigurðsson informerades om centralbankens farhågor rörande hans ansvarsområde står enligt en majoritet av rätten i strid med grundlagen. I stället dröjde det ända till hösten 2008 och dagen innan Glitnirs fall tills bankerna blev föremål för ett regeringssammanträde.

Landsdomstolen gör en ganska snäv tolkning av konstitutionen. Inför rätten vittnade samtliga berörda statsråd - däribland Björgvin G. Sigurðsson - om att utvecklingen på finansmarknaderna var föremål för ständiga informella diskussioner och att utbytet av upplysningar var kontinuerligt. Landsdomstolen anser att detta inte var tillräckligt, och slår därmed även ned på den praxis som inte bara under Geir H. Haarde har präglat regeringsarbetet.

Om regeringen skulle ha försökt avvärja kraschen hade det varit nödvändigt att inleda detta omedelbart när koalitionen mellan Socialdemokraterna och Självständighetspartiet tog makten våren 2007. Genom att inte slå in på en annan väg redan där hade utvecklingen gått för långt när de första rapporterna om väntade svårigheter började att sippra in. Den tilltagande informationsströmmen borde enligt domen åtminstone fått Geir H. Haarde att sammankalla regeringen för att diskutera läget.

Domstolen riktar samtidigt kritik mot ledningen för Seðlabanki Íslands. Redan i november 2007 kom de första signalerna på att tillgången till krediter var på väg att strypas för de isländska bankerna. Några månader senare fördes inte information vidare till regeringen om allt sämre möjligheter för Landsbanki att låna upp kapital och marknadens frostnupna intresse för Glitnirs obligationer. Detta var enligt domen avgörande upplysningar som borde ha berättats för Geir H. Haarde.

På de tre tunga åtalspunkterna frias den tidigare regeringschefen. Geir H. Haarde kan - ett beslut som hela rätten ställer sig bakom men med olika motiveringar - inte ses som skyldig till att bankerna inte bantade sina balansräkningar eller att flytten av Landsbankis verksamhet i Storbritannien till ett brittiskt dotterbolag aldrig genomfördes. Det fanns heller inga belägg för att arbetsgruppen om finansiell stabilitet inte skulle ha fungerat som tänkt.

I ett uttalande, som Geir H. Haarde också läste upp direkt efter att domen avkunnats, kallar han domen komisk och absurd. Han anklagar domstolen för att ha vikit ned sig för politiska påtryckningar som krävde att han skulle fällas på åtminstone en punkt. Annars hade alla turerna kring rättsprocessen framstått som omotiverade och löjeväckande. Geir H. Haarde överväger även att pröva domen vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Försvararen Andri Árnason säger till Morgunblaðið att det visserligen är glädjande att Geir H. Haarde frikänts från alla anklagelser med koppling till finanskraschen. Han menar även att det är underligt att fälla den förre statsministern för en formalitet samtidigt som det inte råder några tvivel om att frågan många gånger varit uppe för diskussion i regeringen.

Partikamraterna inom Självständighetspartiet dömde som väntat ut domen. Statsvetaren Hannes Hólmsteinn Gissurarson skriver i Pressan att beslutet att fälla Geir H. Haarde på en punkt är absurt. Förre justitieministern Björn Bjarnason skriver i ett blogginlägg att rättsprocessen präglats av politisk fanatism. Árni M. Mathiesen säger i Morgunblaðið att utgången är en stor seger för Geir H. Haarde. Samma uppfattning har nuvarande partiledaren Bjarni Benediktsson, uppger Morgunblaðið.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir säger till DV att utgången var väntad eftersom hon aldrig ansett att det fanns tillräckligt underlag för ett åtal mot Geir H. Haarde. Däremot anser hon att hans kommentarer om landsdomstolen som ett instrument för politisk hämnd är osmakliga.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Framstegspartiet, beskriver i Morgunblaðið beslutet att fälla Geir H. Haarde för brott mot grundlagen som underligt. Det råder enligt honom inget tvivel om att utvecklingen på finansmarknaderna diskuterats i regeringen. Även om frågan inte formellt fanns på dagordningen var det inte så att någon försökte tysta en sådan debatt. Partikamraten Eygló Harðardóttir anser däremot att brottet mot grundlagen var den tyngsta och tydligaste åtalspunkten och att domen i detta avseende var riktig, skriver Fréttablaðið.

