Island släpper in EU i Icesave-rättegången

Island invänder inte mot EU-kommissionens begäran om att få delta i rättsprocessen om Icesave-tvisten. Därmed står det klart att EU kommer att strida mot Island inför Eftas domstol. Island anser att det gynnar landets intressen att även EU blir part i målet. Det innebär enligt ett pressmeddelande att det blir lättare att peka ut bristerna i den argumentation som lett fram till rättsprocessen.

EU-kommissionen begärde nyligen att få delta i den juridiska prövningen av Icesave-tvisten inför Eftas domstol. Det innebär att EU gör gemensam sak med Eftas övervakningsmyndighet, ESA, som anser att Island bröt mot EES-avtalet genom att inte ersätta nederländska och brittiska Icesave-sparare.

Att EU-kommissionen lämnar skriftliga inlagor till Efta-domstolen när rättsprocesser berör medlemsländer är normalt. Däremot är det första gången som EU vill agera tillsammans med ESA i domstolen.

Frågan om insättningsgarantin är av stor betydelse. Om domstolen skulle underkänna ESA:s argumentation skulle det också innebära ett underkännande av hela garantisystemet, vilket vore en enorm prestigeförlust för EU och det bankväsende som redan befinner sig i en förtroendekris. Men EU vill inte heller att domstolen ska komma fram till att det finns ett oundvikligt statligt ansvar för insättningsgarantin. I stället är förhoppningen att Island ska fällas för att ha diskriminerat utländska sparare och för att inte ha inrättat garantisystemet på rätt sätt.

Island kommer inte att invända mot EU-kommissionens begäran. Det framgår av ett brev till Eftas domstol. I ett pressmeddelande från utrikesdepartementet heter det att det inte finns någon anledning att försöka blockera EU:s medverkan. I stället ger det Island bättre möjligheter att peka ut bristerna i de resonemang som lett fram till domstolsprövningen.

Det fanns i alltinget politisk enighet om att inte stoppa EU-kommissionens önskan. Däremot har utrikesminister Össur Skarphéðinsson fått hård kritik från oppositionen för sitt sätt att hantera frågan. Redan den 27 mars fick han beskedet om att EU avsåg att strida mot Island inför Efta-domstolen. Detta blev dock känt först genom medierna den 11 april - bara två dagar innan Island skulle svara på EU:s begäran.

Össur Skarphéðinsson menade att alla handlingarna var offentliga och därmed tillgängliga för vem som ville läsa dem. Han sade sig ha räknat med att alla intresserade alltingsledamöter skulle få kännedom om önskemålet.

Ändå förblev EU:s begäran en hemlighet. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir fick också kännedom om önskemålet genom RÚV:s nyhetssändningar på kvällen den 11 april. I går medgav dock Össur Skarphéðinsson för Morgunblaðið att han hade kunnat ta upp frågan med både statsministern och utrikesnämnden.

EU-kommissionens beslut har bidragit till att göra frågan om EU-medlemskap än mer infekterad. Oppositionen vill åtminstone tillfälligt stoppa förhandlingarna. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Framstegspartiet, antyder i Morgunblaðið att EU-vännen Össur Skarphéðinsson försökte hålla utrikesnämnden utanför för att inte ytterligare kyla ned det redan ljumma intresset för inträde i unionen och kritiserar utrikesministern för bristande samråd i frågan.

Till skillnad från koalitionspartnern Socialdemokraterna anser även Gröna vänstern att EU:s ställningstagande är politiskt. Steingrímur J. Sigfússon, näringsgrensminister och partiordförande, säger till Vísir att EU-kommissionens agerande knappast förbättrar stämningen i de hittills resultatlösa medlemskapsförhandlingarna:

"Naturligtvis är detta också en politisk fråga och EU går nu formellt in i laget och tar ställning mot Island, och det är naturligtvis en politisk fråga som jag måste säga att EU för min del gärna hade fått kunna låta bli. Jag tycker att det är ganska barskt att inte låta sig nöja med enskilda medlemsländer, som till exempel kanske britter och nederländare, som vi helt och hållet hade förberett oss på att de skulle försöka ge sig in i målet, men att EU som ett block skulle ställa sig upp tycker jag är ganska tungt politiskt och det förbättrar liksom inte stämningen, för att ta till en underdrift."

Steingrímur J. Sigfússon går ganska långt i sina uttalanden mot unionen. Tidigare har han, trots att han är övertygad EU-motståndare, varit lojal mot regeringen för att inte riskera en spricka. Men nu är det bara ett år kvar till nästa val, och inget tyder på att förhandlingarna om EU-medlemskap kommer att ta fart och vara avslutade till dess. Det innebär att frågan om ett inträde sannolikt blir het i valrörelsen, och Gröna vänstern kan omöjligen gå till val på fortsatta kompromisser i en av hjärtefrågorna bara för att blidka Socialdemokraterna. Utan ett tydligare EU-motstånd kommer partiets väljarstöd att rasa.

Statsvetaren Eiríkur Bergmann Einarsson säger till Vísir att han räknar med att EU-frågan befinner sig i ett dödläge inom ett år. Förhandlingarna har hittills varken gått snabbt eller lett till några konkreta resultat. Han menar att problemet går att härleda till det bräckliga stödet i alltinget när beslutet om att ansöka om medlemskap fattades. Det saknas helt enkelt politisk styrka i regeringen för att gå framåt:

"Regeringens problem i frågan är huvudsakligen att den är kluven i sin inställning till EU-medlemskap. En del av regeringen har dragit benen efter sig i frågan, som ledde till att medlemskapsprocessen försenades så att målet om att avsluta frågan och lägga det inför väljarnas dom inte nås. Det betyder helt enkelt att detta blir en av de största stridsfrågorna i det kommande valet och naturligtvis leder det till förvirring kring ansökan om medlemskap. Så länge det inte finns politiskt stöd för medlemskap i EU kommer vi alltid att ha detta problem."

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.