EU-kommissionen mot Island i Icesave-tvisten

Europeiska kommissionen kräver att få strida mot Island i Efta-domstolens prövning av Icesave-tvisten. För första gången agerar nu EU öppet för Nederländerna och Storbritannien i den utdragna dispyten. Beslutet innebär förmodligen att ett isländskt EU-medlemskap ter sig alltmer osannolikt - samtidigt som de redan försenade förhandlingarna om inträdesvillkoren inte kommer att närma sig några väsentligheter på lång tid framöver. Den borgerliga oppositionen ser kommissionens agerande som en indirekt punkt för Islands ansökningsprocess.

Att EU genom politiska påtryckningar har backat upp medlemsländerna Storbritannien och Nederländerna i Icesave-tvisten har aldrig varit någon hemlighet. Ändå har EU in i det längsta utåt hävdat att dispyten inte berör unionen som helhet utan bör lösas mellan de berörda parterna. Samtidigt som konflikten har beskrivits som bilateral har EU ändå uppmanat Island att ansvara för insättningsgarantin - och det utan någon juridisk prövning av ansvarsfrågan.

På samma sätt pressade EU även Internationella valutafonden att inte betala ut lån till Island utan garantier för isländskt Icesave-ansvar, något som unionen heller aldrig medgav öppet. Ibland fick unionens dubbla ansikten närmast komiska uttryck. Utrikesminister Carl Bildt sade vid ett besök i Reykjavík att de svenska lånen till Island var villkorade med Icesave-ansvar, vid ett annat besök att så inte var fallet.

Den svenska förvirringen ledde dessutom till gräl inom Utrikesdepartementet. Någon skulle bära ansvaret för att utrikesministern fått motstridig information - där UD i stället ville skylla budskapsförbistringen på bristande upplysningar från Finansdepartementet där frågan om lån till Island egentligen hörde hemma.

Men nu råder det inte längre någon tvekan om EU-kommissionens inställning i frågan. Unionen kommer ut ur garderoben, skrotar den neutrala fasaden och vill ställa sig bakom rättsprocessen mot Island i Eftas domstol. Att kommissionen kommer med en sådan begäran har aldrig tidigare skett inför Efta-domstolen, uppger RÚV. Att enskilda EU-länder backar upp en process mot ett Efta-land i Eftas domstol förekommer då och då, men här får Island alltså inte bara Nederländerna och Storbritannien emot sig utan hela unionen.

Island har dragits inför rätta av ESA, Eftas övervakningsmyndighet, som anser att Island inte uppfyllt insättningsgarantins krav gentemot brittiska och nederländska Icesave-sparare. Det handlar inte bara om att de inte ersattes av den isländska garantifonden eller staten, utan ESA anser även att de diskriminerades då isländska kunder till skillnad från utländska sparare hela tiden hade tillgång till sina konton.

Före jul gjorde Landsbanki en första utbetalning till prioriterade fordringsägare i Nederländerna och Storbritannien. Island har hela tiden hävdat att staten inte har någon skyldighet att träda in när den privata garantifonden går omkull, och har därför vägrat erkänna något juridiskt ansvar för Icesave. Regeringens förhoppning var att tvisten skulle rinna ut i sanden tack vare återbetalningarna från Landsbankis konkursbo.

Så blir det alltså inte. Europeiska kommissionen kräver enligt RÚV att få delaktighet i målet mot Island i Efta-domstolen. Den isländska regeringen får nu ta ställning till denna begäran, och i slutändan avgör domstolen om den ska bifallas.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir är den enda i regeringen som alltjämt tror att förhandlingarna med EU om isländska inträdesvillkor ska kunna vara avslutade före nästa alltingsval våren 2013. Förhandlingarna har hittills i princip varit resultatlösa - 10 av 33 avsnitt har visserligen bockats av, men samtliga av dessa ingår redan i EES-avtalet.

På de tunga områdena har inga förhandlingar inletts. Regeringen har dessutom vid två tillfällen fått beskedet att Island inte är redo att börja överläggningar om avgörande avsnitt som glesbygds- och jordbrukspolitik.