Geir H. Haarde slipper alltså straff. Han får också advokatkostnader på 24 miljoner isländska kronor betalda. I sitt uttalande sade han att försvarets kostnader uppgår till omkring 40 miljoner. Anna Kristín Traustadóttir, en av personerna bakom Málsvörn, säger dock till DV att hon tror att organisationens insamling till stöd för Geir H. Haarde täcker mellanskillnaden.

Här kan du läsa mer om rättegången och här domen i sin helhet.

Dagens citat

"He's not convicted on any of the charges leading up to the crisis - sponsoring the system that proved unsustainable. ... It is an in-between ruling to calm both sides of society."

Eiríkur Bergmann Einarsson, statsvetare vid Háskólinn á Bifröst, till Reuters om domen mot Geir H. Haarde - läs mer här.

Domen mot Geir H. Haarde - fälls för grundlagsbrott

Klockan 16 svensk tid i dag får Geir H. Haarde sin dom. Den tidigare statsministern står åtalad för att på fyra punkter ha agerat försumligt och brutit mot lagen om ministeransvar. Han riskerar upp till två års fängelse. Domen avkunnas i Þjóðmenningarhúsið i Reykjavík. Denna text uppdateras löpande med den senaste utvecklingen.

Åtalet mot Geir H. Haarde mätte omkring 4 000 sidor. Samtidigt var bevisningen i rätten förvånansvärt tunn. På många viktiga punkter gav vittnesförhören det samlade intrycket att det under den tid som omfattas av den juridiska prövningen - från februari till oktober 2008 - redan var försent att avvärja krisen. Även om det fanns vittnen som menade att regeringen kunde ha gjort betydligt mer för att minska effekterna av kraschen vore en fällande dom närmast sensationell. Av vittnesförhören att döma var det svårt att se att Geir H. Haarde utom allt rimligt tvivel skulle kunna ha haft någon avgörande inverkan på utvecklingen.

Maxstraffet är två års fängelse, men om Geir H. Haarde skulle fällas är böter och villkorlig dom det mest sannolika straffet. Åklagaren Sigríður Friðjónsdóttir yrkade heller inte på maxstraff under sin slutplädering. Som förmildrande omständigheter angav hon att Geir H. Haarde är tidigare ostraffad och att det snart gått fyra år sedan de händelser som omfattas av åtalet ägde rum.

En fällande dom vore förmodligen en chock även för Geir H. Haarde själv. Efter att ha gjort ett allvarstyngt intryck under rättegångens första dag blev han ju längre vittnesförhören led mer uppsluppen och glad. I pauserna samspråkade han glatt med journalister och andra besökare. Han sade att åklagaren inte fick många vittnesmål med sig och skämtade om att han förmodligen skulle slippa både fotboja och högsäkerhetsfängelset Litla-Hraun.

Domen mot Geir H. Haarde ryktas omfatta omkring 500 sidor. Markús Sigurbjörnsson, landsdomstolens ordförande, kommer bara att läsa upp de inledande domskälen. Därefter håller Geir H. Haarde en presskonferens.

Landsdomstolens utslag går inte att överklaga. Vid en fällande dom är det dock inte uteslutet att Geir H. Haarde vänder sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Till skillnad från förhandlingarna kommer uppläsningen av domen att sändas direkt över nätet. Direktsändningen går att se hos RÚV, Morgunblaðið och Vísir.

15.40: Några demonstranter har samlats utanför Þjóðmenningarhúsið. Geir H. Haarde anlände tillsammans med hustrun Inga Jóna Þórðardóttir, döttrar och svärson. Det är redan fullt på åhörarplatserna. Bland besökarna finns ekonomen Ólafur Arnarson och alltingsledamöterna Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, Guðlaugur Þór Þórðarson och Ragnheiður Elín Árnadóttir, samtliga Självständighetspartiet, och partiets tunga namn i Reykjavík, Hanna Birna Kristjánsdóttir.

15.45: Flera personer som kommer försent för att få sittplats vill få lov att stå i salen. Vakten Jónas Marteinsson, som under de två veckorna med vittnesförhör var benhård på att alla skulle stå när domarna anlände och lämnade salen men inte annars, är dock svårflirtad.

15.50: Åhörarplatserna har utökats sedan förhörsveckorna. Trots detta helt fullt. Geir H. Haarde hade tio platser reserverade till sin familj. Ytterligare en kommunpolitiker från Reykjavík, självständighetspartisten Gísli Marteinn Baldursson, finns bland åhörarna.

15.55: Geir H. Haarde och försvararen Andri Árnason har tagit sina platser. Den tidigare statsministern kommenterar skämtsamt medieuppbådet och säger sig inte ha kunnat ana att det fanns så många isländska pressfotografer.

15.57: Åklagarteamet Sigríður Friðjónsdóttir och Helgi Magnús Gunnarsson är på plats.

15.58: Jónas Marteinsson uppmanar alla att stänga av sina mobiltelefoner och resa sig upp för de totalt 15 domarna.

15.59: Domarna är punktliga.

16.05: Geir H. Haarde fälls på en av fyra åtalspunkter. Domstolen är oenig. Nio av femton domare anser att han brutit mot lagen om ministeransvar genom att inte hålla möten med statsråd om viktiga frågor. Detta diskuterades flitigt under förhören där han menade - och fick uppbackning av andra ministrar - att sådana diskussioner skötts informellt utanför dagordningen.

16.10: Geir H. Haarde slipper straff. Staten ska också betala rättegångskostnaderna på 24 miljoner isländska kronor. Han såg ganska lättad ut när han lämnade salen för att gå igenom domen tillsammans med Andri Árnason. Presskonferens väntas senare. Domen publiceras 16.30 svensk tid.

16.13: Fem domare ville alltså fria Geir H. Haarde från samtliga åtalspunkter.

16.15: Åklagaren Sigríður Friðjónsdóttir uttalar sig inte om domen förrän hon läst den. Domen är på 415 sidor.

16.20: Geir H. Haarde frias alltså från alla åtalspunkter som gällde bristande åtgärder för att förhindra eller avvärja effekterna av finanskraschen. I stället straffas han för att inte ha tagit upp farhågorna vid regeringens möten. Så skedde först dagen innan Glitnir förstatligades. Men han menade att frågorna diskuterats vid informella möten med berörda statsråd. Han fälls närmast för en konstitutionell formalitet. Grundlagen säger att statsministern är skyldig att hålla möten med regeringen om viktiga frågor. Det är där en majoritet av landsdomstolen anser att han brustit i ansvar.

16.30: Geir H. Haarde talar till journalister: Inte nöjd med att ha fällts på en liten formalitet, men friad på alla sakfrågor. Domen är absurd. Han är övertygad om alla landets statsministrar i så fall skulle ha gjort sig skyldiga till samma brott. Nio av femton har utsatts för påtryckningar och sett sig tvungna att fälla på åtminstone en punkt. En politisk dom. Geir H. Haarde kommer att gå igenom domen och överväga om den ska föras till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Påminner om alla turer och misstag som präglat rättsprocessen. Har tidigare sagt sig ha förtroende för landsdomstolen, men det var uppenbarligen fel. Domstolen stod inte emot det politiska trycket. Island har nu gjort gemensam sak med Ukraina vad gäller politiska domar.