Mer realistiska förhoppningar har från regeringens sida att öppna samtliga kapitel under året. Nu står dock inte bara makrilltvisten i vägen, där det finns alltmer högljudda krav på att inte inleda några förhandlingar om fisket förrän det finns en överenskommelse om fångstkvoter, utan också Icesave. Det innebär inte bara ännu större förseningar - Jóhanna Sigurðardóttir hoppades inledningsvis att förhandlingarna skulle vara avklarade redan före 2011 års utgång - utan sannolikt även att islänningarnas redan ljumma intresse för EU-medlemskap kommer att svalna ytterligare.

Självständighetspartiets gruppledare Ragnheiður Elín Árnadóttir skriver på Facebook att Europeiska kommissionens beslut mer eller mindre innebär att förhandlingarna avbryts:

"Kommissionen instämmer i ESA:s krav mot Island och instämmer därmed i motpartens framställan. Vid upprepade tillfällen har det påpekats samband mellan Icesave och EU-ansökan - EU har förnekat detta och sagt sig inte kunna ta ansvar för kommentarer från företrädare för enskilda länder. Nu tar kommissionsn själv ställning i denna fråga. Tror man verkligen att det inte påverkar medlemskapsförhandlingarna? För egen del säger jag: Jag har mindre än inget intresse av att förhandla med den part som processar mot oss på alla fronter."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Framstegspartiet, säger i Morgunblaðið att EU-kommissionens beslut bör innebära att förhandlingarna läggs på is - både tills Icesave-tvisten är löst och all ovisshet om unionens ekonomiska situation och politiska utveckling är förbi:

"Detta är mycket märkligt men kommer inte helt oväntat eftersom EU har lagt sig i den här frågan redan från början. Det har aldrig funnits några tvivel om att EU har påverkat Eftas övervakningsmyndighets agerande och inställning. ... Att vara i förhandlingar med Europeiska unionen samtidigt som den agerar på detta sätt mot Island är mycket olyckligt och ännu en påminnelse om att det mest naturliga vore att ta en paus i dessa förhandlingar medan all denna ovisshet om Europeiska unionen och förbindelserna med den råder."

Framstegspartiet kräver även ett möte i utrikesnämnden för att diskutera läget.

Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande för utrikesnämnden, säger i Morgunblaðið att EU:s ställningstagande mot Island inte kommer oväntat. Han anser heller inte att Island bör invända mot att EU blir en aktiv part i den juridiska prövningen av Icesave-ansvaret:

"Helt bortsett från medlemskapsförhandlingarna så är detta en fråga som behöver ha sin gång inför domstol och det är rätt forum att lösa den där."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson vill inte heller att Island ska försöka stoppa EU från att delta i processen mot Island. Han säger i Morgunblaðið att det inte finns någon anledning att avbryta förhandlingarna om EU-medlemskap:

"Jag tror att det hade varit som ett tecken på islänningarnas misstro på sina egna argument om vi fruktade argument och deltagande från kommissionen så att vi skulle rusa ut och avsluta förhandlingarna om en orelaterad sak."

Inrikesminister Ögmundur Jónasson skriver i ett blogginlägg att Island nu åtminstone fått ett slags resultat i förhandlingarna om EU-medlemskap - unionens rättsmedvetenhet har visat sig genom dess "skamlösa agerande", och han hävdar att EU försöker att tvinga Island ned på knä. Ögmundur Jónasson attackerar indirekt även Össur Skarphéðinsson, som har argumenterat för att de försenade förhandlingarna kan bana vägen för bättre lösningar. Regeringskollegan anser att EU nu bevisat motsatsen.

Räkningen för ett ja till det sista Icesave-avtalet hade enligt uträkningar utförda av Gamma gått på cirka 80 miljarder isländska kronor, alltså något mer än beräknat för ett år sedan. En förklaring till de högre kostnaderna är att kronan försvagats under året, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.