16.35: Geir H. Haarde fortsätter: Total förlust för dem som stod bakom åtalet. Hela processen har präglats av hämndbegär. De politiker som röstade för åtal borde avgå. Rättsprocessen tvingades fram genom politiska påtryckningar när det i dag inte finns majoritet i alltinget för ett åtal. Han hyllar de domare som gick emot domstolens majoritet. Säger att allt inte gjordes rätt och att flera saker hade kunnat göras bättre och annorlunda, men att han gjorde vad som han då ansåg vara rätt och riktigt efter den information som då var tillgänglig. Hans advokatkostnader har gått på över 40 miljoner isländska kronor. Får nu 24 miljoner av domstolen. Menar att advokaternas grundarbete inte har tagits tillräcklig hänsyn till eftersom det är första gången landsdomstolen sammanträder och åklagarsidan inte varit särskilt behjälplig.

16.37: Tackar sina advokater för ett gott arbete och alla som arbetat för ett frikännande. Tackar sina barn och barnbarn samt sin fru för stöd i rättssalen. Tackar Självständighetspartiets alltingsledamöter.

16.40: Domstolen har begått ett misstag och han fälls på den löjligaste åtalspunkten.

16.42: Geir fortsätter: Åtalspunkten han fälls på har samtliga regeringschefer brutit mot. Protesterar mot att exempelvis Steingrímur J. Sigfússon, som i alltinget röstade för att åtala Geir H. Haarde, var ett av vittnena.

16.44: Geir: Konstigt att dömas för en formalitet. Finansfrågor och utvecklingen diskuterades utförligt vid möten med berörda statsråd. Att de inte formellt fanns på dagordningen betydde inte att de inte behandlades inom regeringen.

16.47: Domarna som fäller Geir H. Haarde är Markús Sigurbjörnsson, Brynhildur Flóvents, Eggert Óskarsson, Eiríkur Tómasson, Hlöðver Kjartansson, Ingibjörg Benediktsdóttir, Magnús Reynir Guðmundsson, Viðar Már Matthíasson och Vilhjálmur H. Vilhjálmsson. Friar gör Ástríður Grímsdóttir, Benedikt Bogason, Fannar Jónasson, Garðar Gíslason och Linda Rós Mikaelsdóttir. Sigrún Magnúsdóttir ville också fria på samtliga punkter men inte med samma domskäl.

16.50: Här kan du läsa domen mot Geir H. Haarde i sin helhet.

16.57: Den fällande domen gäller grundlagens sjuttonde punkt som säger att viktiga politiska frågor ska behandlas vid regeringssammanträden. Här kan du läsa konstitutionen i sin helhet.

17.07: Geir H. Haarde kallade även domen ytterst komisk. Mer om domen mot den förre statsministern på Islandsbloggen i morgon.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Wen Jiabao portad från Kerið - ny debatt om naturpärlor

När Kinas premiärminister Wen Jiabao bussades runt längs den gyllene cirkeln i lördags blev det inget stopp vid Kerið. Vulkankratersjön är alltjämt stängd för alla som inte är beredda att betala för sig - såväl statschefer som turister. Att även Wen Jiabao och hans följe portades från platsen skapade nytt bränsle för debatten om allmänhetens tillgång till isländska naturpärlor.

Sommaren 2008 bestämde sig Kerfélagið, det bolag som äger marken där vulkankratersjön ligger, för att stoppa allmänheten från att besöka platsen. Kerið ingick då som ett stopp i de flesta bussturer längs den gyllene cirkeln. Markägarna menade att det inte var riktigt att turistnäringen skulle dra in stora pengar på att besöka en plats där gästerna orsakat skador på naturen.

Kerfélagið tänkte inte göra Kerið tillgänglig för allmänheten om inte bussbolagen betalade för sig - turistbranschen vägrade och i stället försvann Kerið som ett av de givna stoppen på den gyllene cirkeln. Markägarnas beslut fick dock hård kritik. I synnerhet eftersom Vegagerðin och Ferðamálastofa bekostat parkeringar, skyltar och gångvägar på platsen.

I helgen blossade debatten upp på nytt. Då var det Kinas premiärminister Wen Jiabao och hans isländska kollega Jóhanna Sigurðardóttir samt ett följe på ett hundratal personer som fick vända i grinden.

Óskar Magnússon, som inte bara är ordförande för Kerfélagið utan även utgivare för Morgunblaðið, säger till Vísir att det fanns två anledningar att sällskapet inte fick besöka Kerið. Dels gillar han varken den kinesiska eller isländska regeringen, dels har gruppresor inte varit tillåtna på flera år:

"Det kom ingen önskan om detta till oss. Ingen har ens ansträngt sig så lite som att fråga. Isländska regeringen fick veta att detta sällskap inte var välkommet till Kerið."

Lilja Mósesdóttir, politisk vilde i alltinget och ordförande för Solidaritet, skriver på Facebook att Kerið-incidenten bevisar att ingenting förändrats på Island efter finanskraschen. I vissa kretsar sätts alltjämt den enskildes intressen före allmänhetens intressen. Snarare menar Lilja Mósesdóttir att den mentalitet som rådde före krisen härskar på nytt, där sådant som borde tillhöra det allmänna utnyttjas för politiska syften och för att svärta ned nationens rykte. Därför vill hon se lagstiftning som säkrar tillgängligheten till naturområden och omöjliggör ett agerande liknande Kerfélagiðs.

Jóhann Hauksson, regeringens informationsansvarige, skriver på Facebook att Óskar Magnússon visar att han är en pålitlig motståndare mot allmänhetens intressen. I tidningen gör han sitt yttersta för att gå de mäktiga fiskebaronernas ärenden, som ordförande för Kerfélagið tar han sig samma rätt som markägare som fiskelobbyn kräver till den ofångade fisk som finns i havet.

Árni Finnsson, ordförande för Náttúruverndarsamtök Íslands, beklagar i Vísir att natursköna platser utnyttjas som ett slagträ i politiska strider. Han påminner om att staten inte äger all mark vid Geysir eftersom ägarna anser att de bud som kommit från regeringen inte varit tillräckligt bra. Om Óskar Magnússon skulle köpa marken skulle han kunna förbjuda besökare även vid Geysir - och det vore enligt Árni Finnsson en skam för hela Island:

"Jag respekterar att folk vill protestera mot det rådande statsskicket i Kina och kinesernas besök, men det bör inte vara möjligt för enskilda att förbjuda människor att beskåda naturpärlor här i landet. Det borde finnas en allmän lag som garanterar folk rätten att besöka sådana områden."

Juristen Jón Magnússon, som också representerat Självständighetspartiet i alltinget, skriver i ett blogginlägg att han förstår motviljan mot den kinesiska regimen. Men att stänga Kerið anser han vara i strid med den isländska traditionen om gästfrihet. Den som besöker Island är en gäst som ska välkomnas och behandlas med respekt. Han menar att detta länge varit något som gjort landet unikt. Jón Magnússon minns själv hur politiker rest runt och kampanjat på landsbygden och alltid fått mat och husrum - även från sina politiska motståndare. För att denna tradition inte ska brytas vill han se en lagändring som omöjliggör att Kerið och andra naturpärlor spärras av från allmänheten.

Jónas Kristjánsson, tidigare chefredaktör för DV och Fréttablaðið, kritiserar i blogginlägg också Kerfélagiðs agerande. Även om det finns många frågetecken kring Wen Jiabao och den regim han representerar bör han välkomnas som en gäst i landet. Dessutom anklagar han Óskar Magnússon för att ha sett till så att staten betalar för investeringar vid Kerið - som han själv därefter bestämmer vilka som får utnyttja.

Vulkankratersjön Kerið bildades för omkring 3 000 år sedan. Vattnet får sin djupblå färg av mineraler som finns på sjöns botten. Platsen förknippas ofta med den video som Björk och The Sugarcubes spelade in till "Birthday" - delar av tagningarna gjordes på en liten båt i Kerið.



Här kan du läsa mer om Kerið.

Tätare band mellan Island och Kina efter ministerbesök

Wen Jiabao bussades runt den gyllene cirkeln och undertecknade flera samarbetsavtal mellan Kina och Island. Men den kinesiske premiärministern hölls på behörigt avstånd från alla kritiska frågor och demonstranter under det två dagar långa besöket. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir ska dock ha diskuterat mänskliga rättigheter med sin kinesiska kollega och även föreslagit ett samarbete mellan länderna för att uppnå ökad jämställdhet.

I fredags landade Wen Jiabao på flygplatsen i Keflavík med ett hundratal personer i sitt följe. Island var första anhalten på premiärministerns Europaresa som även omfattar Sverige, Tyskland och Polen. I sällskapet fanns bland annat inhemska journalister - dessa var de enda som tilläts ställa frågor till Wen Jiabao under besöket. Alla andra försök stoppades av säkerhetsvakter. Hela resan övervakades av den isländska polisens beväpnade specialenhet.

På fredagseftermiddagen samlades demonstranter vid Harpa för att protestera mot Kinas ockupation av Tibet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Wen Jiabao fördes dock in bakvägen och slapp därmed möta demonstranterna. En person omhändertogs av polisen.

Bland demonstranterna fanns Rörelsens Þór Saari och Birgitta Jónsdóttir, som i alltinget tillsammans med Margrét Tryggvadóttir nyligen lade en motion med krav på att Island ska fördöma det våld och förtryck som Tibets befolkning ständigt utsätts för av den kinesiska ockupationsmakten. Björgvin G. Sigurðsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i ett blogginlägg att han kommer att ge sitt stöd till förslaget.

Den något försenade middagen i Reykjavíks konserthus slutade enligt DV dessutom ovanligt abrupt - på slaget 20.00 reste sig Wen Jiabao upp och tackade för sig, trots att efterrätten återstod. Arrangörerna hade annars hoppats förlänga middagen något för att det kinesiska sällskapet inte skulle krocka med publiken till kvällsföreställningen av La Bohème.

När Kinas president Jiang Zemin för tio år sedan besökte Island låstes falungong-utövare in eller greps för att de inte skulle störa gästen. Den här gången samlades de vid Arnarhóll och Austurvöllur utan att myndigheterna ingrep.

Under fredagens överläggningar i Þjóðmenningarhúsið i Reykjavík närvarade utöver Jóhanna Sigurðardóttir även utrikesminister Össur Skarphéðinsson, kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir och välfärdsminister Guðbjartur Hannesson. På mötet diskuterades enligt ett pressmeddelande bland annat jordvärme, investeringar, arktiska frågor och det frihandelsavtal mellan länderna som väntas bli klart under nästa år.

Kina ska bland annat ha föreslagit en forskningsstation på Island inriktad på Arktis, finansierad av kinesiska staten och med full tillgång för isländska forskare. Sex olika samarbetsavtal undertecknades också mellan Kina och Island, enligt ett pressmeddelande. Ett av dessa avtal gäller en miljardinvestering från China Blue Star om en kiselanläggning vid Grundartangi. Den tros kunna skapa ett hundratal jobb och bli av inom kort eftersom planerna har uppbackning från den högsta politiska ledningen.

Island var det första europeiska landet som inledde förhandlingar med Kina om ett frihandelsavtal. I samband med krisen lades diskussionerna på is samtidigt som Island ansökte om EU-medlemskap.

Tonläget mellan EU och Island är dock lika buttert som när Icesave-tvisten briserade hösten 2008 och unionen backade upp Storbritannien och Nederländerna i konflikten. Den senaste tidens upptrappning i just Icesave-dispyten och makrillkriget är därför närmast en jackpott för Wen Jiabao. I takt med att ett isländskt inträde i unionen ter sig alltmer osannolikt blir naturligtvis Kina en attraktiv partner - i synnerhet för presidenten Ólafur Ragnar Grímsson som hellre söker sig mot Asien än Västeuropa sedan EU-länderna vänt Island ryggen i Icesave-tvisten.

Jóhanna Sigurðardóttir ska även ha tagit upp frågan om mänskliga rättigheter och vikten av att dessa efterlevs med Wen Jiabao. Hon ska också ha föreslagit ett samarbete på området mellan länderna - bland annat om jämställdhet, ett ämne som ska diskuteras utförligare inom de närmaste månaderna.

Wen Jiabao ska ha tackat för det varma välkomnandet, rosat Islands snabba väg ut ur finanskrisen och bjudit in Jóhanna Sigurðardóttir att så snart som möjligt besöka Kina.

Den kinesiske statschefen hann under fredagen även med ett besök på Bessastaðir. Med Ólafur Ragnar Grímsson diskuterade han enligt ett pressmeddelande arktiska frågor och hur Kina skulle kunna nyttja isländsk teknik för att utvinna jordvärme. Bägge gladde sig också åt att kinesiska elbilar är på väg till Island och att dessa kan komma att användas för att transportera de allt större skarorna kinesiska turister i landet.

Under lördagen besökte Wen Jiabao enligt ett pressmeddelande bland annat Geysir, Gullfoss, Þingvellir, Hveragerði och Hellisheiðarvirkjun. Eftersom premiärministern arbetat inom geologi ska han ha visat stort intresse för Þingvellir. Inhemska experter följde också med under resan och berättade om utvecklingen. Det blev även ett stopp på bondgården Kjóastaðir II där Wen Jiabao bjöds på isländska pannkakor och fick titta in i stallet på hästar, höns och får.

Däremot blev det inget besök vid Kerið. Markägarna ogillar nämligen både den isländska och kinesiska regeringen och ville därför inte ge tillträde till vulkansjön. Läs mer om det på Islandsbloggen senare i dag.

Här kan du läsa mer om hur falungong-utövarna stoppades från att manifestera vid Jiang Zemins besök i Kina.

Dagens citat

"Det är hedrande och väldigt stort, speciellt att spela på hemmaplan. ... Det var en rätt bra känsla att göra hattrick i första matchen med det trycket som var på läktaren. Jublet när man gjorde mål var helt sjukt."

Robin Hedström, forward i det isländska ishockeylandslaget, i Nyheter 24 om årets VM-turnering i Reykjavík - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Här kryllar det av fåglar överallt. Jag har sällan sett lika många fåglar som nu under vintern och våren. ... Jag såg de första lunnefåglarna i början av april och klippan var full av fåglar tidigt denna månad. Detta är mycket positivt och ett tecken på att djur- och växtlivet är i god balans i detta område även om forskarna bara ser svart."

Gylfi Gunnarsson, fiskare på Grímsey, i Vikudagur om vårens fågelliv på ön.

Fyra av tio islänningar överväger utlandsflytt

Fyra av tio islänningar har funderat på att flytta utomlands under de senaste månaderna. En majoritet av de yngre har övervägt att lämna landet. Om det inte hade varit för inflyttningen till Island hade invånarantalet minskat med 10 000 under det senaste decenniet.

Den ekonomiska krisen har satt djupa avtryck i befolkningsstatistiken. Mellan åren 2001 och 2010 flyttade totalt 7 500 islänningar från landet samtidigt som 17 030 utländska medborgare anlände.

Den största utflyttningen skedde direkt efter krisen. År 2009 flyttade 2 500 islänningar från Island och året därpå 1 700 personer.

Emigrationen är en förklaring till att arbetslösheten inte nått tvåsiffrigt. Samtidigt överväger alltjämt många att flytta från Island. En undersökning utförd av MMR visar att 39,9 procent under de senaste månaderna övervägt att emigrera. Bland personer mellan 18 och 29 år har 56,6 procent funderat på att lämna landet.

Utflyttningen är dock inte enbart kopplad till det bistra läget på arbetsmarknaden. Av dem som övervägt emigration uppgav två av tre att det berodde på den ekonomiska situationen och var tredje att funderingarna hade andra orsaker.

Män, yngre, låginkomsttagare och personer bosatta i Reykjavíkområdet har i större utsträckning funderat på att flytta från Island. Intresset för emigration är också mer utbrett bland borgerliga väljare.

Här kan du läsa mer om Islands befolkning.